1914-1918.   Stor utveckling hade skett i Europa tack vare industriella revolutionen.  Telegrafen, postväsendet och järnvägar band ihop nationerna.

En presentation över ämnet: "1914-1918.   Stor utveckling hade skett i Europa tack vare industriella revolutionen.  Telegrafen, postväsendet och järnvägar band ihop nationerna."— Presentationens avskrift:

1 1914-1918

2   Stor utveckling hade skett i Europa tack vare industriella revolutionen.  Telegrafen, postväsendet och järnvägar band ihop nationerna på ett nytt sätt.  Som ett led för att säkerställa freden lät sig kungasläkten i Europa gifta sig med varandra. Mycket talade för fred…

3   Frankrike förlorade rollen som det styrande landet i Europa.  Tyskland växer ekonomiskt och befolkningsmässigt. Det blir därmed en maktförskjutning i Europa från Frankrike till Tyskland. Orsaker: Ändrade maktförhållanden

4   Skälet till Tysklands utveckling ekonomiskt och deras befolkningstillväxt är den enorma utveckling som industrialiseringen förde med sig.  Tyskland hade stora tillgångar av stål och kol.  Tyskland bygger upp en imponerande armé och en stor flotta. Orsak: Industrialiseringen

5   Eftersom att Tysklands utveckling var så stor och snabb, genom industrialiseringen, så växte befolkningens tilltro till sitt land.  Man började försköna sitt land och en fosterlandskärlek växte fram.  Man menade att Tyskland borde ha ett land som speglade deras stora befolkning  större land. Orsak: Nationalismen

6   Nationalismen var stark även i många andra länder. (Danmark och Frankrike)  Frankrike var förnedrat av och rädda för Tyskland eftersom att Tyskland hade gått om dem ekonomiskt. Samt den förödmjukande förlusten 1871. Nationalismen

7   Tyskarna menade att de tagit över Frankrikes roll som ledande stormakt i Europa.

8   Tillgångarna på stål började minska i Tyskland.  Frankrike hade stora tillgångar på järnmalm.  Frankrike vill inte sälja järnmalm till Tyskland eftersom att de var oroliga att Tyskland skulle få ännu större makt i Europa. STÅL

9   Byggde upp sin styrka genom industrialiseringen och genom kolonier.  Storbritannien: Den starkaste nationen, men brydde sig mest om sina kolonier. Orsak: Stormakterna i Europa

10   Tyskland: Främsta målsättningen var att behålla landets gränser som de var efter kriget mot Frankrike (1871)  Frankrike: Var förnedrat efter att förlorat kriget mot Tyskland (1871) och för att de förlorat rollen som den ledande nationen i Europa. Stormakterna

11   De stora länderna i Europa bildade allianser med varandra.  Syftet med allianserna var att garantera ländernas säkerhet.  ”Blir du anfallen så skyddar jag dig…Blir jag anfallen skyddar du mig…” Orsak: Allianser(pakter)

12   Dessa allianser grundades i rädslan och oron över att bli anfallen av ett annat land i Europa.  Man trodde att ”Allianserna” skulle skapa ett skydd som hindrade krig att bryta ut.  De allianser som bildades var: Allianser

13  Bestod av tre länder:  STORBRITANNIEN  FRANKRIKE  RYSSLAND Ententen Allianser

14  Bestod också av tre länder:  TYSKA IMPERIET  ÖSTERRIKE-UNGERN  ITALIEN Trippelalliansen Allianser

15  Karta Allianser

16  Tyskland känner sig hotat av Ententen… Allianser

17   Tyskland ville till varje pris undvika att slåss på två fronter. (ÖST & VÄST)  Om Tyskland kom i krig med någon av staterna i ententen så skulle det bli krig på minst två fronter. KRIGSPLANERING

18   Att snabbt besegra Frankrike. (VÄSTFRONTEN)  Därefter ta Ryssland.(ÖSTFRONTEN)  Idén kom sig av tanken att Ryssland skulle behöva lång tid för att mobilisera sina styrkor. Tyskland hade en plan ”Schlieffen planen”: Överbefälhavare Alfred von Schlieffen(TY)

19   Då skulle Tyskland kunna koncentrera sig på att först besegra Frankrike och därefter möta Ryssland.  Eftersom Frankrike hade bra försvar mot tyska gränsen beslöt sig Tyskland för att ett eventuellt anfall skulle gå igenom det neutrala Belgien.

