KOMMITTÉN Eva Swartz Grimaldi, ordförande vd, Natur och Kultur Jonas Anderson, ledamot vd, Stiftelsen framtidens kultur Birgitta Englin, ledamot vd,

En presentation över ämnet: "KOMMITTÉN Eva Swartz Grimaldi, ordförande vd, Natur och Kultur Jonas Anderson, ledamot vd, Stiftelsen framtidens kultur Birgitta Englin, ledamot vd,"— Presentationens avskrift:

1

2

3 KOMMITTÉN Eva Swartz Grimaldi, ordförande vd, Natur och Kultur Jonas Anderson, ledamot vd, Stiftelsen framtidens kultur Birgitta Englin, ledamot vd, Riksteatern Rasoul Nejadmehr, ledamot mångkulturkonsulent, Västra Götaland Mats Sjöstrand, ledamot generaldirektör, Skatteverket

4 KULTURUTREDNINGENS DIREKTIV Behovet av förändringar i de nationella målen Statens roll och ansvar Samspelet stat, kommun och landsting andra samhällsområden, t ex skola och bildning, näringsliv, folkhälsa ideellt kulturengagemang Stödordningarna, förvaltningsorganisationen och institutionsstrukturen

5 Nuvarande mål för kulturpolitiken att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den, att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande, att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar, att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, att bevara och bruka kulturarvet, att främja bildningssträvandena samt främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

6 FÖRNYELSEPROGRAM Nya mål för kulturpolitiken. En annan roll för staten. Ett breddat politikområde. Fokus på de offentliga arenorna. Samspel med civilsamhälle och folkbildning. Kulturpolitik som aspektpolitik. Portföljmodell för samspel mellan stat, kommuner och landsting. Ny strategi för stöd till kulturskapande. Arkitektur för en förnyad kulturpolitik. Ny syn på institutionerna.

7 NYA MÅL FÖR KULTURPOLITIKEN Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor.

8 Statliga myndigheter och institutioner ska, utifrån arten av sina uppgifter och ansvars- områden, arbeta för att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas att kulturell kompetens och kreativitet används för att bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas Målen bör vara vägledande för offentlig kulturpolitik även utanför det statliga området.

9 EN ANNAN ROLL FÖR STATEN Staten är fortfarande den enskilt viktigaste parten för att skapa och få uppslutning kring en nationell kulturpolitik, men den roll som staten nu behöver ta för att utveckla politiken bör förändras. Statens roll vara tydlig, strategisk, drivande och samordnande med andra aktörer. Syftet med den nya rollen bör vara att stimulera samhället i dess helhet att ta ansvar för kulturens gemenskaper, kommunikation och skapande förmågor. Samspelet mellan statens egna insatser och den offentliga sektorns i övrigt är särskilt betydelsefulla.

10 ETT BREDDAT POLITIKOMRÅDE Medborgarperspektiv Bred kultursyn – ansvar för mångfald Samverkan mellan offentlig sektor och ideellt kulturengagemang Ökat samspel med folkbildning

11 FOKUS PÅ DE OFFENTLIGA ARENORNA Så gott som alla kulturpolitiska initiativ knyter an till någon form av kommunikation. I grund och botten har de allra flesta kulturpolitiska insatser en arenaaspekt, dvs. de bör ses som ett inslag för en samlad politik som syftar till att skapa ett så gynnsamt utrymme för det offentliga samtalet som möjligt.

12 SAMSPEL MED CIVILSAMHÄLLE OCH FOLKBILDNING I den politiska styrningen förordas att kulturpolitiken och folkbildningen får en närmare knytning till varandra. Man bör hitta administrativa och organisatoriska lösningar som gör att frågor om kultur, folkbildning, livslångt lärande och utbildning kan ses i ett samlat perspektiv.

13 KULTURPOLITIK SOM ASPEKTPOLITIK Från sektorspolitik till aspektpolitik Kultur i skolan Högre utbildning, forskning och eftergymnasial utbildning för kulturområdet Kulturföretagande och entreprenörskap Regional tillväxt Kultur och hälsa Kultur och miljö

14 SAMSPEL MELLAN STAT, KOMMUN OCH LANDSTING Portföljmodellen Demokratisering och decentralisering????? Regionalt och lokalt ansvarstagande Plats för olikheter och asymmetri Överenskommelser och uppföljning

15 NY STRATEGI FÖR STÖD TILL KULTURSKAPANDE Stöd som fortsatt bör fördelas på central nivå. Stöd till centrumbildningar och till den föreslagna scenkonstalliansen. Litteraturstödet och stödet till kulturtidskrifter ingår i ett allmänt stöd för kulturpolitiska insatser inom hela litteratur- och biblioteksområdet. Det statliga fonogramstödet ingår i ett allmänt stöd för kulturpolitiska insatser inom hela musikområdet. Stödet till de fria grupperna inom scenkonstområdet kvarstår för central fördelning. Det finns behov av en alternativ bidragsgivare till de etablerade bidragsgivande instanserna.

16 ARKITEKTUR FÖR EN FÖRNYAD KULTURPOLITIK I stället för dagens finfördelade uppdelning i genrer och ändamål föreslås att ändamålen grupperas och organiseras i tre huvudsfärer: Arkiv, bibliotek och språk Samtid, historia och livsmiljö Konstarterna

17 En sfär för frågor om arkiv, bibliotek och språk Riksarkivet och landsarkiven bildar en ny myndighet – Arkivverket – som får i uppdrag att svara för den nationella överblicken över arkivområdet. Kungl. biblioteket får i uppdrag att svara för den nationella överblicken över biblioteksområdet. Talboks- och punktskriftsbiblioteket får ett utvidgat ansvar för att följa och stödja de statliga myndigheternas insatser för anpassad information. Senast 2014 bör en samlad myndighet för arkiv och bibliotek inrättas.

18 En sfär för frågor om samtid, historia och livsmiljö Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar, Nämnden för hem- slöjdsfrågor, Statens konstråd och Arkitekturmuseet läggs samman till en myndighet. I myndigheten infogas också en museikoordinatorsfunktion.

19 En sfär för frågor om konstarterna En gemensam myndighet för bidragsgivning och ersättningar till konstnärer och upphovsmän skapas genom att viss verksamhet inom Statens kulturråd, hela Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden samt Sveriges Författarfond och viss verksamhet inom Rikskonserter samlas.

20 En ny roll för Statens kulturråd Företräda staten och samordna de statliga insatserna i samspelet med den regionala nivån (portföljmodellen) Övergripande analys och statistik Samlad uppföljning och utvärdering av den nationella kulturpolitiken

21 MUSEER, NATIONALSCENER OCH ANDRA KULTURINSTITUTIONER Mindre detaljstyrning - möjligheten att styra institutionerna genom en form av verksamhetskontrakt med flerårig giltighetstid bör prövas. Översyn av institutionernas grunduppdrag

22 EKONOMISKA KONSEKVENSER Omställningskostnader bör rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Samordningsvinster kan förutses när det gäller sammanslagna myndigheter.