Underlagsmaterial gruppträff 21A del 1

En presentation över ämnet: "Underlagsmaterial gruppträff 21A del 1"— Presentationens avskrift:

1 Underlagsmaterial gruppträff 21A del 1
Lantbruk Framtaget av Rådgivarna- David Hårsmar, Karin Eliason

2 Resultat av energikartläggning Mäta el Säker el på gården
Program Energi i lantbruket Sparåtgärder Resultat av energikartläggning Mäta el Säker el på gården Information om fortsättningen Kort presentation: Mig själv Deltagarna

3 Sekundär energi Primär energi Användbar energi Energi- tjänster
slutlig energianvändning levererad energi direkt energi Primär energi Användbar energi Energi- tjänster belysning inneklimat transport sönderdelning lyft kylning m.m. kol olja gas kärnbränsle vattenkraft vind sol biomassa el eldningsolja dieselolja bensin gas biobränsle ljus värme rörelseenergi lägesenergi gårdsgräns Illustration: Lars Neuman, LRF-Konsult förluster förluster

4 Energi är rörelse eller förmåga till rörelse SI enheten är Joule (J)
Vad är energi? Energi är rörelse eller förmåga till rörelse SI enheten är Joule (J) 1 J = 1 Ws = 0,001 kWs = 0, kWh 1 kWh = 3,6 MJ 1 cal = 4,182 J Def 1 cal = the amount of energy required to warm one gram of air-free water from 19.5 °C to 20.5 °C at standard atmospheric pressure (Wikipedia) IUNS = International Union of Nutritional Sciences Energi har dock olika kvalitet! Kan man förbruka energi? Nej Men elförbrukning och bränsleförbrukning ok. Nyttiga arbetet av elen har förbrukats och energin har omvandlats till ffa värme.

5 Effekt är energi per tidsenhet
1 W = 1 J/s 1 kW = 1000 W (1 hk = 0, kW) OBS! kWh är mått på energi. Erhålls genom att multiplicera effekt (kW) med aktuellt antal timmar (h) Lätt att blanda ihop begreppen! 55 öre kilowatten? Nej! Viktigt? Nja… kanske inte  Hästkraft gammalt begrepp och det finns olika definitioner

6 Effekt - exempel OBS! ”Verkningsgrad 80% på de traditionella T8-rören!
Ett mjölkstall har totalt 72 armaturer (2x58W) 6 av dessa är tända dygnet runt medan övriga är tända i medeltal 8 h/dag Energianvändningen är per år: 72 × 2 × 0,058/0,8 × 8 × 365 = kWh 6 × 2 × 0,058/0,8 × 16 × 365 = kWh Olika under sommar/vinter? Omräknings faktor 0,8 (förlust driftdon)

7 Verkningsgrad - Exempel
En vakuumpump på en mjölkgård har en motor med märkeffekt 7,1 kW Verkningsgraden är 85% Pumpen går 6 h/dag hela året om Energianvändningen per år är: 7,1 / 0,85 × 6 × 365 = kWh

8 Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping
mars 2011 Energi i Sverige Källa: SCB ”Energiläget 2010”, Energimyndighetens bearbetning David Hårsmar, Rådgivarna,

9 Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping
mars 2011 Energi i Sverige David Hårsmar, Rådgivarna,

10 Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping
mars 2011 Målsättning till år 2020 20 / 20 / 20 10 Minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer. Sänka energiförbrukningen med 20 procent. Höja andelen förnyelsebar energi till 20 procent av all energikonsumtion. Höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent. I klimatdelen av paketet ingår även att ambitionsnivån kan omförhandlas så att medlemsländerna minskar utsläppen av växthusgaser med 30 procent istället. En förutsättning för det är att andra länder gör jämförbara ansträngningar för att minska sina utsläpp. Delarna om förnybar energi och energieffektivisering i energi- och klimatpaketet är inte enbart motiverade av klimatskäl, utan motiveras även av energisäkerhetsskäl. Däremot påverkar både målen om förnybar energi och energieffektivisering möjligheten och kostnaden för att uppnå klimatmålen. Nationella mål: 40% lägre utsläpp av växthusgaser i den icke-handlande sektorn jämfört med 1990 50% förnybar energi av total energianvändning 10% förnybar energi i transportsektorn 20% effektivare energianvändning 40 / 20 / 50 10 David Hårsmar, Rådgivarna,