20  Spänningen växer Mellan stormakterna

21  Gnistan som tände en världsbrand Skottet i Sarajevo Händelseförloppet: Den utlösande faktorn

22  Österrike-Ungerns Kronprins är på Stadsbesök i Sarajevo. Den utlösande faktorn

23  Frans Ferdinand blir skjuten av en Serbisk nationalist.  Nationalisten hette Gavrilo Princip och var medlem av Svarta Handen. Den utlösande faktorn

24   Serbien har räknat med att attentatet skulle leda till krig mellan Serbien och Österrike-Ungern.  Serbien visste att de skulle få stöd av Ryssland.  De visste också att de skulle vinna kriget.

25  Men varför leder detta fram till ett Världskrig?

26   Det Osmanska riket hade krympt (Turkiet)  Genom det hade det bildats en mängd nya stater på Balkanhalvön (Rumänien, Serbien, Grekland och Bulgarien).  Många grupper hoppades på att de skulle få egna stater och kunna bryta sig loss från t ex Ryssland eller från Österrike-Ungern.

27   Både Ryssland och Österrike-Ungern hade stora intressen i Balkan-halvön. Det vill säga:

28   Bosnien Hercegovina hotade att bryta sig loss. Ö-U trodde att de skulle få hjälp av Serberna. Österrike-Ungerns intresse i Balkanhalvön

29   Ville beskydda Serberna (de hade samma religion, Ortodoxa kyrkan)  Ville säkerställa en säker väg genom Bosporen (mellan Svarta havet och Medelhavet) för att trygga försäljningen av sina jordbruksvaror. Rysslands intresse i Balkan- halvön.

30   Ö-U vill sätta stopp för nationalisterna i Serbien.  Serbien får en lista med hårda krav b.la. Att det skulle bli en rättegång som Ö-U höll i.  Serbien ville undvika krig men kunde inte gå med på kraven. Efter skottet

31   Österrike-Ungern förklarar krig mot Serbien.

32   Ryssland hjälper Serbien.  Tyskland hjälper Ö-U. Resultatet av allianserna:

33   Tsaren Nikolaj II förstår vad som är på väg att ske, men vill ändå hjälpa Serbien.  Tsaren försöker att endast mobilisera en liten del av armén, men det går inte p g a den organisation som fanns då.  Antingen måste han kalla in alla soldater eller inga alls.  Alla soldater kallas in. Vad händer i Ryssland?

34   Kejsare Wilhelm II försöker också hindra utvecklingen.  Detta för att den inte går i samma riktning som deras krigsplaner (dom utstakade).  Tyskland skulle ju behöva rikta ett anfall mot Frankrike innan de kan anfalla Ryssland.  Kejsaren ville nu börja med att anfalla Ryssland men hans rådgivare sa nej.  Anfaller därför Frankrike. Vad händer i Tyskland?

35   28 juli Österrike-Ungern förklarar krig mot Serbien. Ryssland förbereder sin armé för krig.  29 juli Ryska tsaren försöker avbryta mobiliseringen, en omöjlighet.  1 augusti Tyskland förklarar krig mot Ryssland. Frankrike ställer upp på Rysslands sida. Frankrike mobiliserar sina armér. Svarta Veckan

36   3 augusti: Tyskland förklarar krig mot Frankrike.  4 Augusti. Tyska trupper går in i Belgien. Eftersom att Tyskland går in i ett neutralt land förklarar Storbritannien krig mot Tyskland eftersom att Tyskland kränkt Belgiens neutralitet.

