Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jan Andblad SOM SJUKGYMNAST: IF ELFSBORG FRÖLUNDA INDIANS PIXBO IBK, ÖNNEREDS HK DIV. FOTBOLLSKLUBBAR I GÖTEBORG SPORTSMED – CARLANDERSKA SJUKHUS CITY.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jan Andblad SOM SJUKGYMNAST: IF ELFSBORG FRÖLUNDA INDIANS PIXBO IBK, ÖNNEREDS HK DIV. FOTBOLLSKLUBBAR I GÖTEBORG SPORTSMED – CARLANDERSKA SJUKHUS CITY."— Presentationens avskrift:

1 Jan Andblad SOM SJUKGYMNAST: IF ELFSBORG FRÖLUNDA INDIANS PIXBO IBK, ÖNNEREDS HK DIV. FOTBOLLSKLUBBAR I GÖTEBORG SPORTSMED – CARLANDERSKA SJUKHUS CITY GYM – PRIVAT SJUKGYMNASTIK SVENSKA RE – GRAN CANARIA PARTILLEREHAB SKATÅS MOTIONSCENTRUM – PRIVAT SG MEDIKUS AB MÖLNDALS SJUKHUS HÄLSANS HUS SOM IDROTTSLÄRARE/LÄRARE: HÖGSTADIESKOLA - IDROTT KROPPSTERAPISKOLAN – GRAN CANARIA ÖVRIGT: UNDERVISNING SISU – IDROTTSSKADOR/REHAB INSTRUKTÖR – SATS SPORTSCLUB, MEDIKUS AB MASSAGETERAPEUT

2 Sävedalen 6 maj - 14 Utbildning i akuta skador och tejpning Akut omhändertagande vid idrottsskada Bandageringstekniker vid akut skada Lite rehab Tejpning av fot, handled, knä, ben för att förebygga skador osv. Olika material vid tejpning och bandagering Tejpning som rehabilitering

3 Förslag på material Lars Martinssons – Tejpningar – Förband Muscle Action Quality (MAQ) – En träningsmodell för styrka, rörlighet, balans och kontroll Motions- och Idrottsskador och deras rehabilitering. Leif Swärd, Karlsson och Thomeé mfl. Idrottsskador – frontlinjen inom behandling och rehabilitering

4 Diskussion 2 o 2 Är det något som Ni vill ta upp?

5 Rehabiliteringsarbetet bygger på ett bra samarbete LäkareRehab LagläkareSjukgymnast, massör OrtopedA-lag och U-lag Fystränare Tränare Spelartruppen Huvudtränare25 spelare + ev U21 sp. Assisterande tränare Assisterande tränareMaterialförvaltare 2 stycken Målvaktstränare Administration/mtrl 1 stycken

6 Medicinväskan Individuellt och beroende av idrott och ålder T ex: DauerbindorTejp KylpåsarTermometer PelottStrips Steriltvätt/koksaltAktuell dopinglista SaxKompresser PlåsterSkavsårsplåster PincettVissa mediciner IDROTTSSKADOR

7 Teori kontra praktik ”En teori/kunskap är först en kunskap då den används i praktiken” ”Repetition är kunskapens moder”

8 Skada Smärta och besvär uppstår Utredning Ledrörlighet muskelfunktion Balans/koordination Grundtankar

9 Rehab arbete Målet = Vävnadsläkning parallellt med träning. - Bra dosering, rätt avvägd. - Successiv stegring - Lyssna till kroppens varningssignaler

10 Bäst resultat enligt forskning: Skadad vävnad läks och stärks bäst om rätt doserad träning sätts in tidigt. När vävnad är läkt, är rätt fysisk träning det bästa sättet att förebygga nya skador.

11 Vävnader Muskler – bristningar mm Skelett – fraktur, stressfrakturer, stressyndrom Senor – rupturer - inflammationer Ledband/Ligament - Ex yttre o inre ledband, korsband i knäleden mm. Ledkapsel - överbelastningar Menisk/brosk – ledytor. – broskskador/ledyteproblem Disker i ryggen (diskbråck etc) Bursor/slemsäckar

12 Idrottsskador Akuta skador Klar orsak och tidpunkt Ex fraktur, muskelbristning, fotledsstukning, luxation av axel osv…..

13 Idrottsskador Belastningsskador Gradvis över tid. Ex stressfraktur, hälseneinflam. osv ”för mycket, för ofta, för fort – och med för lite vila”

14 Överbelastningsskador Fortsatt aktivitet För tidig återgång Läkning Smärta Inflammation/ Vävnadsretning Vävnadsskada Aktiv Vila/Rehabilitering IDROTTSSKADOR

15 De vanligaste inre faktorerna relaterade till överbelastningsskador Muskelobalans Nedsatt rörlighet Obalans i rörlighet Instabilitet i led Ungdom/hög ålder Övervikt Undervikt Bristande rehabilitering av tidigare skador Anatomiska felställningar Benlängdsskillnad Nedsatt balans Nedsatt koordination Muskelsvaghet IDROTTSSKADOR

16 De vanligaste yttre faktorerna relaterade till överbelastningsskador För ensidig träning För oregelbunden träning Bristfällig teknik För varmt/kallt Mörker Dålig utrustning Felaktiga regler För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träningen För hög intensitet För kort vila mellan passen IDROTTSSKADOR

17

18 Idrottsskada Akut skadesituation – något händer…..

19 Vad händer… Blödning - svullnad – ökat lokalt tryck vilket ger smärta o nedsatt cirkulation lokalt. Blödningen stoppar inom 6-8 min.

