Välkomna! Anhörigutbildning om demenssjukdomar

En presentation över ämnet: "Välkomna! Anhörigutbildning om demenssjukdomar"— Presentationens avskrift:

1 Välkomna! Anhörigutbildning om demenssjukdomar

2 Minnesteamet Namn på deltagare i minnesteamet

3 Vad har ni för förväntningar på eftermiddagen?

4 Innehåll Fakta om hjärnan, dess funktioner, censur och känslocentrum
Utredning och demenssjukdomar Medicinering Bemötande Demensförening Kommunens demenssjuksköterska

5 Demenssjukdomar INTE naturligt åldrande Är en sjukdom
Kännetecknas av att hjärnan förtvinar Kopplingarna i hjärnan slutar fungera

6 Förståelse För att kunna bemöta den dementa måste man först ha en förståelse för sjukdomen. För den som känner till hur hjärnan fungerar är det lättare att förstå många av de beteenden och kännetecken som den demente uppvisar.

7 Nervsystemet Somatiska Viljestyrt Muskler, leder Autonoma Icke viljestyrt Körtlar, inre organ

8 Autonoma nervsystemet
Sympatiska Aktiveras vid stress och gör kroppen beredd för att hantera utmaningar Ex. kamp eller flykt. Lungor tar in mer syre genom att luftrören vigdas. Hjärtat slår fortare och kraftigare för att transportera syre till musklerna Blodkärlen drar ihop sig där det inte finns ökat behov av blod Ögat ställs in på att se långt bort och pupillen är vidgad. Parasympatiska Aktiveras vid vila, lugn och återhämtning Uppbyggnad av kroppens reserver Ögat är inställt på närseende Pupillen är sammandragen.

9 Minnet Arbetsminnet eller korttidsminnet
Här och nu, tänker för stunden Ingen permanent lagring Uppmärksamhet Koncentration

10 Dagsboksminnet eller episodminnet
Personlig historia Kräver en resa bakåt för hågkomst

11 Kunskapsminnet eller semantiska minnet
Förråd av allmänna kunskaper och fakta Rörelseminnet eller procedurminnet Olika rörelseprogram som vi lärt in Kräver som regel ingen uppmärksamhet.

12 Känslor Alla människor har samma uppsättning känslor
Känslocentrum ligger skyddat Skadas sällan av en hjärnskada

13 Censur En sjuk hjärna kan sakna censuren
Censuren finns som ett slags spindelnät över hela hjärnbarken Ju mindre intellektuellt skydd desto fler känslor strömmar fritt

14 Hjärnans olika lober

15 Pannloben - frontallob
Signaler ut till mellanhjärnan och ryggmärg Kroppens rörelser Högsta tankefunktionerna Koncentration

16 Tinningloben Hörsel Minne Känslor Igenkännande

17 Hjässlobben Samordning av sinnesintryck Inre bild

18 Nacklobben Syn signaler från ögat Färg, rörelser, form
Kopplar in de andra loberna för bearbetning

19 Demenssjukdomar

20 Normalt åldrande eller demenssjukdom
Glömma namn Glömma nycklar Glömma händelse Glömma nutid/dåtid Minneslappar Förlora orientering Berätta samma saker Glömma namn – normalt kommer man senare ihåg namnet. Vid demens glömmer man personen vars namn man försöker komma ihåg. Glömma nycklar – normalt vet vi hur vi ska finna dem. Vid Alzheimers sjukdom kan man inte minnas när man senast hade sina nycklar eller berättar en historia om hur man förlorat dem. Glömma händelse – normalt glömmer vi delar av en händelse, vid Alzheimer glömmer man hela händelsen. Glömma nutid/dåtid – Normalt glömmer vi mer av sånt som inträffat långt tillbaka i tiden. Vid Alzheimer glömmer man det som alldeles nyligen hänt. Minneslappar, almanacka eller anteckningsbok – är normalt att det kan hjälpa oss att komma ihåg bättre. Vid Alzheimers sjukdom är detta svårt, även muntliga påminnelser. Förlora orienteringen – normalt är att man vet hur man ska söka leta efter ledtrådar för att komma rätt igen. En demenssjuk vet inte hur man ska göra, kan gå vilse på egna gatan. Berättelser – normalt att man kan berätta samma historia som man berättat tidigare – vid demens kan man ställa samma frågor om något många gånger inom en timme.

