Webbpublicering Så styrs en högskolewebbplats och vad gör en webbstrateg?

En presentation över ämnet: "Webbpublicering Så styrs en högskolewebbplats och vad gör en webbstrateg?"— Presentationens avskrift:

1 Webbpublicering Så styrs en högskolewebbplats och vad gör en webbstrateg?

2 Webbstrategens vardag - Agenda
mdh.se – så styrs webbplatsen Varför nytt utseende på en webbplats? Skapa och uppdatera webbplatser genom CMS Skriva för webb och tillgänglighet Uppföljning, utvärdera, analysera och mäta

3 A long time ago… 1997

4 2003

5 2005

6 2007

7 2009

8 2011

9 2014

10 mdh.se En relativt stor och komplex webbplats med mycket information (som alla lärosätens) 2,4 miljoner sessioner 1 jan 2015 – 30 aug 2015 unika användare 7,5 miljoner sidvisningar Ökar ständigt andel nya besökare 30 % besöker från mobil eller platta 46 % kommer från Google Mest besökta sidor Populäraste sidor: Startsidan Är student Studentportalen Sök Internt Biblioteket Kurser Schema Program

11 Grundtanken En sammanhållen webbplats byggd utifrån målgruppernas behov och inte organisationen* Prioriterad målgrupp är presumtiva studenter Allt ska gå att nå via huvudingångarna, även om det ligger längre ner i strukturen Ett innehåll på en plats Hittbarhet, SEO allt viktigare del av arbetet

12 mdh.se – så styrs webbplatsen
Relation Kommunikation Interaktion Gränssnitt Struktur Iterativ process Struktur – hur jobbar vi, vilka ska jobba? Och med vad? Gränssnitt – hur ska det se ut? Interaktion – vad ska besökaren kunna göra, och hur? Kommunikation – vad kommuniceras och på vilket sätt? Relation – Vilken relation vill vi nå med besökaren med hjälp av kommunikation, interaktion och gränsnitt? Iterativ process – en webbplats blir aldrig klar

13 Grunddokument för digital kommunikation (DK)
Två/tre viktiga dokument: Handlingsplan för DK (strategi) Riktlinjer för DK (taktik) Operativ handlingsplan för DK

14 Struktur och organisation - Så styrs MDH:s digitala kommunikation
Styrgrupp för digital kommunikation Råd för digital kommunikation Förvaltningsgrupp Redaktionen IT-sektionen Styrgrupp för digital kommunikation Styrgruppen prioriterar och beslutar om driften, innehållet och utvecklingen av den digital kommunikation inom budgetramarna. Styrgruppen består av kommunikationschef och IT-chef, huvudföredragare är webbstrateg. Råd för digital kommunikation Rådet består av representanter från MDH:s administrativa delar som påverkas av digital kommunikations riktlinjer. Förvaltningsgrupp Förvaltningsgruppen ansvarar för att den dagliga förvaltningen och utvecklingen bedrivs. Förvaltningsgruppen ansvarar för att tekniskt lösa krav och behov som uppkommer. Tillsammans står de för beställarkompetens gentemot eventuella leverantörer. Förvaltningsgruppen består av strateg, samordnare och utvecklare. Redaktionen Sektionen för kommunikation och externa relationer ansvarar för övergripande innehåll, form, struktur, funktion och interaktion i digital kommunikation. På sektionen för kommunikation och externa relationer finns högskolans strateg och samordnare som bland annat ansvarar för redaktionen och att sammankalla styrgruppen för digital kommunikation samt koordinera redaktörernas arbete. IT-sektionen Ansvarar för den tekniska driften, säkerhet och service av webbplatsen.

15 På MDH finns en strateg och en samordnare – Vem gör vad?
Webbstrategen Övergripande ansvar för webbplatsens utveckling Representerar webbplatsen i olika råd Överser och prioriterar utvecklingsinsatser Håller i handlingsplaner och uppföljning Webbsamordnaren Övergripande innehållsansvar Koordinerar och utbildar redaktörer Håller koll på sociala medier Bildredaktör Publicerar och ger viss support

16 Publiceringsorganisationen
Webbsamordnare Webbstrateg Utvecklare Huvudredaktör Utbildning Huvudredaktör Student Huvudredaktör Alumni Huvudredaktör Samverkan Huvudredaktör Forskning Huvudredaktör Om MDH/ internt Huvudredaktör Biblioteket Redaktörer Redaktörer Redaktörer Redaktörer Redaktörer Redaktörer Leds av webbstrategen och webbsamordnaren Möten med huvudredaktörerna en gång i månaden Webbfrukostar, seminarier och andra kommunikationsvägar för att informera alla redaktörer Tar in synpunkter från besökare och organisation via enkäter, fokusgrupper och möten

17 Vad är ett publiceringsverktyg/CMS?
Man tar inte fram en ny webb – man inför ett publiceringsverktyg

18 CMS CMS står för ”Content Management System”
Är ett verktyg för att förenkla publicering av innehåll på en webbplats Finns till för redaktören/informatören, inte IT-avdelningen. Handlar om innehåll, inte datalagring Innehållet sparas i en databas, systemet genererar webbsidorna utifrån olika mallar/CSS Brukar stödja arbetsflöden, tidsstyrning och automatisering av återkommande uppgifter. Oftast webbaserat