20 Svullnad Liten del blod som läcker ut – större delen vätska. Svullnad betyder ökat tryck o försämrad läkning samt stelhet och smärta. Kan påverkas i veckor…..

21 När skadan är skedd…. Syfte: Inrikta på att minimera blödningen och svullnaden. + avlasta i 24 h – 48 h. Minskar risken för störd läkning (ny blödning/förvärrad skada) o minskar smärtan.

22 PRICE-Metoden  P = Position ( Skadeläge)  R = Rest ( Vila )  I = Ice (Kyla)  C = Compression ( Tryck)  E = Elevation ( Högläge) Utbildning i akuta skador och tejpning

23 Behandlingsalternativ Tryckförband – elastisk binda (90 % utdragen) – snabbt!!! Stoppar 90% av blödningen. Helst inom 30 sekunder. + Stillhet – 30 min. En aktiverad kroppsdel har 20 ggr mer blodsflöde än en stilla.

24 Behandlingsalternativ Kyla – ger smärtlindring. Påverkar hjärnans reaktion på skada, via nervsystemet. Dämpar kroppens reaktion vid överansträngning = positiv effekt. 20 min ger kylan effekt. Varning ej direkt mot hud. Om det inte är snö eller naturlig is.

25 Köldskada fot (ispåse direkt på huden) Utbildning i akuta skador och tejpning

26 Behandlingsalternativ Högläge – efter 30 min. Viktigt med högläge för att hålla borta vätska som samlas pga den störda cirkulationen. Upp till ett par dygn i kombination med kompressions förband (50-70% utdragen).

27 Fotled Tryckförband med Pilott!!! Målsättning med att använda tryckförband är att minimera omfattningen av en skada, förebygga, sprida och minska blödningen samt att komma igång tidigare med rehabiliteringen Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 1

28 Fotled Tryckförband Dra ut elasticiteten i bindan till nästan full längd. Lägg bindan med ett fiskbensmönster ända från tårna och upp till halva vadmuskeln. Tänk på att hålla foten i funktionellt läge, dvs i gångställning, när du lägger på bindan. Ett vanligt fel är att foten tippas framåt, vilket hindrar rörlighetsträning. Ett alternativ till platta kan vara en kylpåse, som utöver tryck också ger en viss smärtlindring. Bild 2 Utbildning i akuta skador och tejpning

29 Fotled Tryckförband Så här ser det färdiga resultatet ut. Avlasta med kryckor så kort tid som möjligt. Om smärtan avtagit är det bra om du redan efter det första dygnet kan börja belasta foten för att öka cirkulationen och därmed påskynda läkningen och rehabiliteringen Bild 3 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 3

30 Lår Kompressionsförband Efter en muskelskada på baksidan av låret är det viktigt att förhindra blödning och motverka svullnad. Detta kan du göra genom kompressionsförband och därigenom förkorta uppbyggnadsfasen samt förenkla läkningsfasen. Utbildning i akuta skador och tejpning

31 En vanlig sportskada som förekommer framförallt inom kontaktidrotter är en så kallad "lårkaka". Det innebär en kontusion mot lårets framsida eller utsida. Lårmuskel slås ut som vid ett strömavbrott. Om du vill att benet skall fungera normalt så fort som möjligt - då är denna metod att linda benet med böjd knäled överlägsen den traditionella varianten att linda benet med rak knäled.

32 Lår Kompressionsförband Börja med att lägga en binda som täcker 10cm ovanför och nedanför det skadade området. Dra ut bindans elasticitet med 25-50% för att få en bra kompression. Detta gäller både framsidan och baksidan av låret. Bild 1 Utbildning i akuta skador och tejpning

33 Lår Kompressionsförband Lägg därefter på en tryckplatta som gott och väl täcker över det mest smärtande området. Du kan också använda en kylpåse som ger tryck. Den ger dessutom en viss smärtlindring. Bild 2 Utbildning i akuta skador och tejpning

34 Lår Kompressionsförband Fortsätt att lägga på bindan med samma tryck som innan. Börja nerifrån och fortsätt uppåt. Bild 3 Utbildning i akuta skador och tejpning

35 Lår Kompressionsförband Avsluta med att lägga benet i högläge. Högläge/avlastning och cirkulationsträning (Röra på foten upp och ner samt försöka spänna muskulaturen) är bra för cirkulationen och ger möjlighet till snabbare läkning genom att Bild 4  Svullnaden minskar  Smärtan lindras  Vävnadsuppbyggnad underlättas Utbildning i akuta skador och tejpning

36 Alltså… Rätt utfört akut omhändertagande kan minska omfattningen på blödning och svullnad – vilket i sin tur kan förkorta läkningstiden avsevärt.

37 Akut omhändertagande 0 – 30 min i stillhet med tryck - för att förebygga förnyad blödning i vävnaden. Efter 30 min – kompressionsförband (75% utdragen) samt högläge så ofta som det går. Ett par dagars kompression (50%) och högläge.

38 IDROTTSSKADOR

39 Akut omhändertagande Uppgift 2 och 2. Akut omhändertagande på en fotledsstukning samt muskelbristning baksida lår. Sök svar på följande: Vad ska man tänka på praktiskt? Vilka råd ger du till den skadade? Vad händer sen?

