Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2017-04-03 Små vattenverk Bilderna tagna av Uppsala Miljökontor samt av Christer Johansson. Checklistan för dricksvattenanläggningar kan till stora delar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2017-04-03 Små vattenverk Bilderna tagna av Uppsala Miljökontor samt av Christer Johansson. Checklistan för dricksvattenanläggningar kan till stora delar."— Presentationens avskrift:

1 Små vattenverk Bilderna tagna av Uppsala Miljökontor samt av Christer Johansson. Checklistan för dricksvattenanläggningar kan till stora delar även användas på små vattenverk – självklart anpassat efter verksamhetens omfattning och art.

2 Föredragets upplägg Generella frågor Riskklassificering
Föredragets upplägg Generellt om små dricksvattenanläggningar Två hypotetiska små vattenverk; Generella frågor Riskklassificering Godkännande & registrering Egenkontroll Den röda byggnaden är vattenverket på denna bild. Dricksvattnet / vattenverket lågprioriterat med tanke på fasaderna ?

3 Först av allt Avgör om anläggningen omfattas av dricksvatten-föreskrifterna, SLVFS 2001:30 (H 90) 50/10 Offentlig eller kommersiell verksamhet Användaren förväntar sig tjänligt dricksvatten och har ingen rimlig möjlighet att påverka kvaliteten Även ”viss kontinuitet och organisation” kan bli aktuellt Möjlighet med kontrollerat dricksvatten via dunk/tank Anläggningens dricksvatten (brunn) omfattas inte i sådant fall Vid vissa anläggningar kan ”annat rent vatten” vara tillräckligt Exempelvis en butik med egen brunn där livsmedlen enbart är färdigförpackade Begreppet ”viss kontinuitet och organisation” som används vid godkännande och registrering av livsmedelsföretagare kan bli aktuellt i vissa fall. Exempelvis kan man behöva använda detta tankesätt för bygdegårdar (egen brunn). Hyrs bygdegården ut enstaka tillfällen per år kanske de inte omfattas av dricksvattenföreskrifterna. Om bygdegården har godkänt/registrerat kök eller om de aktivt går ut med annonser eller reklam om uthyrning t.ex. via sin hemsida börjar man närma sig att de omfattas av dricksvattenföreskrifterna. Vi har inget ”grundrecept” huruvida anläggningarna omfattas av H 90 eller inte eftersom det handlar om ett avgörande från fall till fall. ”Annat rent vatten” styrs/vägleds via hygienvägledningen.

4 ”Rent vatten” Förordning (EG) nr 852/2004 artikel 2 samt bl.a. bilaga II, kapitel VII Vägledning om hygien (avsnitt 5.7.7) dricksvattenkvalitet som utgångspunkt, särskilt bakt. Om ”rent vatten” - inte SLVFS 2001:30 T.ex. vissa viltanläggningar, butiker Det kan t.ex. räcka med ”rent vatten” vid vissa viltanläggningar förutsatt att vattnet absolut inte kommer i kontakt med livsmedlet (endast för handtvätt, rengöring, o.s.v.). Butiker med enbart färdigförpackade livsmedel kan, som sagt var, vara annat exempel

5 Vem är ansvarig ? Om t.ex. fastighetsägare A har en brunn och tillhandahåller vatten till fastighetsägare B med en förskola ? Finns inga avtal om kvalitet anser vi att A är ansvarig att uppfylla H 90 (observera att detta är inte rättsligt prövat vad vi känner till) Eftersom förskolan är de som ”orsakar” att H 90 ska gälla kan krav även riktas direkt mot förskolan A kan välja att ta betalt för vattnet för att få kostnadstäckning A kan även skriva avtal med förskolan om att det endast är xxx kvalitet som levereras (råvatten) och att förskolan i sin tur får bereda vattnet vidare. Vattnet hos A bedöms då enligt SoS (nackdelen här är att man ”tappar bort” det första vattenverket/brunnen) A kan välja att inte leverera vatten d.v.s. B måste då ordna egen vattentäkt (i de fall detta nu är möjligt…) Tips om oklarheter i vem som är ansvarig – vem betalar t.ex. elektriciteten till pumparna ?