21 Utredning Anamnes Status Hembesök Minnesteamet Doktor Vilka symtom
När började symtom Har symtom utvecklats Förväntningar på utredning Status Kroppslig undersökning Provtagning CT hjärna EKG Hembesök Anhörigintervju Olika tester Minnesteamet Doktor

22 Om inte demens… Normalt åldrande Depression Isolerad minnesstörning Förvirringstillstånd Sekundära demenstillstånd, ex. hjärntumör, infektion

23 Hjäss- och tinninglober
Alzheimers sjukdom Vanligast 60% Hjäss- och tinninglober Hög ålder Smygande förlopp Glömska Svårt att planera och genomföra vardagliga sysslor Försämrat språk, tidsuppfattning Oro, ångest Hallucinationer, beteende förändringar

24 Begynnande fas Smygande Minne – glömma namn och händelser Planering och organisation – svårt betala räkningar och andra vardagssysslor Stress Depression Oro, ångest Mild demens Tydligare minnesproblem Inbokade möten glöms bort – namn på anhöriga glöms Samtal kan vara svåra att följa med i Svårt att orientera sig Upprepningar Irritation, oro, skam. Kan dra sig undan. Medelsvår demens Symtom fler och starkare Svårt att kommunicera Bristande tidsuppfattning och förmåga att koncentrera sig Vakna nätter Behöver hjälp med vardagssysslor – ex. klä på sig, tvätta sig Svår demens

25 Små proteinansamlingar i nervceller i hjärnbarken och hjärnstammen
Lewy-Body Demens 2-20% - ny upptäckt Små proteinansamlingar i nervceller i hjärnbarken och hjärnstammen Störd drömsömn Syn hallucinationer Nedsatt uppmärksamhetsgrad Påtaglig trötthet Minne Svårt att bedöma avstånd

26 Parkinson –Lewy-Body demens
Stela muskler och långsamma hasande rörelser Motoriska och kognitiva svårigheter samtidigt i Lewy-Body demens

27 Pannlobsdemens = Frontallobsdemens = Frontotemporal demens
Debut vanlig år Drabbar pannloben och främre delen av tinninglobben Förväxlas ofta psykisk sjukdom Smygande Personlighet förändras Språket Omdömet Rastlös, självupptagen och avtrubbad Vredesutbrott Alkohol Glömska sent symtom

28 Vaskulär demens = Blodkärlsdemens
25-30%, näst vanligast Skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl Nedsatt initiativförmåga Svårt att planera och genomföra Personlighetsförändringar Gångsvårigheter Besvär kommer plötsligt

29 Stroke, blodproppar eller hjärnblödning
Talsvårigheter Fysiska funktionshinder Demens Vitsubstans skador pga. förträngningar Högt blodtryck Diabetes

30 Sekundär demens En samlingsnamn för sjukdomar där demens inte är huvudsymtom Exempel på några sjukdomar Allvarliga trafikolyckor Huntingtons sjukdom Infektioner Hjärntumör Brist tillstånd Alkohol och lösningsmedel

31 BEHANDLING DEMENS Den viktigaste behandlingen:
GOD OMVÅRDNAD OCH GOTT OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENT OCH ANHÖRIGA! Stödåtgärder: Anhöriggrupper/föreningar, hemtjänst, medicindelning, hjälpmedel för dementa, dagvård, avlastning , alternativt boende

32 BEHANDLING VID DEMENS Medicinering
Mycket liten del av behandlingen EJ botande, EJ bromsande endast Symtomlindrande Medicineringen beror lite på vilken typ av demens det är och symtomen

33 BEHANDLING AV DEMENS Medicinering Alzheimers demens
Beror på minskad mängd nervceller som bryts ned av proteinet betaamyloid - leder till minskad mängd av signalsubstansen Acetylcholin Läkemedel som kallas Acetylcholinesterashämmare gör att acetylcholinet ej bryts ned lika mycket och mängden ökar- leder till bättre kommunikation mellan nervcellerna

34 BEHANDLING DEMENS Medicinering vid Alzheimers demens
Acetylcholinesterashämmare Aricept(donepezil) Exelon(rivastigmin) finns även som plåster Reminyl(galantamin) Gemensamt: Påbörjas i lägre dos för att minska biverkningar (vanligast magbiverkningar kräkning diarre, övergående) Ger ej effekt förrän efter minst 6 månader. Dosökning efter 4 veckor. Bör ej ges till patienter med hjärtrytmrubbning.

35 BEHANDLING VID DEMENS Medicinering Alzheimers demens
NMDA-receptorantagonist Ebixa(memantin) Verkar på en annan receptor som heter Glutamatreceptorn Ges senare i förloppet, bra vid beteendeförändringar.

