Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vatten - Biologi, ekosystem och allemansrätten Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Kunskapsunderlaget är framtaget av: Segeåns.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vatten - Biologi, ekosystem och allemansrätten Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Kunskapsunderlaget är framtaget av: Segeåns."— Presentationens avskrift:

1 Vatten - Biologi, ekosystem och allemansrätten Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Kunskapsunderlaget är framtaget av: Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Årskurs 4-6

2 Vatten  Jordens yta = 72 % vatten  Inget vatten nybildas  Vattnet rör sig i ett kretslopp Årskurs 4-6

3 Vattnets kretslopp Årskurs 4-6

4 Biologin i och kring vatten Ål Abborre Ätlig Groda Näckros Märlkräfta Skräddare Blomvass Trollslända Dammsnäcka Årskurs 4-6 Fiskar Smådjur i vattnet Grodor Vattenväxter Sländor och fjärilar Nässelfjäril

5 Årskurs 4-6 Exempel på Näringskedja i vatten

6  De olika näringskedjorna i ett ekosystem bildar tillsammans en näringsväv, där trådarna (näringskedjorna) inte löper parallellt utan kors och tvärs i ett invecklat och föränderligt mönster.  Detta eftersom de flesta djur är generalister, dvs de äter av det som för tillfället bjuds.  Träna på en näringsväv: /sjo/n_vavar_sjon.htm /sjo/n_vavar_sjon.htm Årskurs 4-6 Näringsväv

7 Årskurs 4-6 Näringspyramid i vatten Primärkonsumenter Sekundärkonsumenter Toppkonsumenter

8  Fotosyntes Koldioxid + vatten + solljus -> socker + syre + + -> + O 2 CO 2  Respiration Socker + syre -> koldioxid + vatten + energi (rörelse) + O 2 -> CO energi (rörelse) Årskurs 4-6 Fotosyntes och respiration

9 Årskurs 4-6 Vattenekosystem

10  Produkter och tjänster som ekosystem ger oss människor  Produkter: t.ex. mat  Tjänster: t.ex. rena vatten Årskurs 4-6 Ekosystemtjänster

11  Övergödning  Miljögifter  Försurning Miljöproblem i vatten - Varför mår våra vatten dåligt? Årskurs 4-6

12 Vad kan övergödningen bero på? - Landskapet har förändrats Bild från Åmansboken, Saxån-Braåns vattenvårdskommité

13 Utdikning av vattendrag - för att få större odlingsytor  Idag återstår bara en tiondel av den våtmarksyta som fanns i början av 1800-talet. Början av 1800-taletIdag Segeåns avrinningsområde

14 Raka vattendrag blir en ”motorväg” för partiklar, näringsämnen och bekämpningsmedelsrester rakt ut i havet. Dessa ämnen hinner inte brytas ner eller tas upp av växtlighet på vägen.

15 Flygbild över algblomning i Östersjön, utanför Nynäshamn. Foto: Kustbevakningen, juli För mycket näring i vattnet gör att alger kan föröka sig kraftigt. När alla alger sedan dör och bryts ner av smådjur på bottnen blir det syrebrist. Utan syre dör många organismer Stora delar av östersjöns bottnar lider av syrebrist

16  Inte lika vanligt i Skåne  Förbränning av fossila bränsle  Koldioxid och svaveldioxid  Surt vatten  Djur och växter dör Försurning Årskurs 4-6

17  Onaturliga ämnen  Svårnedbrytbara  T.ex. bekämpningsmedel och läkemedelsrester  Skadar växter, djur och människor Miljögifter Årskurs 4-6

18  Via toaletten  Skador på växter och djur i vattnet  Tex missbildningar Läkemedelsrester

19 Hur kan man själv bidra till friskare vatten? Toaletten är ingen papperskorg! Avloppsreningsverkets reningsprocesser kan störas om kemikalier, cigarettfimpar, snus eller mediciner kommer i avloppet. Många av dessa produkter blir också kvar efter reningen och kommer ut i vattendrag där de skadar djur och växter som lever där. Bara toalettpapper och kroppens egna restprodukter hör hemma i toaletten.