6 Möjlighet – ej skyldighet för MHN
Möjlighet – ej skyldighet för MHN Den lägsta provtagnings- och analysfrekvensen styrs av bilaga 3, H 90 (föreskrivna regelbundna undersökningar) Utgående dricksvatten (från vattenverket) Dricksvatten hos användaren (tappkran) Ingen kvalitetsförändring mellan utgående dricksvatten och dricksvatten hos användaren och om volymen högst är 100 m3/dygn Möjlighet att minska den normala kontrollen med högst 50% Möjlighet att undanta parametrar från den utvidgade kontrollen MHN ska ju fastställa provtagningspunkter samt undersökningsfrekvens (provtagnings- och analysfrekvens) enligt 11 § SLVFS 2001:30. Om den normala kontrollen minskas eller om inskränkningar i parametrar görs för den utvidgade kontrollen – tänk på att tidsbegränsa detta via fastställandet av egenkontrollprogrammet. Då tidsbegränsningen gått ut får en ny prövning/bedömning göras. Vattenproducenten kan visa att det inte sker någon kvalitetsförändring t.ex. genom att vid samma tidpunkt ta prov på utgående som hos användare. Möjlighet (ej skyldighet) att minska den normala kontrollen om de värden som erhållits vid provtagning under en period på minst två på varandra följande år är konstanta och klart bättre än gränsvärdena samt om en försämring av vattenkvaliteten bedöms som osannolik. Möjlighet att undanta parametrar (dock ej möjligt att minska provtagningsfrekvensen) i den utvidgade kontrollen.

7 Säsongsverksamheter Även säsongsverksamheter ska utföra de föreskrivna undersökningarna om de omfattas av SLVFS 2001:30 Vad kan vara lämpligt för en säsongsverksamhet maj-augusti Mitten av april: Börja omsätta dricksvattnet 1-2 veckor innan öppnande: Normal kontroll (driftkontroll) Omsätt dricksvattnet fram till säsongsstart Början/mitten av maj: Utvidgad undersökning (1/3:e år) Juni: Normal kontroll (hos användare) Slutet av juli: Normal kontroll (hos användare) Mitten av april. Börja gärna omsätta vattnet någon halvtimme per dag. Det kan diskuteras om inte driftkontrollen innan öppnande skulle kunna vara ett prov i egenkontrollprogrammets normala kontroll istället. Å andra sidan så är riskerna med säsongsvatten troligen större än dricksvatten som används året runt eftersom man inte har omsättning hela året. Därför anser vi att det är lämpligt att ta detta prov utöver de prover som är föreskrivna i SLVFS 2001:30. Början/mitten av maj samt den utvidgade undersökningen: Om den utvidgade undersökningen t.ex. visar att bekämpningsmedel ej är påvisbara eller att de alla ligger under gränsvärdet kan parametern bekämpningsmedel undantas från nästkommande utvidgade undersökning. Tänk dock på att tidsbegränsa beslut om att minska den normala kontrollen eller att undanta parametrar från den utvidgade kontrollen. Därefter gör man en prövning om undantaget kan kvarstå ytterligare tid framåt eller om man önskar nya undersökningar.

8 Två hypotetiska vattenverk
Två hypotetiska vattenverk Vattenverk 1 (GVV) Grundvattenverk med pH-justering samt hydrofor som producerar 8 m3 dricksvatten/dygn för en restaurang och två hushåll. Råvattenkvaliteten är okänd. Vattenverk 2 (YVV) Ytvattenverk med filter för att avskilja grumlighet, UV-desinfektion samt lågreservoar. Vattenverket producerar 94 m3 dricksvatten/dygn för en stugby. Råvattenkvaliteten är okänd. De bilder som senare visas i föredraget ska/kan inte sättas i samband med de två hypotetiska vattenverken utan är mera illustrationer över hur vattenverken skulle kunna vara utformade lokalmässigt

9 Riskklassificering Riskklassificeringen bygger dels på riskmodulen – dels på erfarenhetsmodulen. Av dessa två moduler får man sedan fram kontrolltid samt avgift Inriktar mig här främst på riskmodulen som bygger på; Typ av verksamhet och livsmedel Råvattentyp och halten mikroorganismer i råvattnet Produktionens storlek Producerad/distribuerad volym dricksvatten (m3/år) Konsumentgrupper Ett vattenverk får inga extra riskpoäng även om det bland konsumenterna ingår personer som är känsliga Första gången ett vattenverk riskklassificeras (förutsätter att erfarenhetsklass ”B” då används) behövs egentligen bara två uppgifter. Har man uppgift om ”typ av verksamhet och livsmedel” (råvattentyp) samt uppgift om ”produktionens storlek” (producerad eller distribuerad volym) kan vattenverket riskklassificeras.