40 Akut omhändertagande - rehab Max vila 1-2 dagar sedan starta med rörlighetsträning och belasta lätt. Successivt stegrande rehabilitering enligt en rehabiliteringsplan startas direkt….

41 Efter skada är det träning som gäller. Träningsprogrammets faser: 1.Akut/inledande fas 2.Subakut/inledande fas 3.Uppbyggnadsfas 4.Återgångsfas Rehabiliteringen

42 Rehabprogram Cirkulations- och rörlighetsträning Balansträning Koordinationsträning Uthållighets- och styrketräning ”Successiv stegring är viktigt”

43 UEFA Studien – 6 Säsonger Skador sker oftare på match – 3,3 – 5,0 skador/1000 träningstimmar 22,8 – 30.1 skador/1000 matchtimmar 47% av skadade – åter inom 1 vecka.

44 Forskning ”Många skador hos fotbollsspelare kan undvikas med kontrollerad rehabilitering. Tillsammans med styrd återgång till matchspel efter skada kan risken för återfall minska med 75 %.” ”Återfallsskador tydlig riskfaktor” Martin Hägglund

45 Minska skaderisker Nedsatt koordination Övervikt Undervikt Vila mellan passen Ensidig träning Dålig utrustning Balanserad styrketräning ej för snabba övningar Uppvärmning av muskulaturen Rörlighetsträning Stretching Kroppsbalans Styrkeförhållanden (muskelbalans) Bra grundträning Felställningar (anatomiska) Nedsatt balans IDROTTSSKADOR

46 Träning vid sjukdom Eget ansvar! Ej träna vid feber, halsont samt pågående infektion Ej träna när vilopuls överstiger 10 slag mot normal vilopuls Lyssna och iaktta era spelare - barn/ungdomar talar ”sanning” IDROTTSSKADOR

47 Hjärnskakningar Enkel hjärnskakning – okej inom 10 dagar Komplex hjärnskakning – - 1 min medvetslös - Återfår symtom under rehab - Nedsatt kognitiv funktion

48 Hjärnskakningar Symtom Huvudvärk, yrsel, desorientering, illamående.

49 Hjärnskakningar Ordination Hjärnvila tills individen är helt symtomfri i 24 timmar. VID FÖRSÄMRING UPPSÖK SJUKHUS

50 Hjärnskakningar Rehabilitering Den sk hjärntrappan…… (läs artikeln)

51 Förslag på antal dagar och veckor för rehabiliteringens olika faser Utbildning i akuta skador och tejpning Inledande fas SkadaAkut FasSubakut fasUppbyggnadsfasÅtergångsfas Akut ledbandsskada i fotendag 1dag2dag 3-14vecka 3-12 Hälsenebesvärdag 1dag 2vecka 2-8vecka 3-12 Ledbandsskada i knätdag 1dag 2vecka -8vecka 9-26 Meniskskadadag 1dag 2-7vecka 2-3 vecka 4-12 Hopparknä dag 1-14vecka 2-12vecka Muskelbristning i ljumskendag 1dag2-7vecka 2-8vecka 9-26 Axelledsluxationdag 1-7dag 8-14vecka 3-6vecka 7-18

52 IDROTTSSKADOR

53 Tejpning Grundtanken med tejpning: ”Att förhindra överbelastning på det skadade stället men i övrigt ge kroppsdelen full rörelse frihet” ”Mission impossible”

54 Tejpning Litteratur Material – tejp, underläggstejp, sax. Rivteknik

55 När används tejp Utbildning i akuta skador och tejpning  Förebyggande syfte.  Kombination av annan behandling t.ex. kompression eller kylbehandling för att begränsa skadan.  Förbereda för ytterligare behandling  Rehabilitering, som stöd så att man kan börja träna tidigare

56 Vid vilka skador används tejp ? Utbildning i akuta skador och tejpning  Ledkapselskador, t.ex. fingerledsskador  Ledband-/ligamentskador, t.ex. knäskador och fotledsskador.  Muskelskador  Mindre benbrott, t.ex. tåfrakturer

57 Utbildning i akuta skador och tejpning  Ökar den mekaniska stabiliteten (…men ej fullgod). Tänk på att efter minuters användande kan det lossna/bli lösare.  Används vid minskad rörlighet i viss riktning.  Förbättrad proprioceptiv förmåga

58 Tejpning Utbildning i akuta skador och tejpning Rätt använd kan tejp bidra till att förbättra rehabiliteringen efter en skada och du kan börja träna tidigare utan att skaderisken ökar. Felaktigt använd kan tejp däremot vara till mer skada än nytta. Det är viktigt att komma ihåg att bedöma skadans art och omfattning samt att tejp är en del av ett rehabiliteringsprogra m, men ersätter det ej.