20 Bekämpningsmedlen:  skadar inte bara de ogräs eller skadeinsekter du vill ta död på.  Sprids långa vägar genom vind, avdunstning, ytavrinning eller urlakning i marken.  Når vattendrag och skadar organismer där  Når grundvattnet och kan hamna i ditt dricksvatten Hur kan man själv bidra till friskare vatten? - Använd ej kemiska bekämpningsmedel i trädgården

21 Hur kan man själv bidra till friskare vatten? - tvätta inte bilen på gatan Om man gör det kommer rengöringsmedel och andra partiklar från bilens yta, rinna ned i brunnen och rakt ut i vattendragen, utan rening. Tvätta istället bilen i tvätthall. Där finns det oljeavskiljare och vattnet går till reningsverket.

22 Årskurs 4-6 Inför exkursion

23 Årskurs 4-6 Allemansrätten Här finns en länk till en kort film från Naturvårdsverket om allemansrätten : https://vimeo.com/

24 Årskurs 4-6 Inför exkursion  Vad ”äter” producenter?  Vad äter primärkonsumenter?  Vad äter sekundärkonsumenter?  Vad äter toppkonsumenter?

25  Vilka växter och djur tror ni att ni kommer att hitta?  Var tror ni att ni kommer hitta dem?  Ta reda på så mycket ni kan om de olika växt- och djurarterna för att lättare kunna hitta dem på exkursionen. Årskurs 4-6 Inför exkursion

26 Exempel Näringskedja Årskurs 4-6

27 Övning Näringskedja Årskurs 4-6

28 Öppna länken för att komma till en övning kring näringsväv: Årskurs 4-6 Övning näringsväv

29  Medtag Vårt exkursions kit eller eget material innehållande t.ex. håvar, vannor, och tvåvägsluppar, bestämningsduk  Medtag bestämningsmaterial, och de övningar som ni gjort innan exkursionen. Exkursion Årskurs 4-6

30 App- Arter i damm och vattendrag Hämta appen till Android: Hämta den på Google play ”Arter i Damm och Vattendrag” 2. Tryck på och sedan på ”Lägg till på hemskärmen”. Hämta appen till Iphone: 1. Öppna safari och skriv in URL-adressen i adressfältet. URL adress: 3. Tryck på ”Lägg till”. Nu finns appen på ditt skrivbord, leta efter grodan.

31 Håvar + håvskaft Vattenhåvar är lämpliga för insamling av smådjur och växter i vatten. I botten av håven finns en bottensil så vattnet rinner igenom. Det som blir kvar i håven kan hällas upp i vannor, burkar eller luppar för att kikas närmare på! Siktskiva Siktskivan används för att undersöka ljusförhållandena i vattnet, eller siktdjupet som det heter. Siktskivan sänks ner i vattnet och när man inte längre kan se skivan drar man upp den igen. Den del som har varit under vatten mäter man sedan för att undersöka siktdjupet. Vannor, små burkar och runt genomskinligt fat I vannor, burkar och fat lägger man saker man hittat som man vill titta närmare på. Tvåvägsluppar Tvåvägslupp är som ett mikroskop, där man lägger i insekter eller vad man nu vill kika närmare på. I tvåvägsluppen kan man titta både uppifrån och underifrån på det man lägger i. Fickmikroskop Ett fickmikroskop är lite mindre än andra mikroskop. Det används genom att man sätter mikroskopet ganska nära det man vill kika närmare på. Om man till exempel har en liten insekt i handen så kan man titta genom ett fickmikroskop. Anvisningar till exkursionsmaterial Årskurs 4-6

32 Makrolins till mobil Makrolinsen fästs på mobilens kamera för att kunna ta foto med zoom. Böcker ”Vad finner jag i sjö och å” Böckerna kan användas för att artbestämma det man har hittat, och lära sig mer om varje art. Bestämningsduk: smådjur i sötvatten Detta är en bestämningsnyckel för smådjur i sötvatten. Den används för att ta reda på vad det är för djur man har hittat på exkursionen. Duken har en tydlig vägledning med smådjurens egenskaper, och med hjälp av denna kan man nyckla sig fram till rätt art. Vattenkikare Vattenkikaren används för att utforska livet under vattenytan, genom att nedre delen av vattenkikaren sänks ner i vattnet. Modell vattnets kretslopp Denna modell används för att illustrera vattnets kretslopp. Årskurs 4-6 Anvisningar till exkursionsmaterial


Ladda ner ppt "Vatten - Biologi, ekosystem och allemansrätten Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Kunskapsunderlaget är framtaget av: Segeåns."

Liknande presentationer


Google-annonser