10 Riskmodulen då råvattenanalyser saknas
Riskmodulen då råvattenanalyser saknas GVV; Råvattenanalyser saknades. Råvattnet kan vara opåverkat grundvatten, men det kan även vara ytvattenpåverkat. Känner man inte till detta bör vattenverket hamna i mellanrisk enligt riskmodulen. YVV; Om råvattenanalyser från ytvattentäkten saknas bör vattenverket hamna i högrisk enligt riskmodulen Riskmodulens poäng Summering för riskklass (verksamhet + produktionens storlek + konsumentgrupper); GVV: ( = 50) Riskklass 4 YVV: ( = 80) Riskklass 2 Om man inte känner till råvattenkvaliteten anser vi att vattenverket ska hamna ”ett snäpp värre” enligt riskmodulen. Om det däremot inte sker någon beredning av dricksvattnet från GVV kan utgående prov användas som mått på råvattenkvaliteten. Detta eftersom råvattnet samt det utgående dricksvattnet kan sägas vara detsamma. Halten mikroorganismer i råvattnet bygger på det genomsnittliga värdet över flera analystillfällen. Om erfarenhetsklass B används för de båda vattenverken kommer kontrolltiden att uppgå till; GVV: 4 timmar/år. YVV: 16 timmar/år.

11 Godkännande & registrering
Godkännande & registrering Godkännande via 5§, LIVSFS 2005:20 (H 15) Ytvatten Ytvattenpåverkat grundvatten pH-justering Desinfektion Registrering via 7§, LIVSFS 2005:20 (H 15) Alla övriga anläggningar som omfattas av dricksvattenföreskrifterna (+ distributionsanläggningar) Godkännande enligt 23 § livsmedelsförordningen med stöd av 5 § LIVSFS 2005:20 samt 2 § LIVSFS 2005:21 (2 § hänvisar till artikel 31 i 882/2004) Om pH-justeringen vid grundvattenverket sker genom t.ex. en alkalisk massa som ej kräver pH-larm så krävs heller inte något godkännande. Förutsättningen för detta är dock att verksamhetsutövaren kan visa att den alkaliska massan inte kan ge annat än små pH-variationer (t.ex. via intyg från tillverkaren av massan) samt att man har goda rutiner för att fylla på massan (små mängder som fylls på ofta), samt genom att granska driftjournalerna hur pH-värdet tidigare varit. Om myndigheten accepterar underlaget kan myndigheten bedöma att pH-larm inte krävs. Anläggningen ska då istället registreras.

12 Godkännande Godkännande av GVV
Godkännande Godkännande av GVV Relevanta krav på lokalen ska vara uppfyllda Relevanta krav på egenkontroll (rutiner) för grundförutsättningar + HACCP ska vara uppfyllda Finns rutiner som förebygger fel i beredningen, t.ex. larmgränser för pH-justering, första åtgärder vid larm och allvarliga driftstörningar, snabbt informationsutbyte (v.u. – MHN) Godkännande av YVV Relevanta krav på lokalen ska vara uppfyllda Relevanta krav på egenkontroll (rutiner) för grundförutsättningar + HACCP ska vara uppfyllda Finns rutiner som förebygger fel i beredningen, t.ex. rutiner för kontroll av desinfektionens effektivitet, larmgränser för turbiditet och desinfektion, första åtgärder vid larm och allvarliga driftstörningar, snabbt info-utbyte GVV ska godkännas eftersom man har pH-justering. Om det är samma verksamhetsutövare (vattenverk, restaurang och de två hushållen) kan beslutet om godkännande av vattenverket bakas ihop med restaurangens godkännande. Registreringen av distributionsanläggningen kan ingå i samma beslut. YVV ska godkännas eftersom det är ytvatten + desinfektion. Registreringen av distributionsanläggningen kan ingå i samma beslut förutsatt att det är samma verksamhetsutövare för vattenverket samt distributionsanläggningen. Om det är olika verksamhetsutövare/livsmedelsföretagare krävs separata beslut om godkännande/registrering. Rutiner som förebygger fel i beredningen, kontroll av desinfektionens effektivitet och larmgränser kan även kopplas till faroanalys (HACCP). Vid små vattenverk med enkel lokal, enkel beredning, o.s.v. torde grundförutsättningarna (t.ex. rutin mot skadedjur, för rengöring, underhåll, o.s.v.) vara lätt att upprätta (anpassat efter verksamhetens omfattning och art…).

