Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Introduktion till dialog

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Introduktion till dialog"— Presentationens avskrift:

1 Introduktion till dialog
20 maj 2015 Mölndal

2 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Vilka vi är Anna Tiger (S2020) Maria Lundgren Dellgran (Ung & Trygg) Adam Nilsson (S2020) Bernard le Roux (S2020) Emilie Widarsson (Preera) Anteckningar:

3 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Dagens program Check-in Vad är dialog? Svar utifrån olika perspektiv Samtalstyper – är alla samtal dialog? En modell för att prata om dialog och inflytande Ett större perspektiv FIKA Ett lärande samtal: när perspektiv bryts mot varandra Nejet – värde i minoritetsrösten Check-out LUNCH Anteckningar:

4 Syftet med dagens seminarium
Att etablera ett gemensamt språk Att smaka på olika sätt att föra samtal Att skapa samtal horisontellt i staden Anteckningar:

5 Ett stöd http://dialog.socialhallbarhet.se
Anteckningar:

6 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Check-in Vad heter du? Vad jobbar du med? Vad inspirerade dig att komma hit idag? Något som du behöver för att dagen skulle fungera för dig Ingen turordning. Säg något när du känner dig redo Bra om alla säger något En kort summering Anteckningar:

7 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Vad är dialog? En insamling av olika perspektiv (olika sätt att se på begreppet) Fundera en stund Dela med dig till gruppen En uppsamling Anteckningar:

8 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Teori Anteckningar:

9 Samtalstyperna Diskussion Information Konsultation Lärande dialog
/debatt Lärande dialog Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker,(känner) Vem har rätt? Samtal från låsta positioner. Argument för att övertyga /vinna. Vi tänker tillsammans. Vilka perspektiv finns? Vad kan vi lära från dem? Vi fördjupar oss - känslor, upplevelser, omedvetna former och strukturer Anteckningar:

10 En modell för att prata om inflytande
Ökande grad av inflytande för dem som lyssnas på Makthavaren delar makt och ansvar för beslutet Låg grad av lyssnande Hög grad av lyssnande Ökande grad av lyssnande från makthavare Makthavaren fattar ensamt beslutet och är ensamt ansvarig Anteckningar:

11 En modell för att prata om inflytande
Delar beslutsmakt och ansvar Berörda är med i beslut om innehåll och process. Mångfald av perspektiv eftersträvas. Begränsning av beslutsämnen, process och/eller deltagare Distans Närhet Beslutsfattaren bestämmer – med liten eller ingen inblandning av berörda Beslutsfattare hör berörda men bestämmer själv hur stor påverkan ska vara Delar inte beslutsmakt och ansvar Anteckningar:

12 Vår tids stora samhällsomdaning
Bakgrundskontext för stadens dialogarbete Disorder Government Nationalstaten Governance Flernivå - partnerskap 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Påve Kyrka Kung Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland Städer - nav för socioekonomisk och kulturell utveckling Staten har kontroll över landets utveckling Manöverutrymmet minskar för staten, ökar för städer. Städer återigen viktiga nav för utveckling. Källa: Hans Abrahamsson

13 Vår tids stora samhällsomdaning
Government Governance Flernivåstyrning Den industriella åldern – byråkratiska/mekaniska system Präglat av tänkande utifrån hierarkiska ”kommandostyrda” linjeorganisationer, och linjära orsak-verkan-samband Nätverkssamhälle Präglat av tänkande utifrån partnerskap, ömsesidigt påverkande dynamiska samband, självorganisering och komplexitet Källa Hans Abrahamsson Michelle Holliday mfl Anteckningar:

14 Tre pågående processer:
Vår tids stora samhällsomdaning Tre pågående processer: Globalisering Sammanflätning: De tre processerna – kan bara förstås i ljuset av varandra Den globala utvecklingen med den lokala Transnationell migration Urbanisering

15 Göteborgs principer för medborgardialog
Fyra bakomliggande skäl att fördjupa stadens arbete med medborgardialog: Arbeta mer verksamt med komplexa samhällsfrågor Bidra till ökad social hållbarhet Öka förtroendet för hur staden styrs (Demokrati kräver legitimitet och förtroende) Öka effektiviteten i Göteborgs Stads service (Rapport 1”Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande” – Göteborgs Stad) Anteckningar:

