Hälsans betydelse för ekonomisk utveckling

En presentation över ämnet: "Hälsans betydelse för ekonomisk utveckling"— Presentationens avskrift:

1 Hälsans betydelse för ekonomisk utveckling
Bernt Lundgren, folkhälsopolitisk expert, Statens folkhälsoinstitut NORRBOTTENKONFERENS Luleå 27 augusti 2008.

2 Folkhälsans bestämningsfaktorer och sektorer för insatser
Miljö Samhällsekonomiska strategier Tobak Matvanor Haglund, Svanström, KI, omarbetning, Beth Hammarström Ålder, kön, arv Sömn- vanor m.m. Motion Utbild- ning Sex & samlevnad Boende Narkotika Barns vuxen kontakt Jordbr. & livs- medel Trafik Arbets- miljö Alkohol Fritid & kultur Sociala nätverk Hälso-& Sjukvård Socialt stöd Social- tjänst Socialför- säkring löshet Runt individerna finns ett antal lager av faktorer som åtminstone teoretiskt kan modifieras/manipuleras för att positivt påverka människors hälsa. Den innersta cirkeln/nivån representerar sådana bestämningsfaktorer/determinanter såsom hälsobeteenden och livsstilar som kan vara hälsofrämjande eller vådliga. Men individer existerar inte i ett vakum utan interagerar med andra runt sig och påverkas av sociala fenomen och det samhälle man befinner sig i. Olika typer av socialt stöd är hälsofrämjande särskilt med avseende på individer som lever under mindre gynnsamma omständigheter. Utan den typen av stöd uppstår lätt social isolering – negativt påverkar hälsan. Hur väl detta tillgodoses kan sin tur påverka nivån under – till det bättre eller sämre, etc. Interaktioner. Sedan kommer vi till de bredare påverkansfaktorer som kan påverka en människas möjligheter att vidmakthålla en god hälsa (nivå 3). Dessa är faktorer som på som man i sin omedelbara omgivning på olika sätt stöter på i sitt vardagsliv som tex sitt arbetsliv, tillgång till hälsosam mat, och tillgång till sjuk- och hälsovård etc. På den 4:e nivån finns de ekonomiska, kulturella och och miljömässiga förhållanden som råder i ett samhälle. Alla dessa faktorer, som tex ett lands ekonomiska tillstånd och arbetsmarknadssituation påverkar naturligtvis varje nivå/lager under. Ett lands ”rikedom” påverkar ju tex förstås människors val av bostad, arbete och social interaktioner – precis som det påverkar livsstilar som matvanor, alkoholvanor, rökning, och fysisk aktivitet. Kulturella uppfattningar om tex kvinnors position i ett samhälle eller rådande attityder till minoriteter can påverkar människor levnadsförhållanden och sociala position. Det viktiga med denna modell är naturligtvis spridningen och den ömsesidighet av alla olika typer av bestämningsfaktorer/determinanter.

3 Hälsans påverkan på ekonomin en allt mer angelägen fråga.
Hälsa ger mer omfattande arbetsdeltagande Högre produktivitet i arbetet Fler produktiva år Bättre inlärningsförmåga och fler utbildningsår Ökat sparande till följd av fler år i god hälsa.

4 Syfte Redovisa studier som FHI har stött
Informera om en EU-rapport om hälsans betydelse för ekonomisk utveckling Lyfta fram frågan om ekonomiska effekter av ojämlikhet i hälsa Redovisa tankar om hälsa, kunskap och regional konkurrenskraft

5 Tre studier med stöd av FHI
Ohälsans landskap och regional utveckling (fil dr Eva Andersson) Ekonomiska effekter av sjukdom på individ, familj och arbetskamrater  en kohortstudie (prof. Bo Malmberg) Folkhälsa och ekonomisk utveckling – en analys av sambandet mellan mortalitet och ekonomi i Sverige (fil dr Mats Johansson)

6

7 Ohälsans landskap och regional utveckling
Grundfråga: Kan en förbättrad hälsa stärka regioners konkurrenskraft? Data på kommunnivå för år 2000. Hälsa: medellivslängd, standardiserade dödstal, sjukpenning, förtidspension, KOL- och alkoholrelaterad dödlighet Ekonomi: disponibel inkomst, andel arbetslösa och andel icke sysselsatta

8 Kommunal samvariation av hälsa och ekonomi
57 kommuner bra hälsa och ekonomi 157 kommuner genomsnittlig hälsa och ekonomi 72 kommuner ofördelaktig hälsa och ekonomi

9 Samband och rekommendation
Hälsoindikatorerna har statistiskt säkerställda samband med de ekonomiska indikatorerna Riktningen i sambandet har inte testats explicit Hälsa bör föras fram som en motor i regional ekonomisk utveckling

10 Ekonomiska effekter av sjukdom på individ, familj och arbetskamrater  en kohortstudie
Grundfråga: Är ohälsan en avspegling av en dåligt fungerande ekonomi eller är ohälsan något som bidrar till att ekonomin fungerar sämre? Individata från PLACE-databasen för åren Forskningsfråga: Sjuka 51 åringar 1996, hur påverkades deras, familjens och kollegornas inkomster?

