Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg

En presentation över ämnet: "Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg"— Presentationens avskrift:

1 Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kvalificerad rådgivning om matvanor i VGR – några reflektioner Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Obesitasmottagningen

2 “…det där med matvanor är det svåraste”
Politiker och sjuksköterska, oktober 2010

3 intensitet & varaktiget
hormoner hunger & mättnad gener matkultur & matvanor matens energitäthet & sammansättning SNS termogenes fettmassa FFM Energiförråd = energiintag - energiförbrukning kroppsvikt motionsaktivitet; intensitet & varaktiget träningsgrad ålder fysisk aktivitet alkohol graviditet & amning rökning ideal & reklam tid kultur & religion socioekonomi emotionella tillstånd utbildning

4 Matvanorna har hög komplexitet
Vad? Indikatorfrågorna vägleder Vem? Hur?

5 Intag av frukt och grönsaker - rekommenderat intag
Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2009

6 Intag av frukt och grönsaker - för litet intag
Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2009

7 Intag av frukt och grönsaker - rekommenderat intag (2006-2009)
Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2009

8 Övervikt & fetma Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2009

9 Fetmaprevalens i Västra Götaland Barbara Rubenstein, 2008 9

10 Fetmaprevalens i Göteborg Barbara Rubenstein, 2008 10

11 Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (preliminär version)
Tabell 1. Sammanfattning av de åtgärder Socialstyrelsen rekommenderar Levnadsvana Kort rådgivning Rådgivning Kvalificerad rådgivning tillägg uppföljning Rökning x Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

12 Kvalificerad rådgivning (Nationella riktlinjer sjukdomsförebyggande metoder)
Ofta tidsmässigt mer omfattande Patientcentrerad Är strukturerad/teoribaserad Exempel på metoder MI och KBT Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Strukturerad: rådgivningen följer en viss struktur och innehåller vissa komponenter. Ett exempel är rådgivning enligt FRAMES, där bokstäverna står för sex komponenter som rådgivningen bör innehålla: feedback, ansvar (responsibility), råd beträffande förändringar (advice), meny av förändringsalternativ (menu), empati (empathy) och self-efficacy. Motiverande samtal är en teoribaserad och strukturerad intervention. Teoribaserad: utgår från antaganden om hur motivation och beteenden kan påverkas och/eller innehållsmässiga komponenter, i enlighet med teorier/modeller som t.ex. Social Cognitive Theory och Stages of Change (betecknas även Transtheoretical Model). Stages of Change kopplas ofta samman med motiverande samtal (MI).

13 Kvalificerad rådgivning
Ofta tidsmässigt mer omfattande Patientcentrerad Är strukturerad/teoribaserad Exempel på metoder MI och KBT Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Strukturerad: rådgivningen följer en viss struktur och innehåller vissa komponenter. Ett exempel är rådgivning enligt FRAMES, där bokstäverna står för sex komponenter som rådgivningen bör innehålla: feedback, ansvar (responsibility), råd beträffande förändringar (advice), meny av förändringsalternativ (menu), empati (empathy) och self-efficacy. Motiverande samtal är en teoribaserad och strukturerad intervention. Teoribaserad: utgår från antaganden om hur motivation och beteenden kan påverkas och/eller innehållsmässiga komponenter, i enlighet med teorier/modeller som t.ex. Social Cognitive Theory och Stages of Change (betecknas även Transtheoretical Model). Stages of Change kopplas ofta samman med motiverande samtal (MI).

14 ”Personalen särskilt utbildad”
Vad säger det vetenskapliga underlaget? Dietist/nutritionist Specialutbildad sjuksköterska Specialutbildad läkare

15 ”Personalen särskilt utbildad”
I VGR Vad säger det vetenskapliga underlaget? (Dietist) Nutritionssjuksköterska Kostrådgivare Hälsocoach Kostinformatör Kostinspiratör Kostcoach Sjuksköterska/läkare med specialintresse för kost Dietist/nutritionist Specialutbildad sjuksköterska Specialutbildad läkare

16 Nutritionskunskap bland hälso- och sjukvårdens personal i VGR
Inventering av kunskapsläget Vilka kostutbildningar för personal finns idag? Vilken kunskap har de som idag ger råd om hälsosamma matvanor? Vilken kunskap behövs ytterligare? Vem och hur många behöver kunskapsökning?

17 Med flera yrkesgrupper
Utbildning och kvalificerad rådgivning om matvanor i hälso- och sjukvården i VGR Sjuksköterskor Dietister Patienter Läkare Med flera yrkesgrupper

18 Reflektioner Patienter med kostrelaterad sjukdom
Remitteras till dietist Patienter med gravt ohälsosamma matvanor Remitteras till dietist alt. dietist konsulteras Många anställda inom hälso- & sjukvården

19 Förslag: web-baserad utbildning om hälsosamma mat/levnadsvanor & rådgivning i VGR
Hälsosamma matvanor Interaktion med andra levnadsvanor Näringslära & Energibalans Rådgivning: teorier; struktur… Etc. Interaktiva kunskapstester (CD) jfr. ”Interactive Physiology”

20 Web-baserade program, forts.
Vad finns publicerat? För vem? Innehåll? Användarvänlighet? Kostnad? Validerade program? I vetenskaplig litteratur används web-baserade program för patienter

21 Sammanfattning Dietister i VGR
Utbildning Behandling/rådgivning Konsulter Inventering av befintlig utbildningar/kurser och kunskap hos anställda Utbildnings- och undervisningsstruktur om levnadsvanor för många Flera yrkeskategorier bidrar med sina specialistkunskap