Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Globalisering 1900-tal Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Globalisering 1900-tal Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum."— Presentationens avskrift:

1 Globalisering 1900-tal Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum

2 Föreläsningsplan F1: Konsekvenser av första världskriget och mellankrigstidspolitik. F2: Efterkrigstid: Avkolonialisering. Öst och Väst går skilda vägar. F3: Finansmarknad, handel och företags samhällsansvar. F4: Migration och arbetsmarknad. Globalism kontra proteströrelser.

3 Vad påverkar grad av internationell integration? Teknisk och organisatorisk infrastruktur Lågutbildad/höglutbildad arbetskraft (migrationsströmmar) Aktörsintressen: aktörer inom strukturer, aktörer påverkar strukturer, strukturer påverkar aktörer Politiska ideologier (normer och idéspridning) Globala regleringssystem

4 världen har pendlat mellan frihandel och protektionism olika intressegrupper har påverkat utvecklingen olika länders försörjningsförutsättningar har bidragit till ställningstaganden för eller emot frihandel och öppna gränser förutsättningarna för en global värld är i ständig förändring en globaliserad värld har varit och är ett val, inte en konsekvens

5 Karakteristika : Frihandel vs protektionism Ökad internationell integration möjliggjordes tack vare: –Frihandel –Utvecklade kommunikations- och transportmedel –Guldmyntfoten –”The feeling of Peace” Stora depressionen : Sjunkande priser, ökat missnöje. Den andra kolonialiseringsvågen Stora migrationsvågor Priserna steg igen : Guldåldern

6 Guldmyntfoten Guldmyntfoten underlättade handel, utlåning, investering, migration och betalningar över landsgränser. Mer betydelsefull för finans än handel Stabilitet mot en del inrikespolitiska uppoffringar Internationell produktionsspecialisering och konvergens Tog stryk av depressionen Kom igen vid nya guldfyndigheter Länder som tidigare stått utanför gick nu med: Japan, Ryssland, Argentina, Österrike-Ungern, Mexiko, Brasilien, Indien.

7 Plantageekonomier och kolonialisering Vad som hindrade spridning av ekonomisk tillväxt från den exportinriktade jordbruksekonomin till övriga delar av ekonomin för dessa länder är omdiskuterat. Kenwood & Lougheed: Avsaknad av spridning av penningekonomi Utslagning av småbönder Tvingades förhålla sig de utländska företagens villkor –Svårt att kräva höga löner Billig arbetskraft och låg produktivitet orsakerna till att den ekonomiska tillväxten inte spred sig till alla samhällsskick. Frieden: Incitament hos eliten! Berodde i mångt och mycket på den odlade grödan

8 Kritik mot guldmyntfoten växer fram Markägare och gruvägare insåg problemen med att landet inte devalverade sin valuta Arbetarrörelsen växte under slutet av 1800-talet Arbetares förbättrade rättigheter problematiska för arbetsgivare Silvermyntfoten mer konjunktursäker Krav på arbetslöshetsskydd Kritik mot fri migration

9 Betydelsen av aktörsintressen Guldålderns principer ifrågasattes: –Finansaktörer för frihandel, lokala producenter emot –USA alltmer protektionistiska

10 Storbritanniens dominans Första land att industrialiseras Första land att anamma guldmyntfoten Första land att välja en handelspolitik inriktad på frihandel Tillhandahöll marknader, kapital och arbetskraft i den internationella ekonomin Sterling som internationell betalningsvaluta

11 Karakteristika Första världskriget och dess konsekvenser Förändring av produktion och konsumtion talets ekonomiska uppgång var inte hållbar Råvaruexporterande länder utvecklade sin industri tal

12 Första världskriget Brant stupande ekonomisk nedgång Handels- och valutakrig Våg av protektionism Sociala oroligheter inom länderna De ekonomiska orsakerna till kriget långt ifrån så betydelsefulla som de ekonomiska konsekvenserna av kriget.