59 Att tänka på före tejpning: Hår bör rakas bort Kroppsdelen skall vara ren och torr Fråga efter överkänslighet Placera den del du ska tejpa stabilt och i den position som du vill

60 Att tänka på under tejpning: Starta med ”ankare” avsluta med låsankare Undvik varvstejpning då cirkulationsbesvär kan uppstå Lägg tejp omlott – tejp fäster bättre på tejp Starta från frisk del, tejpa över skadan och avsluta på frisk del Tejpa så inga luckor eller ojämnheter uppstår Fråga hur det känns – justera Ha koll på tejpen, håll den i handen och lär dig riva av smidigt

61 Att tänka på efter tejpning: Ta bort tejpen med tejpsax eller tejpskärare Tryck ned skinnet och dra nedåt Fråga om det ev behöver justeras till nästa gång Övning ger färdighet

62 Varningssignaler Ökad smärta Klåda Nedsatt känsel Ökad svullnad Missfärgning

63 Tejpning Träning ger färdighet Lyssna på spelaren eftersom tejpning har så individuell påverkan…..

64 Vad ska vi tejpa? Utbildning i akuta skador och tejpning Önskemål????

65 Vad ska vi tejpa? Utbildning i akuta skador och tejpning Fotled Översträckning fotled Stortåled Hälsena Hälkudde Plantarfasciit Knäled Hopparknä Armbågsled Handled Fingrar Axel

66 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering Efter en stukning av fotleden uppstår instabilitet och smärta. De vanligaste strukturerna som skadas vid stukning ar ledbandet mellan språngben eller vadben, samt ledbandet mellan hälben och vadben. Dessa ledband läker normalt på 12 veckor Under uppbyggnadsfasen kan du använda tejp för att stabilisera fotleden och komma igång tidigare med träningen. Under de 3 första veckorna efter en ledbandsskada i fotleden är det bra om du har foten tejpad så mycket som möjligt. Tejpa alltid om foten före och efter träningen, så att du får maximalt stöd av tejpen Utbildning i akuta skador och tejpning

67 Fotled utsida Utbildning i akuta skador och tejpning

68 Fotled insida Utbildning i akuta skador och tejpning

69 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering Börja med att lägga 4 ankare på vaden (1,2,3,4). Lägg inte tejpen för långt ner på vaden, för att då kan du få skav och sämre rörlighet i hälsenan. Låt den sista remsan sluta ca 1 cm ovanför fotknölen. Bild 1 Utbildning i akuta skador och tejpning

70 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering När du skall stabilisera utsidan av foten är det viktigt att tejpa foten i neutral ställning. Lägg sedan ett antal remsor som börjar på insidan av fotleden och som därefter går under hälen och upp till utsidan av fotleden Bild 2 Utbildning i akuta skador och tejpning

71 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering Fortsätt med att lägga remsor på samma sätt som tidigare, från insidan av vaden till utsidan. Glöm inte att sträcka tejpen ganska hårt på utsidan Bild 3 Utbildning i akuta skador och tejpning

72 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering När remsorna (5,6,7) lagts på plats återstår den sista remsan som ska vinklas något framåt (8). OBS! Var noga med att lägga dessa remsor långt bak på foten, annars är det risk för störningar i blodcirkulationen. Tejpa så långt bak (rakt under fotknölen på hälen) att inte remsorna hamnar över det utskjutande benet på utsidan av foten, eftersom detta annars orsakar onödig smärta. Bild 4 Utbildning i akuta skador och tejpning

73 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering För att ytterligare förstärka tejpningen kan du lägga en slinga som börjar på insidan av vaden och sedan fortsätter på utsidan, vidare ner över leden/hälen för att sedan fortsätta till utsidan där tejpen dras upp till vaden(9). Lägg en likadan slinga åt det andra hållet. Bild 5 Den tejpning som visas på bilderna 1-5 kan användas i förebyggande syfte samt som behandling efter en lätt stukning eller lindrig (måttlig) ledbandsskada. Glöm inte att fylla på med tejp en bit fram på foten för att förhindra skav. Du kan givetvis tejpa på samma sätt för ”insidan” av foten Utbildning i akuta skador och tejpning

74 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering Om du har ett större glapp i fotleden kan du låsa med en hällåsning. Börja med att lägga en halvåtta, som börjar på insdan av fotleden och går framåt nedåt hälen. Fortsätt sedan upp tillbaka till utgångsläget, gör sedan likadant från andra hållet Bild 6 Utbildning i akuta skador och tejpning

75 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering Avsluta med låsankare när du är klar med hällåsningen. Börja med ankare på benet. Bild 7 Utbildning i akuta skador och tejpning

76 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering Om du har ett större glapp i fotleden kan du låsa med en hällåsning. Börja med att lägga en halvåtta, som börjar på insdan av fotleden och går framåt nedåt hälen. Fortsätt sedan upp tillbaka till utgångsläget, gör sedan likadant från andra hållet Bild 8 Utbildning i akuta skador och tejpning

77 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering Fortsätt med låsankare hela vägen fram på foten för att få bästa stabilitet och stöd samt slipa skav. När du gjort detta är den vanliga fotledstejpningen avklarad. Bild 9 Utbildning i akuta skador och tejpning

78 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering Bild 10 För att till exempel stabilisera det främre ledbandet kan du göra på följande sätt: Börja med att fästa tejpen nere under trampdynan alldeles bakom lilltån, och dra sedan tejpen snett uppåt över fotknölen och runt hälen. Tänk på att sträcka tejpen ganska hårt och vinkla foten något uppåt/utåt innan du fäster tejpen (20) Utbildning i akuta skador och tejpning

79 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering Bild 11 Så här kan du tejpa för att förhindra en översträckning av fotleden: Vrickningar, Stöd, Stabilisering Bild 11 Så här kan du tejpa för att förhindra en översträckning av fotleden: Börja med att vinkla foten något uppåt innan remsorna läggs på plats (21) Fäst remsan nere på framfoten. Lägg sedan tejpen utmed fotryggen upp mot benet. Du kan lägga 1-3 remsor på samma sätt. Lås sedan fast med låsremsor Utbildning i akuta skador och tejpning