37  KRIG!

38  Vi är hemma till jul! Men det stämde inte riktigt…

39  Bild på soldater

40   Genom den tekniska utvecklingen som skett tack vare industrialiseringen så utvecklades även de vapen som användes i fält.  Det var tre nya vapensystem som var särskilt viktiga: Kulspruta, stridsgas, eldkastare. Vapen

41  Kulspruta

42  Stridsgas(senapsgas)

43  Eldkastare

44   Dessvärre var det mycket som inte hade utvecklats i samma hastighet:  Kommunikation(kurirer, människor och hundar)  Skydd/hinder : skyttegravar, taggtråd  Transport: hästar, eller till fots

45  Vapen: artilleri, stridsplan med kulspruta(luftstrid), gevär, kulspruta, ubåtar, stridsvagnar, taggtråd, handgranat, lans.

46 

47 

48   Västfronten  Östfronten  Ubåtskriget Krig på flera fronter

49  Västfronten

50   Tyskland mot dess fiender i västra Europa, Frankrike och Storbritannien.  Arméerna grävde ner sig i skyttegravar.  Ingen armé besegrade någon annan.  Man höll ungefär samma linje i 4 år. Fanns under hela första V K. Västfronten

51   Tyskland och fienderna österut (Ryssland).  Ryssland tränger igenom den tyska fronten.  Men Rysslands krigslycka vänder och Tyskland får övertag. 1917 blir det Revolution i Ryssland(Ryska revolutionen).  De nya ledarna i R vill ha en snabb fred med Tyskland. Vapenstillestånd 1918. Östfronten

52  Folket ville ha förändringar:  När Ryssland blev indraget i första världskriget 1914 förvärrades situationen i landet.  Kriget gick dåligt för Ryssland, ledde till hungersnöd.  Vid den ryska revolutionen var befolkningen i Ryssland trött på tsarregimens(Nikolaj II) förtryck och krig.  Tsaren störtas(avsätts) i mars 1917. Ryska revolutionen Ryssland blir Sovjetunionen s 319-333

53  Resultat för Ryssland, första världskriget:  Industrialiseringen stoppas i R p g a att många industrier o järnvägar fanns i västra R(del som Ty nu fått i och med att R gav upp i kriget).  R bestod till större delen av jordbruk och outvecklad industri. Folket var fattigt och svälten stor.  Revolutionen leddes av Vladimir Lenin som ville införa ett kommunistiskt styre i Ryssland.

54   Kommunismens idéer sprids i Europa – Kommunisternas drömsamhälle (utopi) är ett klasslöst samhälle där all egendom ägs gemensamt och fördelas lika efter behov, staten ska inte längre behövas.  Kommunismen tar sin utgångspunkt i Karl Marx(Kommunistiska manifestet) lära.  Ryssland faller till sist samman och blir 1922 Sovjetunionen, historiens första kommunistiska stat. En enpartistat. Karl Marx

55   Män o kvinnor hade lika rösträtt men man kunde bara rösta på ett parti.  Industrialiseringen börjar, folket tvingas in i omställningsfas och arbetsläger byggs s k Gulag.  Till Gulag-lägren/Arbetsläger/Koncentrationsläger deporterade kommunisterna människor som tyckte annorlunda än dem. De tvingades arbeta hårt, i -40 gradig kyla i Sibirien till de dog.

56   1924 tar Josef Stalin över när Lenin dör.  Stalin inför centralstyrd ekonomi, planekonomi(staten bestämmer vad/hur mkt som ska tillverkas). Femårsplaner införs.  1928-29 inför Stalin kollektivisering av jordbruket(all mark togs över av staten och jordbrukarna tvingades arbeta i storjordbruk för staten). Exporterar för att finansiera industrialiseringen.  Gulag- lägren blir fler och Stalins metoder allt brutalare.