13 Nytt maktcentrum USA från passiv observatör till aktiv aktör Från 1914 till 1917 fördubblades USA:s export. USA ny roll som kreditgivare USA tar marknadsandelar i de europeiska kolonierna Storbritannien och Belgien klev tillbaka

14 USA schizofrent och Keynes förutspår de ekonomiska konsekvenserna av kriget Demokraternas Woodrow Wilson president ”Peace without victory” och Nationernas Förbund (NF) Fortfarande stort inre politiskt motstånd till frihandel Tyskland stort skadestånd

15 Hyperinflation drabbar Europa Tjeckoslovakien, Finland, Jugoslavien, Grekland, Österrike, Ungern, Ryssland och Tyskland värst drabbade Stöd från västeuropeiska centralbanker uppbackade av finansiärer i London och New York tillsammans med skattehöjning och åtstramning av statliga utgifter motverkade inflationen Tyskland löste sin prekära situation med privata lån Folkligt missnöje Ryska revolutionen och annorstädes kritik mot kapitalism

16 Guldmyntfoten gör comeback Använd samma växelkurs och låt arbetslösheten växa! (Storbritannien, Skandinavien) Låt ny växelkurs göra dina produkter internationellt attraktiva! (Belgien, Frankrike) 1926 rådde stabilt läge för de flesta ekonomier Men förutsättningarna hade förändrats, protektionismen levde kvar. Storbritannien hade svårt att återta sin ledande position. Keynes skeptisk: ”In the long run we are all dead” ur A Tract on Monetary Reform, 1923

17 Amerikansk isolering Mellan 1925 och 1929 enorm tillväxt Europa allt mer på efterkälken Skillnad mellan Storbritanniens och USA:s ledarstil. USA struntade i att ta sig an dirigent-rollen.

18 Ekonomisk kollaps ”Depressionen” Förlegade principer styrde –Demokrati (arbetarnas ökade inflytande)/protektionism gick inte ihop med Guldmyntfoten –Storföretag kunde välja att sälja färre produkter till ett högre pris USA såg till nationella intressen snarare än internationella – världen saknade ledarskap Tysklands ekonomiska problem

19 Investeringsbubbla i USA ”Uttorkning” av investeringskapital i Europa –höjda räntor och nedskärning av statliga utgifter Prisfall på världsmarknaden Under loppet av sex månader kraschade 18 nationella banksystem. Guldmyntfoten övergavs av vissa länder Men de flesta valde att vänta på att ekonomin justerade sig själv

20 Konsekvenserna av depressionen Tyskland drabbades ytterligare, skyhög arbetslöshet –Vid valet 1930 fick nazisterna 18 procent av rösterna : Ökad amerikansk protektionism 1933 – världsekonomin mer eller mindre död

21 Råvaruexporterande länder Råvaruexportpriserna sjönk mer i relation till andra priser. Primärproducenter drabbades hårt. Speciellt socker, bomull, kaffe och gummi. Chile drabbades mycket hårt p.g.a. sin specialisering på koppar och nitrat, vars priser sjönk med 87 procent på tre år. Peru likaså:

22 Naturlig importsubstitution Prischocken ledde till att de som kunde avsäga sig Guldmyntfoten gjorde det och introducerade istället icke- konvertibla sedlar. (D.v.s. de som var fria från kolonialmakt eller på annat sätt finansiell makt) Restriktioner på valuta- och kapitalrörelser infördes Utlänningars företag gick i konkurs: ¾ av utländskt ägda sockerfabriker på Java gick i konkurs. Alla expatrioter, d.v.s. utsända byråkrater, var för dyra att behålla och avskedades. Miljontals kinesiska och indiska migrantarbetare lämnade eller skickades hem. Naturlig importsubstitution utvecklades, lokala entreprenörer tog sin chans.

