Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Toukokuu2011 SLOTTEN I FINLAND Material för skolors eftermiddags klubbverksamhet (klasserna 1-3) Föreningen för kulturarvsfostran i Finland 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Toukokuu2011 SLOTTEN I FINLAND Material för skolors eftermiddags klubbverksamhet (klasserna 1-3) Föreningen för kulturarvsfostran i Finland 2011."— Presentationens avskrift:

1 Toukokuu2011 SLOTTEN I FINLAND Material för skolors eftermiddags klubbverksamhet (klasserna 1-3) Föreningen för kulturarvsfostran i Finland 2011

2 © Inari Grönholm ja Liisa Piironen Grafisk designer Bo Grönholm Tack till: Ingå Merituuli Eftis Esbo svenska församlingens Eftis i Finnå Masku Askaisten skolan Eftis Tavastehus stads Eftis Lasten liikuntatuki Eftis Mattby svenska Eftis Nyslott stads Eftis Nyslott 4H Eftis Nyslott församlingEftis Mannerheims Barnskyddsförbund Eftis Sveaborg grundskola Eftis Aboa Vetus Ars Nova museum Museiverket Länsi-Uudenmaan maakuntamuseo Nyslotts landskapsmuseum Speciellt tack till Heidi Kallioinen Reija Rocklin

3 Hur använder jag det här materialet? Materialet är i första hand producerad för lärare. Materialet destår av förslag för uppgift, bakgrundsinformation och bilder. Sammanlagt finns det sex ämneshelheter: 1. I sådant slott bor jag 2. Gamla slott på Finlands karta 3. Byggandet av ett slott 4. Arkeologiska utgrävningar 5. Sanningar och sägner om livet i slottet 6. Gästabud på slottet – slutfest för barnens föräldrar Materialet är uppdelat i två PowerPoint. Den första delen är de Gamla slott på Finlands karta och den andra delen är Berättelser av Hovnarren. Vissa av uppgifterna passar bra at med en grupp eller par. Undersökande inlärning och slottsränseln I undervisningen finns det två stöttepelare: upplevelse, egenhändiga upplevelser och kunskap. I en undersökande inlärningsprocess börjar själva inlärningen genom självupplevda erfarenheter samt elevens naturliga vilja att söka meningar för sina upplevelser. Personliga iakttagelser kan behandlas genom ord, bilder eller till exempel att dansa och skådespela. Det viktigaste är utvecklandet av det egna tänkandet och nya insikter. Gamla slott på Finlands karta Det är nyttigt för inlärningen att eleverna gör antingen en personlig portfölj eller en för gruppen gemensam portfölj. Dokumenteringen i Slottsränseln av den egna verksamheten stöder den undersökande inlärningen då materialet som samlats i ränseln gör hela klubbens inlärningsprocess synlig. Ränseln kan vara t.ex. ett häfte utan rutor och sträck av storleken A4, ett häfte som man själv gjort av teckningspapper eller en stor låda var allt material samlas och var de enskilda ämneshelheterna uppdelats t.ex. med olikfärgade papper. 1. Olofsborg i Savolax, 1840, Färgat litografi av en målning av P.A.Kruskopf 1.

4 1. I sådant slott bor jag Uppgift 1 Som första uppgift och introduktion till ämnet är att rita en teckning: i sådant slott bor jag. För att teckna behövs mjuka 2B-4B blyertspennor och pappersark av storleken A4. Man kan använda sig av färgpennor eller kritor för att färga bilderna Ifall barnen vill. Uppgiftensmålsättning: Genom att bearbeta de egna föreställningarna gör man en stabil grund för mottagandet av de kommande uppgifternas kunskapsstoff. 3. Rekonstruktion av Åbo Slott på talet. 2. Slott ritade av (7 åriga) elever på Helsingfors konstskola. (Narrens berättelser) 2.