36 BEHANDLING VID DEMENS Medicinering vid vaskulär demens
Eftersom kärlsjuka föreligger vill man gärna ge lätt blodförtunnande läkemedel för att undvika proppbildning. Trombyl Acetylcholinesterashämmare kan också prövas om man misstänker blandform vaskulär demens/Alzheimers demens, men har ofta inte lika god effekt

37 BEHANDLING VID DEMENS Lewybodydemens
Även här kan Acetylcholinesterashämmare prövas i första hand Man bör undvika läkemedel av psykiatrisk valör och andra läkemedel med liknande biverkningar pga. ökad känslighet för detta. Om det måste ges så i låga doser och kortvarigt

38 BEHANDLING VID DEMENS Medicinering allmänt
Om det finns tecken till depression kan läkemedel mot depression prövas, de sk. SSRI preparaten tex. Citalopram, Mirtazapin. Sömnmedel bör undvikas men om det är nödvändigt så kortverkande som möjligt tex. Zopiklon Sk. neuroleptika Risperdal/Haldol bör också undvikas men kan bli nödvändiga vid akuta tillstånd men ska begränsas i tid och alltid utvärderas. Vid Lewybodydemens och Parkinsons demens kan Quetiapin(Seroquel) provas i låga doser. Det är viktigt att försöka utröna orsak till försämring . Infektion? Oro? Rädsla? Smärta? Det är viktigt att alltid utvärdera insatt behandling och följa upp. Rensa i medicinlistan vid behov.

39 Behandling vid BPSD(Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens)
Symtom tex. oro, ångest, irritabilitet, aggressivitet, hallucinationer, vanföreställningar, hyperaktivitet, ropbeteende Först försöka med icke farmakologiska medel. Vad beror det på? Oro? Smärta? Infektion? Flytt? Behandla om möjligt orsaken. Läkemedelsbehandling kan vara neuroleptika i låga doser, psykiatriska läkemedel i låga doser eller Memantin Ska alltid utvärderas och målet är alltid att kunna sätta ut läkemedlet! Biverkningar: förändrad rörelseförmåga, stelhet, gång med små steg, framåtlutande kroppsställning, skakningar, trötthet, slöhet, ökad fallbenägenhet, blodtrycksfall vid uppresning, yrsel. Pga. biverkningarnas dignitet vill man begränsa behandlingen.

40 När avslutar man behandlingen?
Individuell bedömning Om man inte har någon nytta av insatt behandling bör den sättas ut När man bedömer att den ej gör nytta längre kan utsättningsförsök göras. Om då snabb försämring(inom 2 veckor) ses har patienten fortfarande nytt av den Man ska komma ihåg att sjukdomen förvärras med tiden oavsett vad vi gör

41 VIKTIGASTE BEHANDLINGEN VID ALL DEMENS
GOD OMVÅRDNAD! GOTT BEMÖTANDE! TÅLAMOD!

42 Ett samarbete mellan två individer
Bemötande Ett samarbete mellan två individer

43 Strategier för att underlätta i vardagen
”I ett svep” Ex. påklädning. Se till att allt ligger framme i den ordning man brukat ta på. Skala ett äpple om frukt skalkniven ligger i fruktskålen. Sätta på tv:n om fjärrkontrollen ligger synlig och på grepp avstånd från fåtöljen. Varje del av en aktivitet kräver sin tid och fullt fokus det gäller att ha rätt ”tajmning”.

44 En sak i taget Låt en påbörjad rörelse eller aktivitet göras klart innan man erbjuder nästa aktivitet. Det är lätt att överbelasta hjärnan och dess begränsad uthållighet.

45 Trigga igång muskelminnet Väcka känslor som triggar igång muskelminnet Ex: ”Får jag lov?” hjälp med att få en person att resa på sig eller att förflytta sig. Man kopplar på muskelminnet från den tiden han eller hon dansade ofta

46 Förenkla vardagen Byt ut skor med snöre till kardborreband Tröjor istället för skjortor med svåra knappar

47 Aldrig säga INTE Och inte säga NEJ Alltid säga JA Och bejaka varje grej Ge individen en känsla av värde och att han eller hon är omtyckt. Väcka de positiva känslorna och spela på dem. Inrikta sig på det som är roligt och göra det som är mindre kul till något positivt. Försök att inte lära upp eller säga att det här har du alltid kunnat.

48 Svårigheter man stöter på
Hallucinationer Hygien Ljuga Misstänksamhet Medicinvägran Måltider Oro

49 Hallucinationer En synförnimmelse som upplevs som verklig trots att den inte har utlösts av någon påverkan från yttervärlden. Problem: Den som är sjuk blir arg, ledsen eller skamfull när man påpekar det felaktiga i vanföreställningen. Förslag: Man har förlorat förmågan att bedöma vad som är sant, falskt, verkligt, overkligt och kan därför inte förstå den ”riktiga” verkligheten. Acceptera hallucinationen och ”hjälp” den sjuke att få bort den ”arge farbrodern. ”

50 Hygien Problem: Förr eller senare behöver den demenssjuka hjälp med sin hygien. Förslag: Att skapa trygga lugna rutiner kring hygien. Gå till individen. Vad tycker han och hon om. Är det att bada badkar och att det finns möjlighet till det så gör det.