16 Prio-mål: Hela staden socialt hållbar
Skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg ska minska – hela staden ska bli socialt hållbar Medskapande från medborgarnas sida ses som en nyckel för att lyckas med målet WHOs ”Marmot-rapporten” (2008): Kopplar delaktighet till hälsa. ”Det handlar om delaktighet, både faktisk och upplevd delaktighet spelar roll. Känslan av tillhörighet och delaktighet är en viktig förutsättning för hälsa.” Wilkinson och Pickett (Jämlikhetsanden, 2009): Kopplar minskade klyftor med ökad hälsa och social hållbarhet. ”Jämlika samhällen är i stort sett uteslutande bättre än ojämlika. Människor mår bättre, lever längre, kriminaliteten minskar, fetman är mindre utbredd och tryggheten ökar.”

17 Göteborgs principer för medborgardialog
Perspektiven om allas lika värde, ett demokratiskt och hållbart samhälle grundar dialogen Dialog ska övervägas vid förslag som direkt och i betydande grad rör invånarna När beslut är fattat om att ha dialog ska medborgarna minst bli hörda Staden ska anstränga sig för att erbjuda goda möjligheter till deltagande Barnens rätt att komma till tals ska särskilt beaktas Medborgardialogens resultat ska alltid återkopplas De förtroendevalda ansvarar för hur resultatet av dialogen påverkar beslutet Anteckningar:

18 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
FIKA Anteckningar:

19 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Ett lärande samtal Synliggör och namnge polariteten Argumentera allihop från samma sida, byt sida (max 2-3 ggr per sida) Observera att alla argumenterar från båda sidor. Påminn om att Du kan fritt röra dig mellan perspektiven. Reflektera: ”Vad träffade mig/vilken insikt har jag fått?” Obs uttryck i jag-form Uppsamling av gruppens insikter Ett beslut eller intention som grundar sig på insikterna Anteckningar:

20 Nejets visdom – värdet i minoritetsrösten
de som inte håller med majoriteten den tveksamma rösten I nejet eller minoritetsrösten finns ofta visdom för majoriteten Att marginalisera nejet skapar ofta motstånd Anteckningar:

21 Gruppsamtal: Dialogens nej
Synliggör nejet Sprida den Anteckningar:

22 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Checka-ut Två frågor Vad tar jag med mig? Vad blir mitt nästa konkreta steg? Fundera en stund Dela med dig till samtalsgruppen Anteckningar:

23 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Kom ihåg Nästa introduktionsseminarium 26 maj Och även … · 3 juni (80 deltagare) Anteckningar:

24 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Extra bilder Anteckningar:

25 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Vad är dialog? Några definitioner ”Dialog kommer från grekiska; dialogos och betyder genom (dia) ordet (logos)eller mening genom ord.” (Pruitt, B., & Thomas, P. (2007). Democratic Dialogue: A handbook for practitioners) En metod för att tänka och reflektera tillsammans (William Isaacs: Dialog: konsten att tänka tillsammans) “The critical quality of dialogue lies in that participants come together in a safe space to understand each other’s viewpoints in order to develop new options to address a commonly identified problem” (Resultatet av en enkätundersökning av UNDP personal (United Nation Development ) “Dialogue is a process of genuine interaction through which human beings listen to each other deeply enough to be changed by what they learn.” (Hal Saunders of the International Institute for Sustained Dialogue and the Kettering Foundation) Anteckningar:

26 Medborgardialog och brukardialog
”Medborgardialog är en del av den politiska styrningen där strukturerad dialog används som ett tydligt inslag inför beslut i kommunen”  ”Brukardialog eller brukarinflytande avser kommunens specifika tjänster och service till sina invånare. Med hjälp av brukardialog kan tjänster och service förbättras och utvecklas. ” (Rapport 1”Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande” – Göteborgs Stad) Anteckningar:

27 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Dialogens riktningar Som flöde Med medborgare Med beslutsfattare Med varandra Anteckningar:

28 Var kan inflytande ske? Politiska vision och mål Politiska beslut
Underlag för beslut Genomförande av beslut Anteckningar:

29 Anteckningar: http://dialog.socialhallbarhet.se/hem/bibliotek
Hållbarhet Mångfald Sammanhållning Relation Medskapande/självorganisering Källa och inspiration: Michelle Holliday Anteckningar:


Ladda ner ppt "Introduktion till dialog"

Liknande presentationer


Google-annonser