13 Egenkontroll Kunskap hos vattenansvarig/a;
Egenkontroll Kunskap hos vattenansvarig/a; Har man någon form av beredning ? Varför har man beredningen ? Hur ordinarie underhåll och skötsel ska ske Be vattenverket beskriva och nedteckna vad de gör i dagsläget – be sedan om eventuella kompletteringar Kompletteringarna kan t.ex. handla om grundförutsättningar, provtagningen, etc. Sigtuna MHN (Åsa Persson) har gjort en enkel mall som vattenverken själva får anpassa till sin egna anläggning Åsa Persson, Sigtuna Miljö- och hälsoskyddskontor, ,

14 Utbildning Utbildning anpassad efter arbetsuppgifterna, exempelvis
Utbildning Utbildning anpassad efter arbetsuppgifterna, exempelvis Grundläggande: man ska veta vad & hur & varför Hur sköts utrustning för pH-justering, turbiditet, UV samt tillhörande larm Hur sköts distributionsanläggning/reservoar/hydrofor/etc. Provtagning Grundläggande livsmedelshygien Egenkontroll Kvalitetsstörningar/åtgärder/information Normala processerna/utrustningen ska kunna utföras av den ordinarie personalen. Specialkunskaper (service) om processutrustning kan behöva hämtas in/köpas in av leverantören, konsult eller motsvarande. Detta kan t.ex. framgå via egenkontrollprogrammet. Man ska ändå ha den kunskap som krävs för att sköta normala driften. Utbildning i grundläggande livsmedelshygien kanske kan inhämtas via laboratorier, Svenskt Vatten, konsulter, kontrollmyndigheter. Det väsentliga är att man vet vad man ska göra – hur man ska göra det – varför man ska göra det: Säkert dricksvatten ! Livsmedelsverket föredrar dokumenterade rutiner (lätt att hävda sådana också – t.ex. om ordinarie blir sjuk, slutar, har semester, m.m. – ersättarens möjligheter att göra rätt ökar om han/hon vet vad som förväntas), men muntliga, ändamålsenliga rutiner som följs kan också accepteras (vattenverket kanske är stängt då restaurangen är stängd). Rektangeln med siffran 2 anger koppling till checklistan för dricksvattenanläggningar. 2

15 Personlig hygien Rutinerna anpassade efter arbetsuppgifterna, exempelvis Arbete i kontakt med ytor i kontakt med eller avsedda för dricksvatten (filter, reservoarer, etc.) Rena kläder / utrustning vid känsligt arbete Misstanke om smittorisk eller vid sjukdom Möjlighet till handtvätt Även här kan muntliga, ändamålsenliga rutiner som följs i verkligheten accepteras. Handtvätt kan lösas genom handtvättställ, rent vatten via dunk, våtservetter, etc. Omklädningsrum kanske framför allt viktiga vid bemannade vattenverk. Omklädning kan även ske genom att ha med sig väl rengjorda skyddskläder som tas på direkt innan man exempelvis rengör en reservoar invändigt (genom att stiga ned i den). Desinfektion av skor/stövlar viktigast. 3

16 Råvattenkontroll vid GVV
Råvattenkontroll vid GVV Två – fyra prov per år för att täcka årstidsvariationer ? Lämpligt att kontrollera råvattnet p.g.a. pH-justeringen Möjligheten att undanta ”utgående dricksvatten” vid vissa vattenverk om kvalitetsförändring inte sker Vid vissa vattenverk utan beredning kan vattnet i tappkran jämställas med både råvattnet samt det utgående vattnet (samma kvalitet – endast proverna i tappkran ?) Möjliga parametrar Parametrarna som ingår i normal kontroll (utgående) med extra fokus på t.ex. pH, turbiditet, CODMn, färg och mikrobiologi ? Parametrar för att kontrollera viss förorening eller beredning ? Antalet råvattenprov kan alltid diskuteras – här är ett exempel på antal prov samt exempel på möjliga parametrar. Eftersom GVV har pH-justering är det lämpligt att hålla koll på råvattnet samt det utgående dricksvattnet från vattenverket – bl.a. för att se att beredningen fungerar som den ska. Om det inte sker någon kvalitetsförändring mellan utgående och hos användare kan dock proverna på utgående undantas. Lämpliga parametrar som råvattenövervakning vid både GVV och YVV kan t.ex. vara mikrobiologi, turbiditet, färg, pH, konduktivitet, CODMn. Svenskt Vatten har tagit fram riktlinjer för råvattenkontroll (antal prov samt parametrar). Återfinns på