80 Tejpning Fotled Vrickningar, Stöd, Stabilisering Bild 12 Så här kan du tejpa för att förhindra en översträckning av fotleden: Lås fast framfoten (22). Lås även fast runt vaden med låsremsa Utbildning i akuta skador och tejpning 6 Lås in med ankare

81 Fotledstejpning 1 Tre ankare runt vrist 2 Ett ankare runt fot 3 Rak tejpning börja motsatt sida som skadan spänn upp mot skadan (3 st) 4 Ev. hällås om behov finnes varannan med dom raka 5 Åttan alt. Halv åtta 6 Lås in med ankare Utbildning i akuta skador och tejpning

82 Stortå Översträckning stabilisering Skador på stortåns grundled förekommer i många bollsporter, t.ex. fotboll. Ledkapselskador ger upphov till smärtor, speciellt vid ytterläge. Genom att tejpa kan du begränsa rörligheten i leden och därmed minska besvären. Bild 1 Börja med att lägga ett ankare runt framfoten och ett runt inre delen av stortån. Dela den tejp som skall läggas runt tån på mitten och använd bara halva bredden.

83 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 2 Stortå Fortsätt med två remsor, en från tåns insida/undersidaoch upp mot fotleden och en från tåns ovansida upp mot foten.

84 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 3 Stortå Den tredje remsan ska gå från insidan av stortån upp mot fotleden och överlappa de föregående remsorna.

85 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 4 Stortå Dela en ca. 30 cm lång remsa på mitten. Lägg den ena remsan runt stortåns inre del. Korsa därefter tejpen över stortåleden och lägg fast den runt framfoten. Gör därefter likadant med den andra halvan av remsan.

86 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 5 Stortå Lås fast med låsremsor och tejpningen är klar. Lägg låsremsa runt stortåns yttre del för att låsa de remsor som startade där.

87 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 1 Översträckning Börja med att raka den yta som du ska tejpa

88 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 2 Översträckning Lägg nu 6 ca 40 cm långa remsor omlott så att de bildar ett kors. Detta kan du göra i förväg på en bänk. Korset förhindrar översträckningen.

89 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Översträckning Bild 3 Lägg nu 3-5 ankare uppe på låret och nere på vaden (1-8). Stå sedan med något böjt knä och lägg det färdiga korset över knävecket från lår till vad.

90 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 4 Översträckning Lås sedan fast med några låsremsor och vik ner/upp det som har blivit över av korset.

91 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 4 Översträckning Lås fast med låsremsor både bak och fram (9-16).

92 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 1 Stabilisering Stå med lätt böjt ben. Lägg sedan 3 ankare både runt låret och vaden(1-6). Tänk på att inte lägga tejpen för långt ned på låret eller vaden, å kan skav uppstå.

93 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 2 Stabilisering Så här ser det ut på baksidan av låret när alla ankare är på plats.

94 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 3 Stabilisering Börja med de remsor som ska stailisera knäleden i sidled. Lägg remsorna i kors. Den ena skall börja framtill på underbenet och gå upp till lårets mitt (7). Den abdra remsan ska börja baktill på vaden och gå upp till lårets framsida och samtidigt in mot insidan av låret (8).

95 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 4 Stabilisering Fortsätt med remsor i kors och upp så att det sammanlagt blir 3 remsor åt varje håll (9-12). OBS! Lägg nu en likadan tejpning på insidan av knäet för att stabilisera inre ledbandet.

96 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 5 Stabilisering Lås fast de stabiliserande remsorna med låsankare både ovanför och nedanför knäet. Lämna en bit av tejpningen öppen baktill (13-19).

97 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 6 Stabilisering Täck över det mellanrum som uppstått med låsremsor (20-26). Nu är tejpningen klar

98 Utbildning i akuta skador och tejpning Knä Bild 7 Stabilisering Här ser du det färdiga resultatet av tejpningen framifrån.

99 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 1 Baksida Lår Stöd, stabilsering Börja med att raka den yta som du ska tejpa

100 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 2 Baksida Lår Stöd, stabilsering Börja med att lägga remsorna från framsida av låret, gå sedan diagonalt runt och upp på låret (1-2).

101 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 3 Baksida Lår Stöd, stabilsering Fortsätt genom att lägga remsor i kors nerifrån och upp mot skinkan (3-9).

102 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 4 Baksida Lår Stöd, stabilsering Täck med remsor som dras ganska hårt rakt över korstejpningen nerifrån och upp (10-15). Lås sedan fast tejpningen med täckremsor på framsidan av låret.

103 Hälseneinflammation  Hälseneinflammation är i regel relaterad till överansträngning och medför smärtor, svullnad och ömhet i anslutning till senan.  Överbelastningsskador uppstår framförallt inom motions- och idrottsaktiviteter med mycket löpning och hopp.  Rehabilitering: Sjukgymnastik behandling  Kontrollera fotens rörelse med hjälp av gång/löpband och videoupptagning.  Kontrollera dina skors funktion hos expert.  Ev korrigering av pronation/supinationsvinkel med prefabricerade eller individuellt tillverkade fotbäddar.  Efter träning kan du massera en kylpåse eller is över hälsenans område och därefter spola så varmt vatten du tål (upprepa två gånger) genom denna åtgärd ökar du cirkulationen.  Stretcha genom att stå rakt på en trappsteg (med raka ben). Denna stretchningsövning kallas, excentrisk stretchning och är bästa rehabiliteringen.  Tag kontakt med din läkare vid svåra fall Utbildning i akuta skador och tejpning

104 Bild 1 Hälsena-Översträckning Stabilitet Börja med att lägga 3 ankare runt framfoten (1-3). Fortsätt med 4 ankare runt vaden. OBS Lägg ej ankarna för långt ned på hälsenan då skav kan uppstå.