5 2.1 Gamla slott på Finlands karta. Var ligger slotten? Uppgift 2 Finlands karta, fotografier och teckningar. Var ligger slotten? Undersök bilder av slott och rita in, till exempel på runda bitar av papper ett märke för slott och placera dem på kartan. Uppgiften är lämplig för grupparbeten. Instruktion Känn på kartong kartan med slutna ögon och jämför dem med den riktiga kartan över Finland. Kontrollera sjöar och grannländer och anpassa Ålands och Islands läge. Klistra magneterna på kartongkartan på slottens plats. De slott som är ritade på kartong bitarna sätts fast med magneter på kartong kartan så de sedan kan placeras ut i rätt läge. Uppgiftens målsättning: Uppgiften är att uppleva Finlands gränser genom att känna på kartan och förstå valet av plats för de medeltida slotten för att de ska kunna försvara landet och även kunna expandera Sveriges makt. Finland var under nästan 600 år en del av Sverige. Under denna tid byggdes det i Finland flera administrations –och försvarsborgar av vilka Åbo slott, Tavastehus slott och Olofsborg i Nyslott är i bästa skicket. De fungerar i dag som museer och är även platser för festliga evenemang. Kastelholms slott, Raseborgs slott och Kajaneborg är till stora delar förfallna. Borgarna byggdes för att försvara Finlands områden. Slottsherrarna regerade över kungens undersåtar såsom soldater, köpmän, hantverkare och bönder. Livet i slottet undermedeltiden var svärdsrassel, kanondunder och vardagliga sysslor. Förutom slottsherren och frun hörde hovdamer och riddare, en präst och en skrivare samt en skatteuppbördsman till hovet. Undersåtarna skulle hämta skatter till kungen i form av säd, fisk, kött och pälsar samt träd för bränsle och virke. Krigarna försvarade slottet. Under krigen sökte närområdets befolkning skydd ur slotten. Även under fredstid kunde det vara mycket folk. Slottet behövde ett bageri, kockar, snickare, smeder, hästkarlar, vävare, och stenarbetare. 4. Sticksåg skuren karta i Plywood över Finland. Slottens positioner markeras med runda magneter 3.

6 2.2. Gamla slott på Finlands karta Ämnet diskuteras samt råd för betraktandet av bilder: Hurdana byggnadsmaterial användes i slotten? Vad är muren gjord av för material och vilken färg är den? Vad hade tornen för form? Hurdana var portarna, fönstergluggarna och skottgluggarna? Hade slotten vindbrygga? Var slotten omringade av vallgravar? Hurdana saker är avbildade på utsidan av slottets murar och vad berättar det du set om livet förr i tiden? 6. Olofsborg i Savolax7. Raseborg 8. Kastelholms slott9. Kajaneborg 10. Tavastehus slotts bryggvalv 11. Åbo slott 12. Perspektiv ritning av Olofsborg i modern tappning.. 4.

7 2.3 Gamla slott på Finlands karta Uppgift 3 Undersök fotografierna över slottet. Vi tecknar slottens olika torn, portar, fönstergluggar, dörrar, skottgluggar, vindbryggor, runt slottet framställda djur, människor, föremål, och naturen med olika teckningsredskap eller vattenfärger Uppgiftensmålsättning: Som målsättning är att åskådliggöra övningen och att överföra iakttagelserna i bildlig form. Diskussion om ämnet hur man tar hand om gamla slott. Slotten har redan funnits till en lång tid. En del av dem är svårt förfallna på grund av dålig skötsel. En del har blivit tagna omhänder under årens lopp. Nuförtiden undersöker, reparera och renoverar Museiverket slotten så de skall bevaras flera hundra år för kommande generationer. 13..Tavastehus slott. 14. Adelsdam försvarar slottet när männen är ute i krig. 15. Livet i Åbo slott.16. Hattula kyrkas tegelstenar är tillverkade i ett tegelbruk i närheten. 17. En miniatyrmodel över Raseborgs slott och by. Nuförtiden ligger havet långt ifrån slottet.. 5.