17 Råvattenkontroll vid YVV
Råvattenkontroll vid YVV 4 – 12 prov per år för att täcka årstidsvariationer ? Lämpligt att kontrollera råvattnet m.a.p.; Beredningens effektivitet Behöver beredningen utökas ? Mikrobiologi (fler prov än de kemiska) Kemiska Parametrarna som ingår i normal kontroll (utgående) Parametrar för att kontrollera viss förorening Man kan alltid snegla på antalet råvattenprov som angavs i SLVFS 1989:30 också för att lättare skapa sig en uppfattning över antalet råvattenprover som kan vara lämpliga. Syftet med råvattenproverna är dock viktigast att ta reda på. Är det för att hålla koll på variationer i vattentäkten, att hålla koll på beredningens effektivitet eller annat ? (syftet är inte att ta ett visst antal prov för att myndigheten skall vara nöjd). Eftersom YVV endast har grumlighetsfilter samt UV-aggregat kanske syftet bör vara för att se om kompletterande rening vid vattenverket krävs. UV-aggregatet i sig desinficerar ju vattnet kontinuerligt och ska ju larma om det inte fungerar tillfredsställande. Mera troligt att råvattenproverna (kopplat till proverna på utgående/hos användare) då behövs för att se om nuvarande beredning är tillräcklig.

18 Skadedjur Rutiner för att förebygga skadedjur 5.1 5.3 5.4 7
Skadedjur Rutiner för att förebygga skadedjur Brunnen på bilden (med hålet i brunnslocket) skulle kunna vara en råvattenbrunn likväl som den skulle kunna vara själva vattenverket. Om det inte finns någon ytterligare beredning (främst barriärer) – vad händer om t.ex. möss eller sorkar ramlar ned i brunnen ? Exempel på avvikelser via checklistan; 5.1: Rutin mot skadedjur i checklistan 5.3: Skydd mot skadedjur råvattenanläggning 5.4: Skydd mot skadedjur vattenverk 7: Underhåll 5.1 5.3 5.4 7

19 Rengöring Anpassad för varje dricksvattenanläggning
Rengöring Anpassad för varje dricksvattenanläggning Oftare om ”mycket spring” i lokalerna Sällan om inte anläggningen besöks så ofta Vid GVV kan man t.ex. uppmärksamma om speciella rengöringsmetoder finns om pH-filtret är öppet Vid YVV kan man t.ex. uppmärksamma avtorkning av UV-lampa, lågreservoaren Mycket spring medför ofta att man drar med sig mycket smuts in i lokalen. Tätare städning kan då krävas. Speciella rengöringsmedel samt förvaringen av dessa ? Rengöringsmetod kan behöva ändras beroende på var i vattenverket man är (högtryck med skum torde t.ex. inte passa i utrymme med öppen vattenyta – aerosoler). Avtorkning av uv-lampan skulle även kunna ingå i underhållsrutinen. 6

20 Underhåll Anpassad Exempelvis råvattenbrunn, pH-larm, hydrofor, lokal (GVV) eller turbiditetsfilter, UV, larm, lågreservoar, distributionsanläggning, lokal (YVV) En underhållsrutin kan i många fall ses som en ”kom-ihåg-lista”. När avluftades t.ex. hydroforen senast ? Rutiner för inspektion/rengöring av reservoar. 7

21 Utformning av lokal Lokal och/eller utrustning skall inte påverka dricksvattnet direkt eller indirekt (rent & snyggt !) Många små vattenverk kan godkännas eller registreras trots att lokalen kanske saknar utrymmen som städutrymme, omklädningsrum, soputrymme, handtvättställ, personaltoalett, o.s.v. Det primära är ändå att dricksvattnet inte riskerar att förorenas (direkt eller indirekt) via lokal eller utrustning. Nu ska man inte acceptera att dricksvattenanläggningarna ser ut hur som helst – vi har ju nu chansen att få dom åtgärdade exempelvis i samband med godkännandeprövningen. 8

