Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition UD:s chefsmöte 27 augusti Statssekreterare Per Jansson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition UD:s chefsmöte 27 augusti Statssekreterare Per Jansson."— Presentationens avskrift:

1 Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition UD:s chefsmöte 27 augusti Statssekreterare Per Jansson

2 Finansdepartementet Kraftigt fall i BNP-tillväxt * * Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition

3 Finansdepartementet Stora finanspolitiska stimulanser Procent av BNP. Källa: OECD

4 Finansdepartementet Sänkta styrräntor i Sverige, USA och Euroområdet

5 Finansdepartementet Tecken på stabilisering men osäkerheten är stor Förskjutning i riskbilden – mer balanserad –Tydliga tecken på stabilisering och minskad pessimism sedan i våras i både Sverige och i omvärlden –Ett antal ekonomiska indikatorer har vänt uppåt Dock kvarstår risker och vi har en lång och mödosam väg tillbaka –Låg tillväxt –Fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet –Lågt resursutnyttjande

6 Finansdepartementet Normalisering på de finansiella marknaderna TED-spreadarna* lägre, men fortsatt något förhöjda Systemrisken (risken för världsdepression) har försvunnit ur marknadspriserna Det beror bl.a. på den expansiva ekonomiska politiken * Skillnaden mellan interbankräntan och räntan på statsskuldsväxlar med motsvarande löptid benämns TED-spread och används som en indikator för kreditrisk

7 Finansdepartementet Förtroendeindikatorerna vänder uppåt, men alltjämt kvar på relativt låga nivåer Källor: Swedbank/Silf och KI Konsumentförtroende (CCI)

8 Finansdepartementet Bättre läge för exportorderingången i tillverkningsindustrin

9 Finansdepartementet Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat, men globalt kapacitetsutnyttjande är rekordlågt Kapacitetsutnyttjande Industriproduktionsvolym

10 Finansdepartementet Men fortsatt försämring på arbetsmarknaden att vänta framöver Sysselsättning. Indexerade kvartalsförlopp från tre konjunkturtoppar = 100

11 Finansdepartementet Ordning och reda i offentliga finanser är A och O Trovärdigheten för finanspolitiken är avgörande (även för stimulansåtgärdernas effekter på kort sikt) Osäkerhet om hur de offentliga finanserna påverkas av nedgången i ekonomin Beredskap för fortsatta bekymmer i banksektorn Klara långsiktig hållbarhet –Buffert vid nästa konjunkturnedgång –Åldrande befolkning

12 Finansdepartementet Svårförutsägbara offentliga finanser Totala skatteintäkter. Revideringar jämfört med vårpropositionen 2008 Mdkr

13 Finansdepartementet Stora revideringar av strukturellt sparande visar på måttets osäkerhet 2006 års strukturella sparande bedömt vid olika tidpunkter Procent av BNP

14 Finansdepartementet Något förbättrade offentliga finanser Finansiellt sparande, vårpropositionen (april 2009) och augusti 2009 Procent av BNP VÅP 092,5-2,7-3,8-3,1-2,0 Augusti 09*2,5-2,4-3,7-2,5-1,4 * Preliminära siffror

15 Finansdepartementet Vad förklarar förbättringen av de offentliga finanserna? Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP 09 –Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp –Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom arbetsmarknadsområdet Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga finanser Stabilare ekonomiskt läge –Minskad risk för en ännu större nedgång och utdraget förlopp Normalisering på finansmarknaderna Sammantaget: Sveriges offentliga finanser har försämrats påtagligt men försämringen ser ut att ha bromsats och det saknas inte exempel på länder som har större problem…

16 Finansdepartementet Försvagade offentliga finanser i EU Finansiellt sparande som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos

17 Finansdepartementet Ökande skuldsättning i EU Statsskuld som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos

18 Finansdepartementet Statsskuldens utveckling Utfall samt prognos för åren

19 Finansdepartementet Nyckeltal Prognos augusti Vårpropositionen (april 2009) inom parentes Procentuell förändring BNP*-5,2 (-4,2)0,6 (0,2)3,1 (2,4)3,7 (4,0) BNP-gap**-6,4 (-7,2)-6,5 (-8,7)-5,0 (-7,9)-3,0 (-6,2) Arbetade timmar-3,7 (-4,1)-2,1 (-2,9)0,4 (-0,6)1,0 (0,6) Sysselsatta (15-74 år)-2,6 (-2,8)-3,5 (-3,3)-0,5 (-1,0)0,8 (0,6) Arbetslöshet (15-74 år)*** 8,8 (8,9)11,4 (11,1)11,6 (11,7)11,0 (11,3) * Faktisk BNP till marknadspris ** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt *** Procent av arbetskraften

20 Finansdepartementet Den ekonomiska politiken: mycket har gjorts men behoven är också stora Stort behov av krisåtgärder –Stora BNP-gap –Kraftigt fallande sysselsättning –Stigande arbetslöshet Visst handlingsutrymme för ytterligare krisåtgärder, tydlig förbättring jämfört med i våras Fokus på temporära satsningar … –Så mycket som möjligt motverka att nedgången slår igenom på arbetsmarknaden … men också behov av permanenta reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt –Förhindra att arbetslösheten biter sig fast –Stärka offentliga finanser på sikt

21 Finansdepartementet Stigande arbetslöshet Arbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD

22 Finansdepartementet Några orsaker till att arbetslösheten ofta fastnar på en högre nivå efter en uppgång Brister i yrkes- och branschmässig samt regional rörlighet Svaga drivkrafter att söka jobb Arbetsgivarna tror att den som är långtidsarbetslös är mindre produktiv (s.k. stigmatisering) och tvekar därför att anställa Den sammanpressade lönestrukturen försvårar för vissa grupper att få jobb (insider- outsider-krafter)

23 Finansdepartementet Inriktningen på politiken i höstens budgetproposition Motverka att arbetslösheten ökar –Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet genom temporära satsningar Motverka att arbetslösheten biter sig fast –Aktiv arbetsmarknadspolitik genom bl.a. aktiveringsinsatser, ökade resurser till utbildning och omställning –Bättre fungerande arbetsmarknad och mer lönsamt att arbeta Värna välfärdens kärna –Svaga grupper i samhället, offentliga åtagandet

24 Finansdepartementet Omfördelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010 Principerna för arbetsmarknadspolitiken ligger fast Ökade insatser för kort- och långtidsarbetslösa –Coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet (LYFT), arbetsmarknadsutbildning, fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning Omfördelning möjlig för 2010 p.g.a. lägre kostnader för vissa insatser

25 Finansdepartementet Fler aktiveringsinsatser för kort- och långtidsarbetslösa under 2010 InsatsVolym Arbetspraktik/praktisk kompetensutveckling4 000 Coachning8 000 Arbetsmarknadsutbildning1 000 Ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet – LYFT Nya insatser inom jobbgarantin för unga - Ytterligare studiemotiverande insatser - Ökad aktivering (bl.a. LYFT) Totalt ( utanför garantier, inom garantier)

26 Finansdepartementet Sänkt skatt på arbete motverkar att arbetslösheten biter sig fast Ökar på kort sikt den disponibla inkomsten och därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster Ökar arbetsutbudet och sysselsättningen varaktigt –Stärker drivkrafterna till att söka arbete och håller sökaktiviteten uppe under lågkonjunkturen –Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen –Bidrar till att göra arbetsmarknadspolitiken mer effektiv –Arbetslöshetschocken förvärrar problemen med utanförskap och demografi –Begränsar krisens varaktigt negativa effekter på sysselsättningen –Offentlig finansiella utrymmet mycket begränsat och skatteväxling är det mest realistiska sättet att förstärka de offentliga finanserna efter krisen

27 Finansdepartementet Sammanfattande slutsatser Stabilisering av svensk ekonomi och minskade risker i vår omvärld Förbättrade offentliga finanser ökar utrymmet för att förstärka krisåtgärderna –Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet –Motverka att arbetslösheten biter sig fast –Värna välfärdens kärna