8 3.1 Byggandet av ett slott Uppgift 4 Grupparbete: planering av slottet, dess murar och försvarstornen. Nedantill är det en modell av Olofsborg som man kan göra en större modell av på ett stort papper Kom över ens om arbetsfördelningen, vem som bygger slottsbyggnaderna, vem tornen, vem som bygger murarna som förenar tornen med portar, vindbryggan och brunnen. Placera de färdiga byggnaderna i bottenplanen. Som byggnadsmaterial för slotten kan användas paff, lera eller modellera och i ytstrukturen små stenar. Vindbryggan kan göras utav trä. Uppgiftensmålsättning: Målsättningen är att bekanta sig genom diskussion och eget arbete med det medeltida slottets ursprungliga betydelse som försvars- och boningsslott samt med slottets arkitektoniska uppbyggnad Diskussion om ämnet om någon besökt något slott och vilka erfarenheter klubbmedlemmarna har av slott. Varför slotten byggdes och på hurdana platser de placerades. 6. Slotten byggdes starka med tanke på försvarandet av dem. Deras murar byggdes tjocka och de hade försvarstorn med skottgluggar. Runt slottsbyggnaden byggdes ännu en mur för att inte fienden skulle komma in på borggården. Om slottet inte var omringat av vatten byggdes det en vallgrav runt slottet. Boendet i slotten var inte särskilt trevligt för då de var kalla både på sommaren och vintern på grund av de tjocka murarna. Därför fanns fällor, ryor och ugnar i boendedelen. Även en brunn fanns på insidan av muren för att få färskt dricksvatten. 18 a. Bygga en mini modell 18 b. Mini modell gjord av wellpapp. 19. Mini modell gjord av pappersfibrer

9 Byggandet av ett slott Slottet är uppbyggt av tredimensionella bitar som kuber, cylindrar, koner och pyramider. Som material kan du använda kartong eller wellpapp så att bitarna får styrka. Använd lim eller häftapparat för att sätta ihop delarna. När du målar slottet är det bäst att använda täckande färg. Man kan också klistra på sand och små stenar. På slottsgården kan man göra träd av trästickor och mossa. 3.2 Byggandet av ett slott /Instruktion 20 b 7. Såhär bygger du slottet!

10 4.1. Arkeologiska utgrävningar Arkeologerna är skickliga i att lista ut ursprunget av ett söndrigt föremål. Ur en bit av en lerkruka kan listas ut varifrån krukan kommit från. De som jobbar vid utgrävningarna avlägsnar försiktigt små mängder mark skiktvis så inget blir omärkt. Arbetsredskapen är små spadar, borstar, sopskyfflar och ämbar samt ett småmaskigt nät för att skilja föremålen från sanden. Arbetsredskapen är vardagliga föremål ur hemmet. På basen av jordskiktens färg kan man dra slutsatser om det har funnits t.ex. en eldstad på platsen. Föremål som finns i de understa skikten är för det mesta de äldsta. Arkeologen fortsätter sitt arbete i sitt arbetsrum var nya fynd dateras på basen av tidigare upphittade föremål samt fakta från böcker. Föremålen katalogiseras, ritas och fotograferas. Varje föremåls fyndplats märks noggrant på kartan över området för utgrävningen. Narrens boktips: ”Helsingfors under Helsingfors”,Stadsarkeologiska serieteckningar. Helsingfors stads museum, Arkeologiska utgrävning utanför raseborgs vallar (Koeoja) 22. På mellangården har det varit kök och förråd 23. Utgrävningen är inhägnad med pinnar och trådar 25. En Järnspik funnen i utgrävnignarna 24 Små forskare 8.