22 Distribution Exempelvis beskrivning av nätet 10
Distribution Exempelvis beskrivning av nätet Ovanstående exempel kommer från Norrköping MHN. Kravet på beskrivning gäller bara allmänna anläggningar. Det är dock en fördel, t.ex. för läcksökningar, grävarbeten, m.m. om det även finns beskrivning för övriga distributionsanläggningar också. Beskrivningen av distributionsanläggningen bör gärna innehålla dimensioner, ålder, material, o.s.v. Vid YVV kan man även tänka sig luftkvalitet och ventilation för lågreservoaren. 10

23 Separering Erfarenhetsmässigt kan det vara vanligt med ovidkommande föremål Enligt bilden verkar man ändå ha tänkt till och placerat 2-taktsbensinen samt kedjeoljan i plastkar… Motorsågarna i sig innehåller dock också dessa kemikalier… Har man otur skulle ett läckage kunna slå ut vattentäkten (grundvatten) för lång framtid. 11

24 Undersökningar GVV enligt SLVFS 2001:30
Undersökningar GVV enligt SLVFS 2001:30 GVV (8 m3 dricksvatten/dygn) ”Utgående” (bilaga 3 C I) Normal kontroll (mikrobiellt): 4 prov/år Normal kontroll (kemiskt): 1 prov/år ”Hos användaren” (bilaga 3 C II): Normal kontroll (både mikro och kem): 2 prov/år Utvidgad kontroll: 1/3:e år Övriga undersökningar: På förekommen anledning (12§, 3 stycket) Jämför gärna dessa föreskrivna prover med antalet råvattenprov som diskuterades tidigare. Hur många råvattenprov är lämpliga att ta med hänsyn till dessa föreskrivna regelbundna undersökningarna (utgående + hos användare) ? Antalet råvattenprov är ju inte föreskrivet (enligt 3 §, H 90 ska man hålla koll på råvattnets beskaffenhet – däremot inget om hur ofta detta ska ske). Lämpligt att råvattenproverna tas när man tar proverna på utgående dricksvatten. Undersökningar enligt 12§, 3 stycket är föreskrivna men inte regelbundna – dessa tas vid misstanke om problem, t.ex. vid misstanke om vattenburen smitta orsakad av andra mikroorganismer än de som anges i bilaga 2, SLVFS 2001:30 (t.ex. Camphylobacter, Calicivirus, Cryptosporidium, men obs – även kemiska ämnen kan ingå, t.ex. uran)

25 Undersökningar YVV enligt SLVFS 2001:30
Undersökningar YVV enligt SLVFS 2001:30 YVV (94 m3 dricksvatten/dygn) ”Utgående” (bilaga 3 C I) Normal kontroll (mikrobiellt): 12 st./år Normal kontroll (kemiskt): 1 st./år ”Hos användaren” (bilaga 3 C II) Normal kontroll (både mikro och kem): 4 st./år Utvidgad kontroll: 1/2:a år Övriga undersökningar: På förekommen anledning (12§, 3 stycket)

26 Information & processkemikalier
Information & processkemikalier Hur ges information om dricksvattenkvaliteten ? Processkemikalier ( t.ex. renhetsgrad, hur de tas emot) 12.6: Information om dricksvattnets kvalitet kan t.ex. ske genom information på anslagstavlor, via postutdelning, vid årsmöten, etc. 13: Processkemikalier: Skilda från övriga typer av kemikalier (t.ex. rengöringskemikalier) ? Kemiska namn som går att relatera till bilaga 1 (varuinformationsblad) Hur tas kemikalierna emot samt hur förvaras de. Se även dricksvattenvägledningen eller hjälpredan till checklistan för ytterligare information.

