En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess

En presentation över ämnet: "En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess"— Presentationens avskrift:

1 En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Försäkringskassan Småland Nordväst Camilla Nohammar

2 Sjukförsäkringen fungerar väl…
97 av 100 som ansöker om sjukpenning får det 85 procent får den utbetalad inom 30 dagar 65 procent är tillbaka i arbete inom två månader Sjukfrånvaro enligt europeisk nivå …trots det är förtroendet lågt för Försäkringskassan och sjukförsäkringen

3 Några insikter: Standardiserat arbetssätt. T.ex. lika för alla oavsett behov Läkarintyget som verktyg stödjer inte fullt ut en differentiering utifrån individens behov Det tar för lång tid för ”aktörerna” att komma i kontakt med varandra

4 En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess

5 Differentierat intygande
”Rätt information - rätt insats”

6 Syfte Öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen genom ett tidigt och medvetet ställningstagande från läkaren kring behov av insatser för återgång i arbete Bidra till ett mer effektivt flöde för de kortare och mindre komplexa sjukfallen.

7 Läkaren identifierar lämpliga sjukfall
Tre kriterier ska vara uppfyllda; att patienten bedöms kunna återgå i sitt ordinarie arbete (el vara forts arbetslös) utan insatser/stöd från FK att sjukskrivningen inte överskrider rekommendationer i Försäkringsmedicinskt beslutsstöd att sjukfallet, med hög sannolikhet förväntas pågå i max 2 mån Om inte alla kriterierna är uppfyllda lämnar läkaren all information som normalt krävs i ett läkarintyg Finns behov av tidiga och aktiva insatser från andra aktörer, ska detta anges särskilt i ruta 13

8 e e x Diagnos Fyll i e i ruta 4 och 5 då det är ett e-intyg
Diagnos nr Skriv kort om orsaken till att man inte kan arbeta eller fortsätta söka arbete. Fyll i e i ruta 4 och 5 då det är ett e-intyg x e e

9 arbetsuppgifter/arbetslös
Period och omfattning max 2 mån! Enl rek i Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

10 Nästa steg En nationell införandeplan tas fram i samråd med SKL och landstingen/regionerna Inga förändringar i kriterierna Inga diagnosgrupper ska explicit uteslutas. I praktiken kommer dock inte tillstånd som t.ex. smärtsyndrom eller utmattningssyndrom vara sjukskrivningsfall där ”enkla” intyg används. Utvecklingspotential att använda fler ”enkla” läkarintyg

11 Handläggning i praktiken
Försäkringskassan Småland Nordväst Alexandra Backlund

12 Handläggning i praktiken
Sjukanmälan från Arbetsgivaren/kunden Intyget lämnar läkaren, oftast som e-intyg FK väntar in ansökan Ärendet genomgår en Behovsbedömning K1 – K2 – K3 Handläggare eller kontaktperson Hur får läkaren kontakt med handläggaren?

13 IBB – Initial behovsbedömning
Individfaktorer Arbetsfaktorer Medicinska faktorer Försäkringsfaktorer

14 Kundflöde 1 Kunden Skickar in ansökan när den är frisk. Ska framgå av ansökan och stämma överens med tillhörande intyg. Inga personliga kontakter med FK.

15 Kundflöde 2 Kunden kommer sannolikt att kunna börja arbeta eller gå tillbaka till sin tidigare sysselsättning utan insatser eller samordnad rehabilitering. Fortsatt sjuka vid ansökningstillfället, troligt att det kommer in fler läkarintyg. Får information om en handläggare de kan nå på direktnummer. Vad händer om kunden behöver ett möte?

16 Kundflöde 3 Fortsatt sjuk vid ansökningstillfället
Uppenbart eller sannolikt samordningsbehov Uppenbart eller sannolikt behov av personlig relation och insatser för återgång i arbete Tilldelas Personlig handläggare för samordning När kan man förvänta sig ett möte?

17 LBB – Löpande behovsbedömning
Impuls om förändring, som tolkas av intyg, kundkontakt, impuls från vårdgivare eller arbetsgivare Behovet av stöd och service förändras Oftast från K2 -> K3

18 Vad gör en personlig handläggare?
Tar en kontakt och ser över behovet hos kunden Bedömer löpande intyg och behovet av samordning SASSAM/Avstämningsmöte Har det övergripande samordningsansvaret – men inte något rehabiliterande ansvar Kallar till möte, för dokumentationen och svarar på frågor kring Försäkringen.

19 TACK!