School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara.

En presentation över ämnet: "School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara."— Presentationens avskrift:

1 School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Vår tids stora samhällsomdaning Hans Abrahamsson Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid Fyrbodals kommunalförbunds 10-ÅRS JUBILEUM Uddevalla den 12.2.2015

2 Globalisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Ekonomi-öster/söderut/BRICS Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Städers ökande roll Takten, klyftorna och misärens förändrade geografi Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Värdegrundskonflikter Normkritisk Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin och dess förädlingskedjor

3 WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future

4 Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Städer Feudal herrar Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland Krigsherrar / Maffia Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll 16481944 När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transnationella nätverk.

5 Det ömsesidiga beroendet: Storstaden behöver sitt omland för sin livmedelsförsörjning och för att växa (förtätning/förstoring/försörjning) Omlandet behöver sin kärnstad och dess kollektiva nyttigheter Om tillväxt, attraktivitet och konsten att bli till en nod i det globala produktionsnätverket Mellan (utanför) storstadsregionen Stadsnätverk – samverkan - kommunikation GLOBALISERING Den globala arbetsmarknadens fördubbling. Produktionsteknikens digitalisering. Icke kodifierbar kunskap Innovationers betydelse Behoven av mångfald och kognitiv förmåga Folkhälsa, utbildning, medskapande Den nya ekonomiska geografin: Ekonomiskt välstånd – ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner Här skapas tillväxtens drivkrafter (Kunskapsbildning/spridning/matchning, Skalfördelar och konsumentfördelar) Viktiga förutsättningar: Lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin befolkningsstorlek Infrastruktur – transporter/ kommunikationsteknologi – Attraktiva bostäder Social och kulturell miljö - Den kreativa klassen – Vikten av mångfald

6 Tid Kostnad Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Självfinansieringsgrad Försörjningskvot Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd Skatteutjämning

7 Världs- ordning National stat Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle Identitetsformation och lojalitet Vi-grupper och ”gängbildningar” flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskaps- grupper) Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS 30-35 % Från ”welfare to workfare” Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Välfärden alltmer exklusiv Sprinklersystem i taket som försöker fylla ett glas med vatten på matbordet Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar stadens sociala sammanhållning

8 Utestängningens frustrationsgap Levnadsvillkor Tid Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam På 30 år Vrede / våld Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Inte bara om unga män i resursvaga områden Alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade

9 Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Spänningsfält När det globala möter det lokala Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav Framtidens urbana regioner – hållbarhetsmotor eller slagfält för sociala konflikter

10 Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Produktionsnätverkens fyra ”mantra” för global konkurrenskraft formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet En urban regional politik i vår tid kräver synvändor !! Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete

11 Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd tt Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Intresse- och målkonflikter Tillväxt innovationkreativitet attraktivitet Social Hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekonomi ett medel för att färdas väl Karl Polanyi (1944) uppmärksammar sambanden stad och land

12 Stadslandet och grön affärsutveckling En region för alla ”Utgångspunkten för arbetet är att regionens mest värdefulla resurser Är de barn, kvinnor och män som bor och verkar här. Därmed behövs Ett brett perspektiv som ger alla människor förutsättningar att utvecklas”

13 Att minska utestängningen Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda medför ökad risk för förstärkt innanförskap Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Stötdämpare för att hantera målkonflikterna Medskapande och invånardialog Synen på makt – makt över / makt till -Förstärka det demokratiska systemets legitimitet - Hantera komplexa samhällsproblem -Identifiera målkonflikternas effekter - Reell makt genom deltagande budgetering Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom: Fritidsgården Trygghetsvandring Nätverkssamtal Förklarande, legitimitetsskapande och relationsbyggande bemötande Underifrån Social oro Defensiv (negativ) Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social Risk Arbetsmarknadspolitik kompetenskrav, validering, risktagning Innovativ upphandling

14 Komplexa samhällsfrågor * Aktörernas ojämlika maktförhållanden * Olika perspektiv på problemets karaktär, orsak och lösning – paradoxer i ständig förändring * Svårlösta - Olika uttryck och gestaltning i ständig förändring som ständigt måste hanteras – inga enkla lösningar * Låg generaliserbarhet Varje situation är unik och i konstant förändring * Skarpt läge – redan för handen. Det sätt på vilket de hanteras är det bästa som kan göras för tillfället. Målkonflikter mellan korta puckar och långa puckar. Långsiktiga lösningar inbegriper förändringar av den samhällsstruktur som skapat problemen Rittel, Horst & Webber, Melvin (1973): Dilemmas in General Theory of Planning Policy Sience 4 (1973) Brown,Valerie, Harris, John, Russel, Jacqueline (2010): Tackling Wicked Problems – Through the Transdisciplinary Imagaination, New York: Earthscan Komplexa samhällsfrågor kan bara identifieras och hanteras genom dialog

15 Konsultation Diskussion Lärande dialog Information Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är ”rätt”? Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Forskningslitteraturen beskriver ofta deltagande processer i olika former. Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet KAIROS/ S2020 © Medskapande dialog För att nå fram till medskapande vill först vi lägga till en för att därpå kunna lägga till ytterligare en Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet

16 Medskapande Del av och ansvarig för gemensam handling Påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt Delaktig vid problemformulering, åtgärder, genomförande

17 Stadsutveckling i ett regionalt perspektiv byggd på en grön affärsutveckling och med en levande demokrati Vision och Strategi utifrån ett freds- och utvecklingsperspektiv Tack för uppmärksamheten! Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se