Ersättning vid sjukdom

En presentation över ämnet: "Ersättning vid sjukdom"— Presentationens avskrift:

1 Ersättning vid sjukdom

2 SGI (Sjukpenninggrundande inkomst)
ERSÄTTNINGAR VID SJUKDOM SGI (Sjukpenninggrundande inkomst) Används till exempel för att räkna ut din sjukpenning. Fastställs av Försäkringskassan utifrån din beräknade årliga arbetsinkomst + t ex: - ersättning vid obekväm arbetstid. - vikariatstillägg - provision Kan högst vara 7,5 pbb (prisbasbelopp). Den sjukpenninggrundande inkomsten används till exempel för att räkna ut din sjukpenning och den fastställs av Försäkringskassan utifrån din beräknade årliga arbetsinkomst. Om du har hög inkomst räknar Försäkringskassan dock inte med hela inkomsten. Den sjukpenninggrundande inkomsten kan vara högst 7,5 prisbasbelopp. Det finns också en nedre gräns på 24 procent av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet används t ex för att fastställa intjänadetak och värdesäkra sjuk- och aktivitetsersättning. Prisbasbeloppet bygger på Konsumentprisindex och speglar inflationen. Vilka inkomster räknas? Det är i allmänhet din aktuella inkomst som ligger till grund för din sjukpenninggrundande inkomst. Den kan också beräknas på en tidigare arbetsinkomst. Men Försäkringskassan kan i regel bara ta hänsyn till arbetsinkomster som: - beräknas pågå under minst sex månader eller - är årligen återkommande. Årsinkomsten beräknas med hjälp av din totala lön före skatt. Förutom lön kan även andra ersättningar i pengar räknas med i årsinkomsten. Det gäller till exempel ersättning vid obekväm arbetstid, vikariatstillägg och provision.

3 Vilka ersättningar finns det?
ERSÄTTNINGAR VID SJUKDOM Vilka ersättningar finns det? Arbetsgivaren Sjuklön Försäkringskassan Sjukpenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Från arbetsgivaren kan man få man sjuklön om man är sjuk längre än 1 dag och från Försäkringskassan kan man få sjukpenning om man är sjuk längre än 14 dagar. Sjuklönen får man för de dagar du skulle ha arbetat och sjukpenningen får man för samtliga dagar i sjukfallet dvs kalenderdagar. Om Försäkringskassan bedömer att man inte kommer att kunna jobba heltid igen kan man få aktivitets- eller sjukersättning. Det är din ålder som bestämmer om du aktivitets- eller sjukersättning. Är du 29 år eller yngre får du aktivitetsersättning och är du 30 år eller äldre får du sjukersättning.

4 Sjuk- eller aktivitetsersättning
ERSÄTTNINGAR VID SJUKDOM Sjukdom (lagstadgad) Arbetsgivare Försäkringskassan Lön KARENS DAG Sjuklön 80% 7,5 PBB = kr i månadslön Sjukpenning 77,6 % Sjukpenning 72,75 % Sjuk- eller aktivitetsersättning 64 % Exempel: Dag 1 är en karensdag och då får man ingen ersättning. Dag 2-14 betalar arbetsgivaren 80% av hela lönen för de dagar man skulle arbetat. Det finns ingen övregräns på lönen. Från och med dag 15 i sjukperioden får man sjukpenning som Försäkringskassan betalar ut. Sjukpenningen är 77,6% av din SGI. Här finns det ett tak på 7,5 prisbasbelopp. Sjukpenning får du för samtliga dagar du är sjuk dvs även för de dagar som du inte skulle ha arbetat. Från dag 366 och framåt kan man få sjukpenning på fortsättningsnivå i max 550 dagar. Ersättningen sänks då till 72,75% av din SGI. Sjukpenning får du för samtliga dagar du är sjuk dvs även för de dagar som du inte skulle ha arbetat. Aktivitetsersättning är en ersättning för dem som inte har fyllt 30 år och inte kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år. Sjukersättning är en ersättning man kan få om man har fyllt 30 men inte 65 år och troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Sjuk- och aktivitetsersättning är 64% av sin genomsnittliga inkomst under de senaste åren. Aktivitetsersättning kan man få i 1-3 år beroende på hur länge man inte kommer att kunna arbeta. Sjukersättning får man tills man fyller 65 år. Den ska omprövas vart tredje år. Under den tid som man är sjuk kommer arbetsförmågan att prövas vid olika fasta tidpunkter. Det kallas för rehabiliteringskedjan. De första 90 dagarna har man rätt till sjukpenning om man inte klarar av sitt vanliga jobb. Från dag 91 till 180 har man bara rätt till sjukpenning om det inte finns något jobb alls man kan göra hos sin arbetsgivare. Därefter har man bara rätt till sjukpenning om man inte klarar av något jobb på arbetsmarknaden. Dag 1 2 - 14 366

5 Vad får Kerstin? Månadslön = 43 000 kr Sjuk i en månad
ERSÄTTNINGAR VID SJUKDOM Vad får Kerstin? Månadslön = kr Sjuk i en månad KARENS DAG Ersättning kr Månadslön kr Sjuklön kr Sjukpenning kr Här är ett exempel på hur mycket Kerstin får om hon blir sjuk i en månad. Kerstin har en inkomst på kr. Dag 1 är en karensdag och då får hon ingen ersättning. Dag 2-14 får hon sjuklön från sin arbetsgivare på hela sin lön. Sjuklönen är 80% och hon får den för de dagar hon skulle ha arbetat. Så här ser beräkningen ut: (Månadslönen x 12 månader) 80% x 9 sjuklönedagar = kr 260 dagar Dag får hon sjukpenning från Försäkringskassan. Den är 77,6% av hennes SGI och hon får den för samtliga dagar i sjukperioden. Så här ser beräkningen ut: SGI x 77,6% x 16 dagar = kr 365 Dag 1 Dag Dag