51 Ljuga Problem: Man funderar till slut på vad det är som är rätt och fel i det man säger. Förslag: Att skapa ett förtroende och trygghet. Håll med. Lyssna - få den demenssjuka att känna sig betydelsefull och respekterad. Lyssna och spela rollen om att man förstår. Det finns ingen vinning i att hävda vad som är sant eller falskt. Vi som är friska ska koncentrera oss på att den demenssjuka ska må så bra som möjligt.

52 Måltider Kan vara ett problem att känna igen de olika besticken och dess användning. Förslag: Sitta mittemot och visa hur man använder bestick eftersom den demenssjuka oftast härmar. Tar för mycket eller för lite mat Förslag: Agera servitris och gå runt och servera för att undvika att de tar för mycket. Passa på att tala om för den demente vad roligt det är att få servera just henne. Lägga upp en lagom stor portion och servera.

53 Måltider Svårigheter att förstå vad som ligger på tallriken, känner inte igen maten. Förslag: Ha för vana att på ett enkelt sätt berätta vad som ligger på tallriken. Ex ”Idag serverar vi fantastiska goda pannbiffar med potatis och lingon.” Lägg även upp maten så rätten blir tydlig. Be om att få hjälp med att smaka av maten. ”Har jag lyckats med kryddningen?” ”Skulle du kunna tänka dig att smaka av detta?” Kommer sig inte för att äta eller upphör med ätandet efter en liten stund. Förslag: Upprepat stimuli för att komma igång. Påminna men tjata inte. ”Snälla Kalle skulle du kunna vara snäll att smaka av maten jag är så osäker på om jag har saltat ordentligt.”

54 Måltider Svårt att sitta kvar hela måltiden.
Förslag: Gör det inte till ett problem utan låt personen gå iväg. Det skapar bara oro att springa iväg efter. Försök att locka tillbaka och be personen om hjälp med att smaka av eller ta fram något mer till maten. Svårigheter med att känna igen mättnadskänslan. Förslag: Troligen minns inte den demenssjuke att de precis har ätit. Det hjälper inte att säga att de nyss har ätit eller att du kan inte vara hungrig. Det blir bara kränkande. Bryt beteende genom att sysselsätta den sjuke med helt andra saker.

55 Misstänksamhet En förvirrad person utvecklar mer misstänksamhet
Den dementa anklagar personer i närheten för både det ena och det andra. Små eller stora anklagelser. Förslag: Man kan tillsammans med personen leta efter det som saknas. Under tiden försöker man avleda henne genom att plötsligt hamna i en ny situation. Ta personen med sin misstänksamhet på allvar. När de får känna sig hörda skapar detta en trygghet och respekt.

56 Medicinvägran När man inte längre förstår varför man ska ta läkemedel. Eller kan inte förstå vad det är som stoppas i munnen. Förslag: Fråga personens läkare hur viktigt medicinen är - kan man sätta ut den? Kan man ge medicinen i en annan form tex. flytande, plåster munsöderfallande tabletter? Får ni krossa tabletterna och ge dem med någon form av föda eller vätska? Kan man ge all medicin samtidigt så att det blir bara en gång per dag?

57 Oro Ibland kan de utrycka sin oro andra gånger kommer detta fram i att personen är rastlös. En demens sjukdom medför ofta oro. Jag vill åka hem! Den sjuke känner inte igen sig i sitt hem och vill ofta tillbaka till bardomshemmet. Förslag: Börja prata om den personens barndom. Fråga hur det såg ut. Finns det kort att titta på. Många gånger kommer den sjuke själv på att det boendet inte finns längre. Var är mina barn? Förslag: Eftersom den demente lever oftast i minnen blir minnena personens nutid. De kan mycket väl tro att barnen är små. Prata med den sjuke och fråga om barnen och de olika stadierna som barnen har gått igenom under sitt uppväxt.

58 Oro Var är mina pengar? Förslag: En person som hela sitt liv har haft kontanter i sin plånbok blir väldigt oroligt och fundersam nu när det inte finns pengar. Det är med välvilja att man låser in eller tar hand om deras pengar Det leder till att det finns risk att den demente tror att de har tappat bort pengarna eller att någon har stulit de och blir mycket orolig. Ha en liten summa pengar i plånboken.

59 Demensförening Demenssjuksköterska, kommunen