19 Fördelarna med ett CMS Gör det lättare att snabbt publicera text, bild, film m.m. utan tekniska kunskaper Redaktören kan fokusera det den är bra på, nämligen innehållet och hur det ska struktureras på webbplatsen Resultatet presenteras enhetligt, mindre risk för misstag WYSIWYG-editor

20 Nackdelarna med ett CMS
Styrning/mallar kan kännas för låsta Förändringar blir ofta kostsamma Har man valt ett CMS får man leva länge med det valet

21 Många CMS finns det… Stängd källkod Öppen källkod EpiServer
Microsoft Sharepoint Polopoly SiteVision Sitecore SiteEngine Öppen källkod Drupal Joomla! Mambo ImCMS Umbraco Wordpress Kan du ett verktyg kan du förmodligen de flesta – enkelt! Tänk på det när om du söker arbete som t.ex. webbredaktör

22 MDH:s CMS är Polopoly Stabilt, hanterar stora webbplatser med hög trafik och många redaktörer Kräver ingen programmering, styrda mallar Passade in i högskolans (dåvarande) IT-miljö Samarbetsmöjligheter Lätt att publicera och uppdatera samma artikel på flera ställen samtidigt Förberett för olika kanaler som mobil etc. Passade in i högskolans (dåvarande) IT-miljö (Java-baserad istället för .NET-baserad) Samarbetsmöjligheter med KTH, SU, KI, LiU, LNU

23 Så ser det ut på insidan Innehållsträd Avdelning Artiklar Editor

24 Gyllene riktlinjer för webbinnehåll
Viktigast först - Lägg 80% på rubriken, 20% på innehållet Skriv för besökaren Gör det förväntade Gör avstämningar och arkivera för att se förändringar Max 7-9 menyval Femsekundersregeln – Först webb, sedan print Gör det förväntade – lägg en länk där den mest logiskt borde vara, en knapp ska se ut som en knapp, inget annat

25 Varje webbsida ska… HA ETT SYFTE –Vad ska läsaren veta och vad ska läsaren göra med informationen? FÅ LÄSAREN ATT HANDLA – Det vanligaste är att besökaren kommer till vår webbplats för att göra något, inte bara läsa. HA ETT SYFTE –Vad ska läsaren veta och vad ska läsaren göra med informationen? Det är lätt att bara lägga ut information, som i sig är bra, men som inte hjälper den som besöker webbplatsen. FÅ LÄSAREN ATT HANDLA – Det vanligaste är att besökaren kommer till vår webbplats för att göra något, inte bara läsa. Och det finns nästan ingen information som har som egentligt syfte att informera. Veta – känna – göra

26 Fyller ett syfte: studenter ska veta vad de ska göra vid sjukdom
Läsarperspektiv Uppmuntrar till handling Veta – känna – göra Veta – fyller ett syfte Känna – läsarperspektivet Göra – uppmuntrar till handling

27 Sida som ej uppfyller detta…

28 Vad organisationen vill... och vad besökaren vill

29 Responsiva/följsamma texter

30 Läsbeteende Mer än dubbelt så ansträngande att läsa på en smartphone – jämfört med dator. Fokusera på den sekundära uppgiften – att hitta. Istället för den primära  att läsa/lösa problemet.

31 Att skriva för surfplatta
Börjar ofta läsa en text, efter att ha uppmärksammat en dominerande beståndsdel Ansikten i bilder och videor väcker stor uppmärksamhet Surfplatta

32 Att skriva för mobiler Flytta den sekundära informationen till sekundära skärmar Läsarna hoppar generellt över ”bla-bla-information”. Placera den på samma sida längre ner, istället för att flytta informationen till en separat sida Ta bort ”Välkomstmattan”. Mobil

33 Att skriva responsivt/följsamt
Intressant rubrik Många och intressanta mellanrubriker Punktlistor – sidan mer skanninsbar. För stort avstånd mellan punkterna – upplevs ostrukturerat. Markerade nyckelord

34 Varje webbsida ska vara uppbyggd kring TRIBE
T – Title R – Rubrik I – Ingress B – Brödtext E – Enkel URL/webbadress

35 Tillgänglighet WCAG 2.0 – riktlinjer för webbtillgängligt innehåll
Typsnitt Färger Former Rubriksättningar Placering av element Formulärdata Hovereffekter Felsidor Utskriftsversioner Etc. Bristande tillgänglighet var den främsta anledningen till att webbplatsen 2014 bytte utseende

36 Uppföljning, utvärdera, analysera och mäta
Uppföljning och utvärdering Lyhördhet Analysera och mäta Djupintervjuer och workshops före enkäter Analysprogram (Google Analytics) ger däremot 100 % av urvalet. A/B-tester, genom t.ex. tidspublicering och heatmaps – heatmap - inspelning Kontinuerlig utveckling – en webbplats blir aldrig klar. Uppföljning och utvärdering för projekt och processer är a och o Lyhördhet – ta in synpunkter och feedback. Utvecklingen stannar inte för att produkten är färdig. Djupintervjuer och workshops före enkäter Enkäter ger svar snabbt för en relativt billig peng, dock bör urvalet ifrågasätta.

37 Om du har frågor eller synpunkter
Tack för mig Om du har frågor eller synpunkter Daniel Rosenberg