11 Påverkan på individens, familjens och kollegors inkomster
Individen som blir sjuk halkar efter i löneutvecklingen Den sjuke personens partner får en försämrad inkomst Barn till sjuka personer får vissa försämringar 26-31 år får sämre löneutveckling 16-21 år ökar inkomsterna; jobb tidigare? skolbarn får sämre betyg Yngre kollegor får sämre löneutveckling

12 Samband och rekommendation
Ett dubbelriktat samband kan antas. En ogynnsam ekonomisk situation bidrar till ohälsoproblem, samtidigt som ohälsoproblem kan bli en faktor som lägger hinder i vägen för en positiv ekonomisk utveckling. Hälsofrågorna bör få en mer framskjuten plats när det gäller att främja regional utveckling.

13 Folkhälsa och ekonomisk utveckling - en analys av sambandet mellan mortalitet och ekonomi i Sverige Grundfråga: Syftet är att undersöka orsakssambandets riktning Data: Dödlighet och förväntad livslängd vid födelsen för befolkningen i sin helhet och för åldrarna 0-14 år, år, år, år och 65- år. BNP/capita Forskningsfråga: Vilket orsakssamband finns mellan hälsa och ekonomisk utveckling respektive ?

14 Ln Dödlighet per tusen invånare i olika åldersgrupper, 1800-2000

15 Resultat 1800-2000 Lång sikt Samtliga Dödlighet - → + BNP
0-14 år BNP + → - Dödlighet - 15-29 år - 30–49 år Dödlighet - → + BNP 50–64 år - 65+ år - Medellivslängd Livslängd + ↔ + BNP

16 Resultat 1950-2000 Lång sikt Samtliga - 0-14 år -
15-29 år Dödlighet - → + BNP 30–49 år - 50–64 år Dödlighet - → + BNP 65+ år BNP + → - Dödlighet Medellivslängd Livslängd → + BNP

17 Samband och rekommendation
Orsakssambandet går från dödlighet till BNP per capita: 30–49-åringar, perioden 15–29-åringar och 50–64-åringar, perioden Bättre hälsa i den arbetsföra befolkningen påverkar alltså den ekonomiska utvecklingen. Det behövs mer forskning, inte minst på mikronivå, för att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom dessa resultat.

18 Sambandet hälsa och ekonomisk tillväxt i EU-rapporten 2005 om hälsans bidrag till ekonomin i EU
Grundfråga: Vilka studier finns om ett samband mellan hälsa och ekonomisk utveckling? Data: Forskningsrapporter från u- och i-länder med olika hälsomått och mått för ekonomisk utveckling. Forskningsfråga: Vad är de ekonomiska utfallen av hälsa i höginkomstländer givet en teoretisk ram där hälsan tänks bidra med ökat arbetsutbud, högre produktivitet, högre utbildning och ökat sparande?

19 Forskningsrapporter visar att hälsa påverkar
Löner och inkomster ökar Arbetsutbudet ökar Mer utbildning ger högre produktivitet Bättre hälsa ökar motiven att investera i utbildning Sparandet ökar Humankapitalet (hälsa och utbildning) är centralt för ekonomisk tillväxt Grossman poängterade att hälsa är både en ”konsumtionsvara” och en ”kapitalvara” Hälsa både efterfrågas och produceras av individen

20 Slutsatser av EU-rapporten
Det finns brister i forskningen kring sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt som rör höginkomstländer och särskilt för Europa. Det är viktigt att få en helhetsbild av sambandet mellan hälsa på individ- och hushållsnivå, och ekonomiska utfall på mikro- och makronivå. Genom rapporten har EU-kommissionen lyft upp frågan på dagordningen. Det är en politisk angelägenhet för de nationella och regionala beslutsfattarna att göra detsamma.

21 Ekonomiska effekter av socio-ekonomisk ojämlikhet i hälsa inom EU 25, 2007
Utgångspunkt: Studier med fokus på genomsnittlig hälsa är otillräckliga; de måste kompletteras av ett ojämlikhetsperspektiv. Data: Ett stort antal olika datakällor för analys av samtliga länder i EU 25. ”Levelling up” scenario: De 50 % med sämst hälsa ska få en lika bra hälsa som de 50 % med bäst hälsa. Forskningsfråga: Vilka kostnader innebär den nuvarande sociala ojämlikheten i hälsa jmf ”levelling up” scenariot?