27 Processtyrning- och övervakning samt HACCP
Processtyrning- och övervakning samt HACCP Frågor att ställa sig vid de två exemplifierade vattenverken Ändamålsenliga driftinstruktioner (grundläggande underhåll) Tillräckligt antal säkerhetsbarriärer Larmgränser & larmfunktion pH (GVV) Larmgränser & larmfunktion turbiditet (YVV) Larmgränser & larmfunktion UV (YVV) Har man gjort en faroanalys ? Driftinstruktionerna och rutinerna för underhåll (egenkontrollprogrammet) kan i viss mån gå hand i hand. Driftinstruktioner för den beredning man har är egentligen grundläggande… Är driftinstruktionerna (t.ex. från leverantören av utrustningen) ändamålsenliga för den typ av beredning man har vid vattenverket/vattenverken ? Skötsel, underhåll, rengöring av reservoar/distributionsanläggning. Har man tillräckligt antal säkerhetsbarriärer – tänker främst på ytvattenverket med endast UV som barriär ? Är larmgränserna satta så att man får ett larm innan dricksvattnet är tjänligt med anmärkning ? Hur sker larmet – internt inne i vattenverket eller via ljud- eller ljussignal som kan uppfattas av alla eller via larm till driftansvarig eller via SOS-alarm eller på annat sätt ? Vi anser att ett larm ska larma (därför kan det vara olämpligt med larm som bara kan uppmärksammas om man befinner sig i vattenverket). Antalet barriärer (ofta CCP:er också) kan kopplas ihop med faroanalysen. Troligt att UV-anläggningen kan komma att betraktas som en kritisk styrpunkt vid YVV. Få en insikt om var problem kan uppstå och hur man ska förebygga och övervaka dessa.

28 Kontrollområde 16 - övrigt
Kontrollområde 16 - övrigt Vattenskyddsområde Skalskydd Råvattenanläggning Vattenverk Nät Barriär i beredskap Reservkraft Möjlighet för kommunen att fastställa vattenskydd enligt 40 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kravet på skalskydd (LIVSFS 2008:13, även kallad H 91) omfattar egentligen bara allmänna anläggningar som försörjer mer än 2000 personer. Varför rekommendation om skalskydd vid små anläggningar ? (illasinnad konkurrent/granne, ”pojkstreck”, oförståelse, annat) ? Hur fungerar egentligen rutinerna för den eventuella barriären i beredskap ? (klor som exempel: doseringsanvisningar, mättad eller omättad klorlösning, förvaringstemperatur och förvaringstid, tillgång till kemikalie utanför ordinarie arbetstid, var får man tag i kemikalien, förberett vid vattenverket (även med larm ?). 16

29 Provtagning & Informationsutbyte
Provtagning & Informationsutbyte Rutin för provtagning Ordinarie provtagning Konsumentklagomål Omprov Informationsutbyte Till konsumenter vid problem V.u. / livsmedelsföretagare - myndighet Hur tas normala/ordinarie prov (spolning eller ej, o.s.v.) Konsumentklagomål eller omprov: Tas t.ex. ytterligare parametrar eller referensprover för att få snabbare utrednings- och åtgärdstid ? Vid små anläggningar torde informationen till konsumenterna vid problem kunna ske relativt snabbt och enkelt (få berörda) Informera ! Utred ! Åtgärda !

30 Vattenburen smitta Totalt 24 utbrott med sjuka orsakades av att förorenat råvatten trängde genom vattenverket Antal barriärer i vattenverket Proportion utbrott (%) Proportion sjuka (%) Inga 80 33 En 16 17 Två eller tre 4 50 Vill avsluta med att visa denna bild – så att ni inte fått en övertro till ”enkelheten” vid små vattenverk. Samtliga utan barriärer var grundvattenverk. Eftersom vattenverken var små var antalet sjuka proportionellt mindre än antalet utbrott, drygt 30 % Det är en anledningarna till varför vi tycker det är viktigt att verksamhetsutövare utan barriärer verkligen visar att råvattnet är opåverkat, och inte ett ytvattenpåverkat grundvatten Samtidigt gör dig barriärer inte immun mot vattenburen smitta. Att hälften av alla sjuka finns i nedersta kolumnen beror helt och hållet på Sydvattenutbrottet 1995 med sjuka Många små vattenverk torde sakna mikrobiologiska barriärer. Källa: Livsmedelsverket


Ladda ner ppt "2017-04-03 Små vattenverk Bilderna tagna av Uppsala Miljökontor samt av Christer Johansson. Checklistan för dricksvattenanläggningar kan till stora delar."

Liknande presentationer


Google-annonser