11 4.2. Arkeologiska utgrävningar Uppgift 5 Undersök föremålsfynden på bilderna och tänk att du är en arkeolog som nyss hittat olika gamla föremål och skärvor av föremål. Ur jordskikten kan blottas krukskärvor, skärvor av bägare, smycken, skor, knappar, speltärningar eller nycklar av järn. Forma dit fynd i lera, dassmassa eller i bivax. Gör tillsammans med din grupp en karta uppdelad i ca femton en centimeters rutor över fyndområdet. Placera alla era ”arkeologiska” fynd i rutorna som ett verk.Diskussion om ämnet varifrån man får information, vad de arkeologiska fynden berättar om livet i slotten. Hurdant är arkeologens arbete? Granskande av fotografiers detaljer. Uppgiftensmålsättning: Målsättningen är att bekanta sig med arkeologens arbete genom inlevelseleken och öva på tidsbegreppet. 9. Uppgifter om livet i slotten och om de som bodde där fås från gamla dokument såsom ur kungens förordningar, skatteuppbördsböcker eller samtida beskrivningar. Även målningar eller teckningar kan fungera som källor för historisk fakta. Arkeologiska utgrävningar är dessutom en utmärkt källa för att studera gångna tiders liv. Rester från vardagen upphittade vid utgrävningar såsom bitar från lerkrukor, glasskärvor, tygbitar, sulor av skinnskor, hästskor och spikar berättar om arbetssätt, måltiderna och kläderna. Man kan dra slutsatser på basen av ben från djur och blommors frön om dieten för människorna som bodde på platsen. Speltärningarna berättar att det spenderats tid genom att leka och spela. Förr i tiden var de som lekte vuxna. 28. Tavastborgs Murvalv är unika i hela norden. 32. Guldring31. Glas kopp 30. Fiskben 29. Gris huvud funnet i utgrävnigarna av Åbo Aboa Vetus-museum 33. Röd lerkruksskärva

12 5.1 Sanningar och sägner om livet i slottet Studerar historiskt material om slottens vardagliga liv som bevarats. Slottets liv var mångsidigt. Man behövde kunskap och yrkeskunnighet såsom -Bagare -Vävare -Soldater -Slottsjungfruar -Riddare -Kocker -Narrar -Hästkarlar -Vakter -Fataburväktare -(fataburen = lagermagasin, kungens kammare) Utifrån kläder, Juveler och accesoarer kunde man utläsa personens sociala position på slottet I slotten bodde även en hel bunt med sagofigurer som näcken, spöken, och tomtegubbar, vilka alla hade en viktig funktion Slottsherren Slottsherrens kvinna Jungfru Ung Adelsman NunnaBokhållare

13 5.2 Sanningar och sägner /Svärdslek Tehtävä 6 Fäktning är nuförtiden en sport, men på medeltiden svärd användes i krig. Det finns tricks, regler och steg i fäktning. Gör ett eget svärd av tidningspapper enligt exemplet och öva steg som används i fäktning. Du behöver tidningar och tejp. Ta 8-20 blad ur tidningen och sprid ut dem ovanpå varandra. Börja rulla från ena hörnet. När du har rullat ihop den hårt så spänn ihop rullen med tejp på båda sidor. Efter att ha böjt rullen från mitten och satt på mer tejp på. Svärdet kan när det är klart färgläggas i dina favoritfärger a.41b. 42a. 42b.

14 5.3 Sanningar och sägner / Ringlekar Det vardagliga livet på slotten var ofta svårt och arbetet hårt. Det festades ändå på slotten då slottsherren fick gäster eller när det var en årlig festlighet. Då utsmyckades slottets festsal och det sjöngs, dansades och åts god mat. Uppgift 7 Gör ett eget instrument. Instrumentet kan dekoreras med band och pärlor eller det kan färgläggas. Öva danssteg och planera egna små danser genom att rita danssteg på ett papper. Instruktioner att göra ett instrument Instrument kan man göra av restmaterial som t.ex. maracas av tomma äggskal eller av tomma plastflaskor. Man fyller de tomma förpackningarna med sand, stenar, torkade ärter eller korn. Av olika tjocklekars träkäppar får man musikpinnar och av trummor av dånande kärl. Regnkäppen, ett gammalt instrument som ursprungsbefolkningen i Nordamerika använde sig av, får man genom att fylla en plaströr med sand eller ärter. Rörets ändor täpps till med en bit tyg runt vilken det lindas ett dekorativt snöre. Genom att sakta röra plaströret fås ett ljud till stånd som påminner om regn. Vi lyssnar tillsammans på medeltida musik. Bibliotekets personal på musikavdelningen hjälper till med valet av musik. Uppgift 8 Träna danssteg och dansa små danser. Använd gärna isntrument från medeltiden såsom tamburiner, bjällror och liknaden. Från wikipedia kan man hitta danssteg, sök på Medeltidens dans. 43. På medeltiden dansade folk i ring och bytte håll emellanåt. 44. Folk dansade också i parker och på torg. 12.

