Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING 4 2011.

En presentation över ämnet: "Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING 4 2011."— Presentationens avskrift:

1 Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING 4 2011

2 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011 Två synsätt på (ut)bildning under folkbildningens uppkomst Harmoniorienterat synsätt (studiemässig) -(ut)bildning ett medel att förändra individen och kunskap som ett självändamål ”Den kunnige arbetaren kan skaffa sig sitt bröd” Konfliktorienterat synsätt (självstyrd/omaehtoinen) -(ut)bildning som ett medel för social förändring och kunskap som ett medel att åstadkomma förändring ”Först bröd, därefter bildning” ”Kunskap är makt” Vad händer senare under 1900-talet Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy. The role of the Swedish social movements

3 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2011 Uppkomsten av folkupplysningsarbetet i Finland (kansanvalistustyö) 1874-1917 kan indelas i två perioder (1) det inledande skedet under vilken eliten, de bildade tog hand om upplysning av folket (2) det andra skedet under vilken folkrörelser och medborgarorganisationer tar själv hand om bildningsarbetet -> förenades av en kamp för finsk kultur och en självständig nation 1874 grundas Kansanvalistusseura som var en organisation vars uppgift var att främja undervisnings- och kulturverksamhet bland befolkningen folket och nationen uppstod genom folkrörelserna Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi

4 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2011 Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi Ungdomsföreningsrörelsen -> folkhögskolorna Då ståndsamhällets och byasamhällens sammanhållande kraft börjar minska behövs det nya umgängesformer för att hålla samman och skapa gemenskap bland befolkningen på landsbygden och skydda landsbygdens ungdom från fördärv Den första ungdomsföreningen grundas i Kauhava 1881 och den deklamerade som sin uppgift att främja bildning bland ungdomen på landsbygden Nykterhetsrörelsen Fungerade som en förstadium till arbetarrörelsen. Arbetarbefolkningen organiserade sig och utvecklade sin samhälleliga medvetenhet inom nykterhetsrörelsen. Supandet försämrade den enskilda arbetarens och hela arbetarrörelsens möjligheter att främja sina egna intressen

5 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2011 Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi Arbetarrörelsen -> arbetarinstitut Organiserades under 1800-talets slut som en samhällelig och politisk maktfaktor. Påverkades av urbanisering, industrialisering (generalstrejk 1905). Betonade betydelsen av utbildning och kunskap som medel till samhällelig makt Bestod av den politiska rörelsen, fackföreningsrörelsen, idrottsrörelsen, kvinnorörelsen, andelslagsrörelsen Kvinnorörelsen Bestod i huvudsak av kvinnor från medelklassen. Ett kvinnoideal som framträtt inom nykterhetsrörelsen. = En kvinna som hjälper de svaga och utslagna, moderlighet och hem som ideal, en engagerad, omhändertagande moderlighet en social och etisk aspekt, förmåga att ta hand om, uppfostra, förstå

6 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi Friheten i det fria folkbildningsarbetet? Obligatorisk folkskola Utantillinlärning av katekesen Förryskningsåtgärder De bildades filantropiska upplysningssträvanden Det fria bildningsarbetets frihet som ett motljus Statsmakten Att fungera på vuxenutbildningsmarknaden Förverkliga deltagares egna initiativ IDAG Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011

7 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008 Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg – tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930 Medborgarbildning I samhällets tjänst Personlighetsbildning I bokens och språkets tjänst Självbildning I sin egen tjänst tillsammans med andra SVERIGE

8 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Sverige: frikyrkorörelse – nykterhetsrörelse – arbetarrörelse De tre centrala folkrörelserna har gemensamma drag och liknar varandra, har sina rötter i upplysningen och franska revolutionen Tre bildningsideal inom den svenska arbetarrörelsen (1) Medborgarbildningsidealet – förankring i upplysning (2) Självbildningsidealet – förankring i nyhumanism (3) Personlighetsbildande ideal – mera självständig strömning Står i komplext förhållande till varandra, finns motsättningar mellan dem Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg – tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930 inifrån kontra utifrån jämlikhet kontra elitism (allmän)bildning kontra specialisering (yrkesbildning)

9 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg – tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930 (1) Medborgarbildning Betonade medborgerliga kunskaper om samhället som måste underkastas en kritisk granskning. Professionalisering och specialisering ~ Allmänbildning, yrkesutbildning, grundskola (2) Självbildning En metod för kunskapssökande, bildning som självverksamhet Bildningsprocessen sin utgångspunkt i varje individs inneboende anlag. Studiecirkeln som en sammansmältning av självbildningsarbetet ~ Folkbildning, fritt bildningsarbete (3) Personlighetsbildning Den klassiska bildningsidealen (grekisk kultur, språk – dess egenvärde) Språket centralt inslag; modersmål, stilistik Förnuftet, tankens klarhet och begreppsreda i resonemangen, drifter som skall tyglas ~ vetenskaplighet, klassisk akademisk bildning