28 Finansdepartementet Reservbilder

29 Finansdepartementet Exempel på viktiga satsningar för att möta krisen Ackumulerade tillskott under mandatperioden (t.o.m. VÅP 09) Mdkr, finansiellt sparande Kommuner8,411,921,520,5 Aktiv arbetsmarknadspolitik0,97,815,819,1 Utbildning1,35,57,26,7 Infrastruktur1,05,45,85,1 Socialavgifter8,621,721,421,2 Summa20,252,371,672,6

30 Finansdepartementet Offentliga sektorns faktiska respektive konjunkturrensade sparande

31 Finansdepartementet Institutionella förklaringar till att arbetslösheten biter sig fast Lönebildningen –Reallönerna anpassar sig inte (tillräckligt snabbt) till makroekonomiska störningar Arbetsmarknadspolitiken –Förmedlingsinsatser, arbetspraktik, hög sökaktivitet och kompetenskomplettering påverkar risken för att individer som förlorat sina jobb ska fastna i arbetslöshet Drivkrafter –Drivkrafter till arbete och anställning påverkas av inkomstskatter och socialavgifter –Socialförsäkringarnas utformning avgör arbetsmarknadens anpassningsförmåga och lönebildningens funktionssätt Arbetsrättslagstiftningen –En strikt arbetsrättslig lagstiftning ger en minskad omsättning på arbetsmarknaden; färre personer blir arbetslösa men arbetslöshetstiderna blir längre

32 Finansdepartementet Sverige har relativt flexibel arbetsrätt Källa: OECD  Skydd mot individuell uppsägning  Skydd vid uppsägning pga. arbetsbrist  Möjligheter att visstidsanställa

33 Finansdepartementet Återupprättandet av arbetslinjen Ökade drivkrafter för arbete –Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden –Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid) –Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin produktivitet –Mer lönsamt att utbilda sig Reformerad a-kassa –Avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för omställning –Finansiering som stöder arbetslinjen –Försäkringskontroll Reformer till stöd för minskad ohälsa –Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder –Satsningar på rehabilitering –Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete

34 Finansdepartementet Skapa förutsättningar för jobbtillväxt när konjunkturen vänder uppåt Makroekonomisk stabilitet –Fungerande ramverk för ordning och reda i offentliga finanser Välutbildad arbetskraft –Förstärks på längre sikt av regeringens satsningar på kunskap Stark arbetslinje –Lönar sig att arbeta –Hållbara socialförsäkringssystem Förbättrat entreprenörs- och företagsklimat Väl fungerande lönebildning och samsyn på arbetsmarknaden om vikten av omvandling

35 Finansdepartementet Varför ett tillfälligt utbildningspaket? Högt söktryck pga. konjunkturen och stora ungdomskullar Utbildning motverkar persistens i arbetslösheten och ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden –De människor som utbildat sig får högre produktivitet och blir därmed mer anställningsbara –De som utbildar sig undkommer risken att fastna i arbetslöshet –Jobbchanserna ökar för de arbetslösa som inte utbildar sig I en lågkonjunktur är den samhällsekonomiska kostnaden av utbildning relativt låg –Arbetskraftsefterfrågan är låg och given, så sysselsättning (och produktion) påverkas inte av att människor befinner sig i utbildning Utbildning inger trygghet och skapar framtidstro

36 Finansdepartementet Hur bör ett tillfälligt utbildningspaket bäst utformas? Utbildningssatsningarna bör vara breda och omfatta utbildningar på olika nivåer och med olika inriktning –Komvux/Yrkesvux –Yrkeshögskolan –Universitet och Högskolor Utbildningspaketet måste vara temporärt –Kostnaden är låg under krisens akuta skede –När arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt igen är det viktigt att arbetsutbudet åter ökar i syfte att undvika överhettning och flaskhalsproblem –Införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter innebär att det finns utrymme inom anslagen att anta ca andra studenter from 2012  Inga nya medel för utbildningsplatser 2012

37 Finansdepartementet Antal platser i ett tillfälligt utbildningspaket Antal årsstudieplatser Universitet/högskolor Yrkesvux/komvux Yrkeshögskolan (från hösten 2010) Totalt


Ladda ner ppt "Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition UD:s chefsmöte 27 augusti Statssekreterare Per Jansson."

Liknande presentationer


Google-annonser