15 5.4 Sanningar och sägner / Tapet och Rya Stenborgarna var kalla at bo i. Golvet och bänkarna var av trä, men ur muren, som var av sten, strålade kyla. I borgens fatabur, förrådet, förvarades ryor, täcken, dynor och lakan. Nya textilier vävdes flitigt för hålla kylan borta. I fataburen arbetade vävare och spinnare ledda av husmor. De fina gästerna fick sova på dunmadrass, dynor av dun och linnelakan. Det vanliga folket sov på halm på vilken det bretts ut ett ulligt underlag så halmen inte skulle stickas. Lakanet kunde även vara av läder. Luddet gjort på ryors ull och av hampa värmde den sovande, den sittande men den värmde också golvet under fötterna. Man kan göra ryor genom att väva eller knyta men också genom att sy lugg på ett färdigt tygbotten. En verkligt varm rya hade lugg på båda sidorna. Finnväven var ett tyg som sytts dubbelt och användes även som täcke. I Finlands slott gjordes fina ryor som levererade även till det kungliga slottet i Stockholm. Väggbonader och konsttextilier, bänkdynor samt en- och flerfärgade bordsdukar användes på slotten. Uppgift 8 Designa dina egna tapeter. Rita mönstret till en kartong eller pappersark. Klipp bort delar som du ritar så du får en schablon som du kan använda till att trycka mönstret hur många gånger som helst. 45. Tapet från år Rya matta från år Ryorna som är från Åbo slott är färgade med naturliga färger

16 5.5 Sanningar och sägner / Att göra en rya Uppgift 9 Prova att göra en rya och lev in dig i stämningen på borgens fatabur. Resultatet är en lite rya till slottet ni byggt eller till ditt dockhus. Man behöver: Stark kartongbit, en vykortsstor ram att knyta kring, sax,kam eller gaffel, fisklina, ullgarn, tjock lina, nål med stort öga. Målsättningen Målsättningen är att fördjupa sig genom eget arbete i historisk kunskap om medeltida slott och borgar samt historier som berättats om dem. Vad är sanning och vad är sägen? Diskussion kring temat hur man levde på slotten, hur man åt och hur man utförde de vardagliga sysslorna samt att jämföra dem med dagens liv och arbete. Hurdana historier berättades om slotten? Hur vet vi vilka historier som är sanna och vilka som är falska?

17 5.6 Sanningar och sägner / Dramalekar Vi startar att göra dockorna genom att tillsammans studera bilder föreställande slottets folk, detaljer av kläder och smycken. Klubbmedlemmarna väljer en historia och tillverkar en docka för uppförandet av historien. Dockan kan vara en - Handdocka - Fingerdocka - Skuggdocka - Käppdocka Uppgift 10 Man leker med dockorna och skådespelar t.ex. bordsteater eller skuggteater bakom ett vitt lakan. Dockfigurerna berättar om livet i borgen och förevisar Narrens historier. Utgångspunkten för det egna arbetet är historisk fakta och berättelser. Målsättning Målsättningen är att leva sig in i borgfolkets liv genom dramalekar och att lära sig att göra noggranna observationer samt att lära sig hantverkskunskaper. Diskussion om ämnet vad som är sant och vad som är falskt