23 Industrin utvecklades Handelshinder och tullar infördes, industrin utvecklades: Turkiet, Egypten, Thailand, Chile och Indien införde tullar och erbjöd förmånliga lån till inhemska producenter, byggde vägar och annan infrastruktur för att underlätta för inhemska producenter. Egyptisk textilindustri föddes och blomstrade. Brasilien som länge varit specialiserad på extremt exportinriktat jordbruk växte nu industrin tio ggr snabbare än jordbruket. Liknande situation i Indien Andra länder som erfor stark industriutveckling: Finland, Nya Zeeland, Sydafrika och Japan. Samhällen urbaniserades och moderniserades, nya klasser växte – entreprenörer, arbetare och andra yrkesutövare. Dessa skulle leda länderna i demokratisk riktning och, i koloniernas fall, till självständighet.

24 Det vänder Keynes numer skeptisk till laissez-faire kapitalism: ”Ideas, knowledge, art, hospitality, travel – these are the things which should of their nature be international. But let goods be homespun whenever it is reasonably and conventionally possible; and, above all, let finance be primarily national.” Fler med Keynes var ny mycket skeptiska till Guldmyntfoten 1933 släppte USA dollarns paritet med guldet Konsekvenserna blev rejält växande priser på spannmål Jordbruks- och andra råvarupriser ökade med ca 70 procent på tre månader. Dow Jones Industrials medelvärde ökade markant, vilket indikerar folkets/investerarnas ökade förtroende.

25 Nya tider Gradvis återhämtning av ekonomin USA initierade valutaavtal med Storbritannien och Frankrike 1936 – inkluderade snart även Belgien, Luxemburg, Nederländerna och Schweiz Strax efter ändrade man America’s Reciprocal Trade Agreement från 1934 till att gå med på ömsesidigt reducerade handelstariffer I syfte att minska arbetslöshet underlättade många västerländska regimer för fackföreningar och lät dem inkorporeras i politiken: The American New Deal, the French Popular Front, och de skandinaviska länderna introducerade grunden till välfärdsstaten. Ny politik: Tillgodose BÅDE inhemsk och internationell marknad. KOMBINERA marknad med statliga åtgärder.

26 Auktoritära regimer Vilka? –De som var skuldsatta men tillräckligt rika för att ha en utvecklad inhemsk industri –De ekonomier som var baserade på både export och inhemsk industri, de semi-industriella. Konflikt mellan de regerande klasserna som hade internationella finansiella intressen och därmed ville behålla Guldmyntfoten och den inhemska industrin som ville upprätta handelshinder. ”Utländska lån är som paraplyer – de går bra att låna ut när solen skiner”

27 Sovjetunionen Under 1920-talet var industrin blandad: både privat och statligt ägd : Statligt ägda företag drev sig själva (delegerad verksamhetsstyre) – ”öar av modernitet i hav av bakåtsträvande jordbruk” Stöd för bolsjevism i städerna, misär på landsbygden Josef Stalin : Snabb industrialisering –1928 introducerades 5-årsplanen –Planen att exportera spannmål och importera maskineri övergavs då världsekonomin kollapsade i och med depressionen. –Konsumtionsprodukter dyrare och svårare att få tag i –Kollektivisering 1930-tal: jordbruket stagnerade –1930-talet kom att präglas av terror och svält. Ukraina drabbades av ”Holodomor” – den stora svälten

28 Industriproduktionen i Västeuropa och USA hade sent 30- tal knappt nått samma nivå som de låg på innan depressionen. Industriproduktionen i protektionistiska och nationalistiska regimer som Tyskland, Polen, Japan, Brasilien, Sovjetunionen, Colombia och Mexiko hade mer än fördubblats.

29 Mellankrigstid Sammanfattning: Börskraschen – amerikansk överhettning och europeisk nedkylning Protektionism och regleringar Fler länder påbörjade industrialiseringsprocesser


Ladda ner ppt "Globalisering 1900-tal Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum."

Liknande presentationer


Google-annonser