105 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 2 Hälsena-Översträckning Stabilitet Ta en elastisk klisterbinda fäst fast vid vaden lämna sedan ca 5 cm av bindan som sedan ska kunna vikas ner och fästas mot benet.

106 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 3 Hälsena-Översträckning Stabilitet Vik in den flik du lämnade kvar och lås fast(9-12). Sträck sedan fotan neråt så Långt det går. Samtidigt som du drar ut klisterbindan så mycket som möjligt.

107 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 4 Hälsena-Översträckning Stabilitet Lås fast med låsremsor (13,14). Vik sedan in den överblivna biten av bindan under foten

108 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 5 Hälsena-Översträckning Stabilitet Lås fast med låsremsor oc tejpningen är klar (15,16,17,18)

109 Pronation eller supination  Sliter du på skorna på in- eller utsidan? Fotens leder och mjukdelar utsätts för enorma belastningar vid neutralsteg, men belastningen ökar dramatiskt vid felställningar. Detta kan leda till smärtor i fot, underben, knä och till och med högre upp i kroppen. I värsta fall kan det omöjliggöra löpning för individen i fråga. Dessa fotfelsställningar kan många gånger korrigeras bara med hjälp av korrekta fotbäddar, om man bara känner till skornas olika egenskaper och löparens eventuella fotfelsställningar. I en del fall behövs individuellt utprovade fotbäddar för att stötta upp foten till acceptabelt rörelsemönster. Åtgärd: En individuell fotbädd med påbyggd pronation- eller supinationskil hjälper dig att komma till rätta med problemet. Utbildning i akuta skador och tejpning

110 Bild 1 Fotvalv Uppbyggnad Börja med att lägga 5 ankare som dras ganska hårt runt fotleden(1-5).

111 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 2 Fotvalv Uppbyggnad Lämna ett mellanrum på fotryggen så att det inte uppstår några cirkulationsproblem.

112 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 3 Fotvalv Uppbyggnad Lås fast med låsremsor. Tänk på att inte gå runt hela foten, utan gå omlott en liten bit så att du täcker framsidan (6-10).

113 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 4 Fotvalv Uppbyggnad Fortsätt med att sätta en remsa framme vid stortån. Fortsätt med denna remsa ner över hålfoten och runt hälen, korsa sedan hålfoten igen och avsluta vid lilltån (11). Lägg sedan en remsa på samma sätt, fast böja på LILLTÅN och avsluta på stortån.

114 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 5 Fotvalv Uppbyggnad Avsluta tejpningen med låsankare som går runt foten och överlappar varandra med halva tejpbredden samt täcker en bi av tejpen på framsidan av foten (12- 16).

115 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 2 Fotvalv/Hälsporre Avlastning-Uppbyggnad Gör en solfjäder av 3-5 remsor som är ca 40 cm långa. Lägg remsorna omlott så att dom täcker 50% av föregående remsa (9-11).

116 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 1 Fotvalv/Hälsporre Avlastning-Uppbyggnad Börja med att lägga ankare från hälen och upp mot tårna (1-8)

117 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 3 Fotvalv/Hälsporre Avlastning-Uppbyggnad Fäst den smala änden av solfjädern bak på hälen. Böj sedan foten framåt så långt som samtidigt som du böjer tårna nedåt. Spänn tejpen och lägg fast den över tårna (12).denna tejpning blir bäst om du tar hjälp av någon annan liig då på mage under tejpningen.

118 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 4 Fotvalv/Hälsporre Avlastning-Uppbyggnad Riv eller klipp av tejpen och lås fast med låsremsor. Vik sedan in den bit av tejpen som blir över och lås fast denna också. Lås sedan med några remsor även runt hälen.

119 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 1 Hälkudde Genomtramp Fäst en tejpbit från insidan fot runt häl till utsidan häl.

120 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 2 Hälkudde Genomtramp Lägg sen ett låsankare av stel tejp (3). Starta med en tejpremsa på låsankaret. Dra med tummen neråt för att göra kudden tjockare. Fortsätt med tejpen upp bak på hälen. Upprepa 2-3 ggr (4).

121 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 3 Hälkudde Genomtramp Fyll på med remsor som startar bak på hälen och går uppåt. Avsluta med en remsa för att låsa fast föregående remsor.(5-9)

122 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 4 Hälkudde Genomtramp Avsluta med remsor som startar bak på hälen och går uppåt. Avlasta med en remsa runt hälen för att låsa fast föregående remsor.(5-9)

123 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 1 Plantarfascit Börja med att fästa en elastisk klisterbinda på utsidan av foten upp mot lilltån. Fäst tejpen ner mot hälen. OBS! Tänk på att vinkla stortån lite bakåt.

124 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 2 Plantarfascit Drag sedan ut ca 75% av elasticiteten i bindan och lägg den fast på insidan av foten upp till stortån enligt bild 3

125 Plantar fasciit  Plantar fasciit smärtan kommer plötsligt eller smygande och börjar i hälkudden i en punkt på insidan insidans främre del av hälen som kan sträcka sig mot mitten av fotvalvet och bakre delen av vristen. Första tecknet är att det gör ont när man tar de första stegen på morgonen eller efter vila.  Åtgärd: Individuella fotbäddar med urgröpning för plantar fasciit och extra stötdämpning. Avlastande stötdämpningssula eller hälkil. Utbildning i akuta skador och tejpning

126 Bild 3 Plantarfascit Gör sedan likadant från insidan, där man går från stortån runt hälen och upp till lilltån (2).

127 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 4 Plantarfascit Denna bild visar hur man lägger/fäster dessa slingor med den elastiska bindan.

128 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 5 Plantarfascit Fortsätt med akare som går runt foten och överlappar varandra med halva tejpbredden samt täcker en bit av tejpen på framsidan av foten (3-10).

129 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 6 Plantarfascit Börja sedan med att lägga en slinga från utsidan vid lilltån, ner runt hälen och upp till stortån med STEL TEJP som låsankare och fästpunkt för vidare tejpning.

130 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 7 Plantarfascit Lägg en slinga som går från lilltån, ner runt hälen och till lilltån igen. Gör en likadan slinga fast denna gång från insidan.

131 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 8 Plantarfascit Fortsätt nu med nästa slinga som går från lilltån, ner runt hälen och upp till stortån.

132 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 9 Plantarfascit Lägg nu låsankare, som går runt foten och överlappar varandra med halva tejpbredden samt täcker en bit av tejpen på framsidan av foten. (14-18)

133 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 10 Plantarfascit Avsluta med att lägga en bit med elastisk klisterbinda över framsidan samt en bit stel tejp över för att låsa fast och avsluta tejpningen.

134 Löparknä  Löpare kan få besvär ifrån iliotibialbandet i anslutning till laterala femurepikondylen. Möjligen accentueras tillståndet av att personen i fråga springer med foten i viss grad av pronation, och det är vanligast hos dem som företrädesvis springer på asfalt. Valet av skor har också en viss betydelse.  Åtgärd: Om man ofta har återkommande besvär från knän och fötter av löpning. Kan det vara läge att göra en noggrannare analys av sitt löpsteg och eventuellt anskaffa formgjutna fotbäddar. Utbildning i akuta skador och tejpning

135 Osgood-Schlatter Utbildning i akuta skador och tejpning

136 Tejpning Tumme Översträckning Ledbandsskador eller ledkapselskador i tummen är vanliga i olika bollsporter, Tex handboll, volleyboll eller bland målvakter. Du kan använda tejp för att stabilisera tummen i såväl förebyggande syfte som efter en skada eller i uppbyggnadsfasen efter en operation. Utbildning i akuta skador och tejpning

137 Tejpning Tumme Översträckning Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 2 Låt tejpen fästa mot tejpen mellan tummen och pekfingret. Bild 1 Börja med att dela en remsa. Lägg den ena remsan ett varv runt pekfingret och fortsätt runt tummen. Bild 3 Ta nu en remsa på ca. och halv bredd och lås fast den tejp som finns mellan fingrarna. Bild 4 Här är det färdiga resultatet.

138 Tejpning Tumme Stabilisering Ledbandsskador eller ledkapselskador i tummen är vanliga i olika bollsporter, Tex handboll, volleyboll eller bland målvakter. Du kan använda tejp för att stabilisera tummen i såväl förebyggande syfte som efter en skada eller i uppbyggnadsfasen efter en operation. Utbildning i akuta skador och tejpning

139 Handled Bild 1 Börja med två ankare runt både handled och hand.

140 Utbildning i akuta skador och tejpning Handled Bild 2 Fortsätt med 3 remsor som går från knogarna upp till armen. Tänk på att remsorna ska överlappa varandra med halva deras bredd. OBS! Håll handen i den position som tejpningen skall låsa. Den tejpning som visas på bilden förhindrar ”överböjning”. Om du vill förhindra ”översträckning” ska du lägga remsorna på insidan av handen.

141 Utbildning i akuta skador och tejpning Handled Bild 3 Lägg en remsa från utsidan av handleden och gå ner över handryggen mellan tummen och pekfingret. Fortsätt sedan runt handleden och upp mot insidan av handen vid tummens grundled, där tejpen rivs av. Lägg 2-3 remsor åt varje håll.

142 Utbildning i akuta skador och tejpning Handled Bild 4 Lås fast med ankare ovan handleden och tejpningen är klar. Handleden ska nu kunna röras fritt upp och ner, men inte ända ut till maxläge.

143 Tejpning Tumme Stabilisering Bild 1 Börja med 2 ankare runt handleden (1,2) Utbildning i akuta skador och tejpning

144 Tumme Stabilisering Bild 2 Lägg ett ankare runt tummen. Använd halva bredden av en tejp remsa (3) Utbildning i akuta skador och tejpning Tejpning

145 Tumme Stabilisering Bild 3 Slappna av i handen och håll tummen i en naturlig position. Lägg därefter en tejpremsa från tummen ovansida upp till handleden. (4) Utbildning i akuta skador och tejpning

146 Tumme Stabilisering Bild 4 Fortsätt med en tejpremsa från insidan av tummen och upp till handleden (5) Utbildning i akuta skador och tejpning Tejpning

147 Utbildning i akuta skador och tejpning Fortsätt med ytterligare en remsa från undersidanav tummen upp till handleden. Sammanlagt har man lagt på tre remsor på detta sätt. Du kan applicera fler remsor för att ytterligare förstärka tejpningen. Tejpning Tumme Stabilisering Bild 5