18 6.1 Gästabud på slottet– slutfest för föräldrar Klubbmedlemmarna samlar en utställning för barnens föräldrar, far- och morföräldrar och andra gäster gjort på ämneshelheterna som gjorts i eftermiddagsklubbarna. Barnen berättar vad de lärt sig medan de undersökt Finlands gamla slott och hur kulturarvet flyttas från generation till generation. Slottsränseln finns till gästernas påseende. Under slutfesten kan klubbmedlemmarna lära gästerna danssteg och spela på de egenhändigt gjorda instrumenten. Tillsammans kan man göra t.ex. svärd och öva steg som används i fäktning. Syftet med slutfesten är att lära dela med sig av sina erfarenheter och sin kunskap till andra genom att berätta om dem och känna glädjen av göra tillsammans samt att komma underfund med hur kulturarvet flyttas från generation till generation. Uppgift 11 Måla en bild med täckfärger eller färgkritor om borgens matbord. Matbordet var dukat med olika sorters läckerheter på stora fat eller på stora skålar. Undersök först hurdan mat man åt i borgen. Du kan göra en bild av en tallrik, en maträtt och en dryckesbägare eller en bild av en stånka och skära ut den från pappret. Gruppens alla med mat fyllda fat, tallrikar, bröd, och bägare eller stånkor, blir till ett ståtligt festbord. Hurdana dofter stiger det upp från festbordet och fyller borgsalen? 16.

19 6.2 Gästabud på slottet Avslutnigsfest En avslutningsfest kan hållas för föräldrar, mor och farföräldraroch andra gäster.Sätt samman en utställning och förklara för de övriga gästerna vad ni har lärt er om Finlands gamla slott. På detta viset kan det gamla kulturarvet föras vidare, Fasaner och grisar var festmat på medeltiden. Bröd och ost tillverkades i slottets kök a. 52b. 52c. 52d. 52f. 52e.

20 BILDER Bilder: 29, 30, 31, 32, 33, Aboa Vetus Ars Nova museo, Turku Kansikuva, 2, 4, 5, 10, 13, 20, 28, 45, 46, 48a, Grönholm, Bo 52, Grönholm, Inari 41a, ja b Luostarinen, Hannu Nimiölehti Mikko Sairanen 1, 6, 7, 8, 9, 11, 28, Museovirasto, kuva-arkisto 48b Opetushallituksen opetusohjelmat 17, 18a, 23, 36, 38 Päivinen. Elise 18b, 19, 38, 41a, 42a Savonlinnan iltapäiväkerhot 21, 25, 24, Wasström Eveliina 16 Wikipedia (otettu ) Illustrationer: 20a, 37 Grönholm, Bo 3, 15 Inbar, Maarit 47 Ingå, Fagervik, Degerby en västnyländsk bygdekrönika, första delen sammanställt av Alf Brenner, Ekenäs Tryckeri Järventaus, Esko 35 J.R. Aspelin teoksesta Olofsborg , 20, 20b, 34, 39, 42b, 50, 51, 52, 53, 54,55, Manninen- Björkmann, Erja ja Valkama, Henna 49 Opetushallituksen opetusohjelmat 16 Wikipedia (otettu ) Miniatyrer: 17 Miniatyyrimalli, Pailos, Taina, Länsi-Uudenmaan maakuntamuseo, Raasepori Gamla slott: 1. Olavinlinna. Pyhitetty ritareiden suojeluspyhimykselle Olaville. Väritetty litografia P.A. Kruskopfin laveerauksen mukaan 1840-luvulta. 6. Olavinlinna 1690-luvulla. Kuparipiirros, yksityiskohta kartasta v:lta D Pyhän neitsyen torni, B. Pyhän Olavin torni (kirkkotorni), C Pyhän Eerikin torni, E, Kijlin torni ja F, Paksutorni. 7. Raaseporin linnan rauniot Akvarelli, M.N. Vorobjev. Valokuva Markku Haverinen. 8. Kastelholman linna Ahvenanmaalla. Kuparipiirroksen on Erik Dahlberg luultavammin tehnyt 1860-luvulla. Piirros on painettu Dahlbergin Svecia antigua et hodierna teokseen. 9. Kajaanin linnan rauniot, Valokuva H. Rehnfors. 57. Hämeenlinna. Akvarelli, Alexander Amatus Thesleff 1808, postikortti päivätty


Ladda ner ppt "Toukokuu2011 SLOTTEN I FINLAND Material för skolors eftermiddags klubbverksamhet (klasserna 1-3) Föreningen för kulturarvsfostran i Finland 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser