Stoicism: En filosofi för svåra tider

En presentation över ämnet: "Stoicism: En filosofi för svåra tider"— Presentationens avskrift:

1 Stoicism: En filosofi för svåra tider
Institution enhet avdelning | Namn

2 Stoicism Stoicism: en filosofi för överlevnad (jämför Epikurianismen)
Kända företrädare: Zenon, Epiktetus, Seneca (kejsare Neros rådgivare), kejsare Marcus Aurelius Inspiration: Sokrates, Platon, Aristoteles, men även en del försokratiker såsom Parmenides och Heraclitus Institution enhet avdelning | Namn

3 Vad som är, måste vara! Grundtanke: Pantheism (gud genomsyrar allt)
Aurelius: ”Always think of the universe as one living organism, with a single substance and a singel soul” (Meditations, book IV, sec 40). Determinism: Allt som händer orsakas av de gudomliga lagarna. Eftersom allt som händer är orsakat av de gudomliga lagarna är det som händer det bästa. Determinism df: Allt som sker är konsekvenser av föregående tillstånd, varur de utvecklas i enlighet med någon uppsättning lagar – exempelvis naturlagar. Institution enhet avdelning | Namn

4 Vad som är, måste vara (fortsättning)
Eftersom detta är fallet är den enda rimliga attityden gentemot allt som händer att välkomna det. Varför? Inget annat skulle kunna hänt. Det som händer är det allra bästa. Att önska att något annat skulle hänt är därför dumdristigt! Tröst: Att inse att det förhåller sig på detta sätt borde ses som en tröst. Vi behöver inte frukta vad som skall ske, utan kan känna tillförsikt och harmoni Institution enhet avdelning | Namn

5 Det goda livet Vi kan inte påverka vad som händer, men vi har kontroll över våra attityder. Vad som är avgörande för huruvida vi är bra eller dåliga människor är våra motiv (det är med andra ord inte konsekvenserna som räknas). Goda motiv är de som är i överensstämmelse med naturen (de gudomliga lagarna). Vad som händer är rationellt och att ha motiv som överensstämmer med naturen gör oss till goda människor (dygdiga). Det är vår plikt. Om vi lyckas med detta kommer vi bli lyckliga. Det visa är att acceptera vad som händer. Detta leder till att vi inte känner fruktan etc. Smärta i sig är inte dåligt, utan blott när vi ogillar eller inte accepterar den. Det är vår attityd vi har kontroll över och vad som är relevant för vårt moraliska liv. Om vi lyckas med att känna tillförsikt så kommer vi leva det goda och lyckliga livet. (det är vår plikt att gilla det som händer – det är trots allt guds rationella ordning). Zeno: vårt förnuft låter oss se de nödvändiga lagbundenheterna av orsak-verkan som underligger allt i naturen. Att acceptera och välkomna detta är det allra mest grundläggande i ett dygdigt liv. Institution enhet avdelning | Namn

6 Hur ska man leva? Ett liv i överensstämmelse med naturen.
Få känslor: Vi bör inte ha några känslor gentemot saker och ting som varken är bra eller dåliga (bara om det bidrar till ett liv i överensstämmelse med naturen är det ok). Det är endast dygden som är bra i sig (jämför Sokrates och Aristoteles!) Dygd = att acceptera det som händer Kort sammanfattning: Så, hur ska man leva. Det är endast dygden som är bra i sig. Allt annat kan användas på dåliga sätt. Dygden består i att acceptera det som händer. Vi blir då lyckliga. Institution enhet avdelning | Namn

7 Epiktetus: Stoicismens grundtanke
What disturbs men’s mind is not events but their judgments on events. For instance, death is nothing dreadful, or else Socrates would have thought it so. No, the only dreadful thing about it is men’s judgment that it is dreadful. Ask not that events should happen as you will, but let your will be that events should happen as they do, and you shall have peace. Jämför Epicuros. Institution enhet avdelning | Namn

8 Determinism/den fria viljans problem
Determinism (Epikuros/stoikerna): Allt som sker är konsekvenser av föregående tillstånd, varur de utvecklas i enlighet med någon uppsättning lagar – exempelvis naturlagar. Hotar inte detta vår frihet? Stoikerna: Vi kan kontrollera våra attityder. Epikuros: delade den deterministiska utgångspunkten (atomistisk materialism), men försökte göra rum för handlingsfrihet i kraft av ”slumpmässiga avvikelser” i atomernas rörelser Aristoteles: Fria handlingar är handlingar vars orsak finns i agenten. Kan vi handla annorlunda än vi faktiskt gör? Om vi inte kan handla annorlunda – kan vi då vara ansvariga för våra handlingar? Frihet/ansvar är en fråga som fortsätter att sysselsätta filosofer – vad för slags frihet krävs för ansvar; i vilken bemärkelse är vi fria. Är de attityder vi har frikopplade från orsak-verkan eller är de likväl resultatet av föregående tillstånd? Menar Stoikerna att detta är en slags kompatibilistisk position, dvs., att frihet och determinism är förenliga? Epikuros (inte helhjärtad determinism – indeterminism). Institution enhet avdelning | Namn