148 Utbildning i akuta skador och tejpning Fortsätt med två slingor som läggs i kors över tummleden genom att dela en 30 cm remsa i två delar. Lägg dem från handleden runt tumleden och avsluta på handleden igen. Tejpning Tumme Stabilisering Bild 6

149 Utbildning i akuta skador och tejpning Finger Stöd och stabilisering Led- och fingerskador är framförallt vanliga inom bollsporter, t.ex. handboll och basketboll. Allra vanligast är ledbands- och ledkapselskador. När man genom röntgenundersökning konstaterat att det inte är någon fraktur kan tejpning vara ett hjälpmedel i uppbyggnadsfasen. Bild 1 Börja med att lägga en liten platta av t.ex. skumgummi mellan det skadade fingret och ett intilliggande friskt finger som avlastning och stöd.

150 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 2 Finger Dela en ca. 15 cm lång tejpremsa på längden. Lägg sedan den ena halva tejpremsan ovanför knogarna runt fingrarna. Gör därefter likadant med den andra tejpremsan fast nedanför knogarna.

151 Tejpning Armbåge Översträckning Smärta kan uppstå i armbågen efter en översträckningsvåld. När det sker en sådan översträckning i armbågen kan överarmsbenet (Humerus) och underarmsbenet (olecranon) stöta ihop. Om du då sträcker armbågen gör det ont. Upprepas denna typ av översträckningsvåld kan skadan bli bestående. Att tejpa mot översträckningsvåld är ett effektivt sätt att förhindra detta. Utbildning i akuta skador och tejpning

152 Armbåge Översträckning Börja med att hålla armen något böjd så att du efter tejpningen inte kan räta på den fullt ut. Lägg 2 ”ankare” uppe på överarmen (1,2) och 2 på underarmen (3,4). Lägg dessa ankare ca 10cm ovanför och nedanför armvecket. Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 1

153 Armbåge Översträckning Utbildning i akuta skador och tejpning Fortsätt med 2 remsor (5,6) som börjar nerifrån insidan av underarmen och går upp över armvecket till utsidan av överarmen och sedan runt mot mot insidan av armen och avsluta där. Gör nu likadant med remsorna (7-8) fast börja frånutsidan armen. Bild 2

154 Armbåge Översträckning Utbildning i akuta skador och tejpning Lägg nu 4 långa remsor som extra förstärkning över armvecket (9-12). Håll fortfarande armbågen böjd. Bild 3

155 Armbåge Översträckning Utbildning i akuta skador och tejpning Avsluta denna tejpning med att lägga 4 låsankare på underarmen (13-16) och 4 på överarmen ( 17-20). Bild 4

156 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 1 Axel Börja med 3 ankare runt överarmen (1-3) och fortsätt med 3 ankare runt bröstkorg, från ryggraden till bröstenet (4-6). Lägg sedan de sista 3 (7-9) från ryggen upp över axeln och ned till bröstet.

157 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 2 Axel Denna bild visar hur remsorna ser ut på ryggen.

158 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 3 Axel Fortsätt med 6 remsor som börjar nere på underarmen och går upp till axeln (10-15). OBS! Innan dessa remsor appliceras skall axeln lyftas uåå ca 2 cm och hållas kvar idetta läge tills alla remsor lagts och låsts fast. För att få max stöd och stabioiseing av AC-leden.

159 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 4 Axel När dessa 6 remsor applicerats ska de fästas med låsremsor. Börja med att låsa axelremsorna genom att lägga 4 låsremsor från ryggen över axeln ned till bröstet (16-18). Nästa låsning är de remsor som går från ryggen runt fram till bröstet (20-23). De sista blir de som åser fast remsorna på överarmen (24-28).

160 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 5 Axel Denna bild visar en extra låsning som kan göras baktill på ryggen, för att remsorna inte ska släppa (29).

161 Utbildning i akuta skador och tejpning Bild 6 Axel Ytterligare låsning kan göras med en elastisk tejp.

162 Benhinneinflammation Det finns en mängd olika orsaker till skadan. Man skall komma ihåg att det är en av de vanligaste överansträngningsskadorna. Nedan visar ett antal av de vanligaste orsakerna förutom ren överbelastning. Intensiv hopp, - löpträning. Felaktig löpteknik. Byte av underlag (inomhus-utomhus, gräs- grus). Hårt underlag. Utbildning i akuta skador och tejpning

163

164 Ledbandsskada Medialt Utbildning i akuta skador och tejpning

165 Ledbandsskada Laterala Utbildning i akuta skador och tejpning

166 Patellarluxation Utbildning i akuta skador och tejpning

167 Bakercysta Utbildning i akuta skador och tejpning

168 Stressfrakturer Utbildning i akuta skador och tejpning  Vanliga lokalisationer  Symtom  Belastningssmärta, definitionsmässigt utan trauma  Smygande debut  Med tiden tilltar smärtorna i styrka med molande värk och tiden till besvärsfrihet blir allt längre  Kontinuerligt smärttillstånd


Ladda ner ppt "Jan Andblad SOM SJUKGYMNAST: IF ELFSBORG FRÖLUNDA INDIANS PIXBO IBK, ÖNNEREDS HK DIV. FOTBOLLSKLUBBAR I GÖTEBORG SPORTSMED – CARLANDERSKA SJUKHUS CITY."

Liknande presentationer


Google-annonser