57   Storbritanninen och Frankrike kan inte vinna över Tyskland på västfronten.  Beslutar sig för att stoppa alla fartyg som har något med Tyskland att göra.  Tyskland börjar då med hjälp av u-båtar att torpedera alla fartyg som skulle till Storbritannien. Händelseförlopp: Ubåtskriget

58   Ger USA ett skäl till att gå med i kriget. De skepp som sänks av tyska ubåtar är även amerikanska.  Men det finns även ett annat skäl till varför USA går med i kriget. PENGAR.  USA har lånat ut mycket pengar till Frankrike och England under industrialiseringen. Om dessa nationer försvinner så försvinner även möjligheten att få tillbaks pengarna. USA

59  Marne, Frankrike  5–12 september 1914. Brittiska och franska styrkor stoppade den tyska framryckningen mot Paris. Ett av relativt få stora fältslag under kriget där någon av sidorna vann. Slaget vid Marne bäddade för de kommande fyra årens skyttegravskrig på västfronten.  Den veckolånga drabbningen krävde en halv miljon döda och sårade. Inget annat slag under kriget krävde så många förluster per dag. Kända slag:

60   Verdun Frankrike  Februari–december 1916. Inleddes med den största tyska offensiven västerut efter Marne. Månaderna före slaget fanns sju miljoner soldater samlade längs en front på 50 mil, den största truppkoncentrationen i historien. Efter tio månaders skyttegravskrig var frontlinjen i stort sett oförändrad. Då hade några byar och städer bytt ägare 20 gånger.  I slaget dog 300 000 soldater medan över en halv miljon sårades. Kända slag:

61  Somme Frankrike  Juli–november 1916. Inlett med en allierad offensiv, med soldater från sju länder, mot tyska styrkor som ockuperat en del av norra Frankrike. Stridsvagnens debut. På tre och en halv månad dödades över 1,5 miljoner soldater. Enbart den första dagen förlorade britterna 60 000, dödade eller skadade. Tyskar blev så berörda att de lät motståndare retirera utan att beskjuta dem. Efter slaget hade de allierade avancerat 9,7 kilometer. Kända slag:

62   Tyskarna gör en sista kraftansträngning på västfronten.  Kraftansträngningen misslyckas.  Tyskland ber om vapenstillestånd 1918.  Vid eldupphör går många soldater och hälsar på sina forna fiender. Byter kanske souvenirer eller bjuder på en cigarett. Krigsslutet

63   Versaillesfördraget.  Ny Europa karta.  Olösta tvister.  Nationernas Förbund. Resultatet/konsekvenserna av kriget.

64   Skrevs under 1919.  Det gav Tyskland skulden för första V K, utpekades som angripare.  Tyskland skulle betala ett stort krigsskadestånd. Versaillesfördraget

65   Fördraget stöddes inte av USA och genom det inte heller av Storbritannien.  Detta för att man ansåg att Frankrike varit för hårda mot Tyskland och givit dem hela skulden för kriget.  Det betyder att Frankrike blev det land som ensamt skulle se till att Tyskland följde fördraget.

66  Ny Europa karta

67   Många nya stater bildades (bl a Estland, Lettland, Litauen)  Men staterna var inte homogena. Det fanns fortfarande minoriteter av folkslag inom olika länder.  Frankrike fortsatte att vara på Tyskland. Tvingade dem att skriva på ett nytt fördrag. Tyskland gick motvilligt med på detta. Under förutsättning att den västra gränsen skulle bli orörd. Olösta tvister

68   Bildades 1920.  En internationell fredsorganisation.  Ett försök att skapa en organisation som skulle ge alla länder en röst i världen.  Idén om att kolonierna skulle bli självständig väcktes här.  Ett försök att skapa en värld med färre konflikter. Nationernas Förbund (NF) Nuvarande FN

69   Film  Filmfrågor På västfronten intet nytt

70   Tyskland tvingas betala krigsskadestånd till vinnarna av kriget.  Frankrike ockuperar Rhenlandet och Ruhrområdet(där många viktiga tyska industrier låg).  Tyskland försöker lösa den ekonomiska krisen genom att trycka mer pengar.  Pengarnas värde minskar  hyperinflation! Mellankrigstiden

71   Det glada 20-talet, bättre tider, bättre levnadsstandard.  USA lånar ut pengar till Ty(ekonomin blir kortvarigt bättre).  Frankrike drar sig tillbaka från Ruhrområdet.  Överproduktion och mindre konsumtion av bl a jordbruksvaror i USA leder till börskrasch 1929.  Aktierna på börsen förlorar sitt värde och fem tusen banker gick i konkurs.