22 Detta ”kostar” ojämlikheten årligen i EU25
dödsfall, 11,4 miljoner år av liv, 33 miljoner sjukfall, 1,84 år i medellivslängd, 5 år i hälsovägd medellivslängd. Som ”en kapitalvara” (minskat arbetsutbud och produktivitet), 1,4 % av BNP eller 141 miljarder euro. Som ”en konsumtionsvara” (nytta och livskvalitet för individen), ca 9,5 % av BNP eller 1000 miljarder euro. 15 % av kostnaderna för socialförsäkringssystemen och 20 % av kostnaderna för hälso- och sjukvården Hälsa och livskvalitet kan alltså vinnas för ett stort antal människor, men även ekonomiska fördelar.

23 Syntes Hälsa har effekter på ekonomisk tillväxt
Forskningen om hälsa och ekonomisk utveckling är bara i sin linda Hälsa som variabel bör också föras in i empiriska analyser, t.ex. i NUTEKS rAps-analyser Hälsa är mål och medel för individen och samhället Hälsan måste spelas in på en spelplan där hälsan än så länge inte finns med tydligt på dagordningen.

24 Hållbara kapitalbaser
Humant och socialt kapital: hälsa, färdigheter, kunskaper, tillit, samhällsanda Direkt påverkan av mänsklig aktivitet: miljömedvetenhet och miljöskydd Arbete; förbrukning av varor och tjänster Hälsoeffekter: bostads- förhållanden, arbetsvillkor Inkomster; arbets- tillfällen Ekologiskt kapital: luft, vatten, naturresurser Ekonomiskt kapital: byggnader, infrastruktur, maskiner, fabriker Utsläpp av föroreningar; investeringar i miljöskydd Resurser; absorption / spridning av föroreningar Hållbara kapitalbaser Källa: Kjellström, Håkansta, Hogstedt. Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering. Rapport R2005:3. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2005.

25 Hälsa, kunskap, yrke och inkomst
Ålder Hälsa i sen medelålder Lön och tillgångar Hälsa i tidig medelålder Arbetsmarknadsposition Hälsa i tidig vuxen ålder Utbildningsnivå Hälsa i barndomen Uppväxtvillkor Social och ekonomisk karriär Hälso- utveckling

26 Avslutning - några tankar om hälsa, kunskap och regional konkurrenskraft
Fokus på kunskaps- och hälsofrågor i både ett proaktivt/förebyggande och ett reaktivt/ rehabiliterande perspektiv. Lyft fram forskningsresultat om förskola, skola, kompetenser och hälsa. Förstärk incitament och kompetens i arbetslivet med hälsa som argument. Stärk äldres möjligheter till medverkan i arbetslivet.

27 Förskola, skola, kompetenser och hälsa
Hälsa påverkar utbildningsnivån. Kompetens påverkar hälsonivån och yrkesmöjligheterna. Tre faktorer viktiga i förskolemiljön; barncentrerad pedagogik, program för träning av färdigheter, utbildad personal. En god skolmiljö; tydliga instruktioner, återkoppling på prestationer, höga förväntningar, positivt klimat. Beakta detta med tanke på kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud på lång sikt.

28 Hälsa, incitament och kompetens i arbetslivet
Försämrad psykisk hälsa bland stora befolknings-grupper, särskilt yngre. Orsaker är bl.a. stress i arbetslivet och utslagning/ utestängning. Incitament till ett systematiskt arbetsmiljöarbete behöver stärkas. Kompetensinsatser behövs för personer som är i riskzonen för utslagning eller som är utestängda. Bättre samverkan behövs kring långvariga biståndstagare och sjukskrivna.

29 Äldres möjligheter till medverkan i arbetslivet
Att ha ett arbete eller på annat sätt känna sig behövd är en viktig bestämningsfaktor även för äldres hälsa. Skapa arbetsförhållanden som inte stöter ut arbetstagare före pensionsåldern + ta tillvara engagemanget för arbete efter 65. Granska förutsättningarna för äldre att vara kvar längre på arbetsmarknaden.

30 Bestämnings-faktorer för hälsa Human-kapital
Arbetsplatser och ekonomisk utveckling på lokal, regional och nationell nivå PRODUKTION Arbetsutbud Kunskap Produktiva år Livsvillkor Utbildning Produktivitet INKOMST Konsumtion Sparande HÄLSA EKONOMISK TILLVÄXT Levnadsvanor KOSTNADER Vård, service ekonomiska transfereringar Investeringar INSATSER (kostnadseffektiva) Bernt Lundgren, 2008

31 Ny rapport klar En ny rapport av FHI för beslutsfattare, tjänstemän och forskare blev klar i maj. Den har nr A 2008:2 och heter: Hälsa och ekonomisk tillväxt: Kunskapsöversikt över sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt samt synpunkter på hälsa i ett regionalt utvecklingsperspektiv. Tack för mig.