10 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008 Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare state: Institutionalization of the social committement Kollektiv orientering Individuell orientering Förhållandet till det rådande systemet bibehålla/utvecklaFörändra Folkbildning Studiecirkel Vuxenut- bildning Livslångt Lärande Öppen inlärningsmiljö Vuxenfostran NORGE: Institutionalisering av det social engagemanget

11 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008 En sammanfattande periodisering Moralekonomi Den flitiga och duktige arbetaren och medborgaren 1945 -> Planeringspolitik Utveckla ett heltäckande välfärdssystem genom systematisk planering 1990 -> Livslångt lärande i marknadsekonomin Konkurrenskraften och framgången beroende av aktiva medborgare om ständigt lär sig nytt 1990 - > Livspolitik Individerna gör sina val utgående från sina vardagsambitioner Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of adult education: from moral economy to life politics

12 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008 Från att bli människa och medborgare till att Främja individualiserad anpassning Aktivera medborgarna för att legitimera representativ demokrati Uppfostra en flexibel och individualiserad kunskapsarbetskraft Olika bildningsideologier Resurser –> bildning Bildningens egenvärde Resurser -> bildning -> kunskap Välfärdssamhället Bildning -> kunskap -> resurser Marknadsekonomi

13 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Den Nordiska folkbildningstraditionen fritt bildningsarbete folkbildning folkupplysning Förslag 2009 för nya begrepp i Finland fria studier hobbystudier Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008

14 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Vapaa sivistystyö – Folkbildning – Folkeoplysning Vapaus fri och frivillig Kansa folk Sivistys valistus bildning - upplysning Att bli och växa som människa och medborgare Arbete Kant Alla rationella varelser har både en inneboende rätt till frihet och en plikt att ingå i ett samhälle styrt av ett socialt kontrakt, det senare för att kunna realisera och bibehålla sin frihet. Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008

15 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011 Folk enlightenment Community education Liberal education Popular education Sense of community and belonging Individual growth and development A strive for social change Citizens in civil societies Nordic tradition of adult education Översättningar av folkbildning

16 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011 Med fritt bildningsarbete anses den mångfald av verksamheter, vilka syftar till att hos den vuxne väcka och främja fria strävanden till självfostran, dvs. deras strävan att fördjupa och utvidga sina kuns- kaper samt förädla sitt känsloliv och uppförande. Syftet med dessa verksamheter är att de vuxna på ett mera fullständigt sätt blir bildade människor och ansvarskännande samhällsmedlemmar i de levnadsförhållanden och livsuppgifter som de känner som sina egna. Zachris Castren 1929 Lag om fritt bildningsarbete (Nr 632/1998) 1§ Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället

17 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011 Lagen om fritt bildningsarbete 1998 1§ Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället Lagen om fritt bildningsarbete 2010 Vapaan sivistystyön tarkoitus ja tavoitteet 1 § Vapaan sivistystyön tarkoituksena on järjestää elinikäisen oppimisen periaatteen pohjalta yhteiskunnan eheyttä, tasa-arvoa ja aktiivista kansalaisuutta tukevaa koulutusta. Vapaana sivistystyönä järjestettävän koulutuksen tavoitteena on edistää ihmisten monipuolista kehittymistä, hyvinvointia sekä kansanvaltaisuuden, moniarvoisuuden, kestävän kehityksen, monikulttuurisuuden ja kansainvälisyyden toteutumista. Vapaassa sivistystyössä korostuu omaehtoinen oppiminen, yhteisöllisyys ja osallisuus. K. VAD HÅLLER PÅ ATT FÖRÄNDRAS?

18 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011 Nya krav och förväntningar på vuxenutbildning/ det fria bildningsarbetet år 2010 Fortsatt pragmatism = vuxenutbildning som ett verktyg för att hantera förändring (som idag svår att gestalta, mycket retorik) Betoning på yrkesinriktad vuxenutbildning Välfärdssamhällsideologin borttynad (staten drar sig ur staten) Industrisamhällets rationalitet (centralisering, stora enheter, formella examen) Det fria bildningsarbetets nya uppgifter Invandrarnas språkfärdigheter och integrering i samhället Seniorbefolkningens aktivitet och livskvalitet Motverka utslagning och främja aktivt medborgarskap

19 Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2011 @ Syftet måste specificeras och uppdateras (internationalisering) @ Globala aspekter bör beaktas (klimatförändringar) @ Upprätthålla välfärdsstaten (invandrarnas bildningsbehov, främja hälsa och välfärd, motverka ojämlikhet och utslagning, verka för regional och annan jämlikhet bland en åldrande befolkning) @ De olika organisationsformerna bör tydligare definiera sin roll, upp- gift och profilering – även en skyldighet att samverka @ Förtydliga sitt syfte även genom att ersätta fritt bildningsarbete (som varken medborgarna eller beslutsfattarna känner till) med något annat, t.ex. folkbildning, folkupplysning, fria studier, hobbystudier Man bör påvisa effekterna av verksamheten och legitimera sin existens Det fria bildningsarbetets utmaningar Enligt Vapaan sivistystyön kehittämisohjelma 2008-2012