11 Energi till svenskt lantbruk
Totalt ca 3,6 TWh/år (direkt energi) Sverige ca 400 Twh/år Källa: SJV 2010:16 samt underlagsrapport Baky m.fl (JTI) Källa: SJV 2010:16 samt underlagsrapport Baky m.fl (JTI)

12 Energi till svenskt lantbruk
Totalt ca 3,6 TWh/år (indirekt energi) OBS! ögonblicksbild, varierar år från år - Källa: SJV 2010:16 samt underlagsrapport Baky m.fl (JTI) Citat Baky mfl 2010: ” För närvarande pågår ett teknikskifte inom industrin som tillverkar handelsgödsel. Tillämpas bästa tillgängliga teknik för produktion av handelsgödsel sjunker energibehovet ned (från ca 2,3) till ca 1,6 TWh per år. Indirekt energi fås genom att multiplicera med faktor Källa: SJV 2010:16 samt underlagsrapport Baky m.fl (JTI)

13 Användning – Växtodling
Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping mars 2011 Användning – Växtodling Solljus Direkt Indirekt 6 – 10 ggr Källa: Odling i Balans David Hårsmar, Rådgivarna,

14 Energianvändning i djurhållningen
Nyckeltal Min-Max Mjölk (kWh/kg mjölk) 0,17 0,15-0,19 Äggproduktion (kWh/kg ägg) 0,49 0,33-0,55 Nöt, köttdjur (kWh/kg kött) 7,75 2,06-11,77 Smågrisar (kWh/smågris) 85,94 5,65-301,79 Slaktsvin (kWh/kg kött) 0,59 0,11-1,54 Slaktkyckling (kWh/kg kött) 0,99  - Källa: SJV Rapport 2010:16

15 Användning – Mjölkproduktion
Robot kor Karusell 180 kor Grop 300 – 70 kor 24 lösdriftsladugårdar kartlagda av LRF Konsult i Energikollen 2008 9 robot, 1 karusell, 14 grop (32) Nyare lösdriftsladugårdar har oftast mindre energianvändning för belysning och ventilation eftersom de har byggts med stora ljusinsläpp och självdragsventilation. Energin utgör ca 15 öre av produktionskostnaden för varje kg mjölk. Varje gård är unik Varje gård behöver analyseras enskilt Stor variation i energibehov över dygnet och året 24 lösdriftsladugårdar kartlagda av LRF Konsult i Energikollen 2008

16 Åtgärder på 3 nivåer med exempel
Åtgärder på 3 nivåer med exempel Nivå 1. Användning, beteende, rutiner Lära sparsam körning Släcka lampor Trimma och underhålla ventilation Nivå 2. Byte utrustning / komponenter Varvstalsstyra vacuumpumpen Nivå 3. Byte av system Bygga om ventilation

17 Energikostnad i lantbruket
Energikostnad i lantbruket Energikostnad i svenskt lantbruk: ca 8 miljarder kr/år Effektivisering med 10% innebär alltså: kr/år Kan ställas i relation till årliga vinsten som ligger kring 5 – 6 miljarder kr/år dvs + 15% för företagets resultat Källa: Jan Eksvärd, LRF

18 Skatt på diesel

19 Dieselpris Med en årlig ökning på 2% över inflationen ser totala priset ut så här…

20 Dieselpris Kan dock lika gärna se ut så här (min gissning  )

21 Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping
mars 2011 Vad är på gång? Energikartläggningscheckar Energirådgivning inom Greppa Näringen Kurser i sparsam körning Klimatmärkning KRAV Svenskt Sigill David Hårsmar, Rådgivarna,

22 Utsläpp av växthusgaser, Sverige 2007
~15 % Avgränsning! Klimatfrågan tas inte upp mer än så här i denna rådgivning Antecknngar och bild från Nils Helmersson, HIR Malmöhus: CO2 stort om man ser till hela samhällssektorn. Industri – bl a cementindustrin, kalktillverkning, stål-, aluminium- (polyfluorerade kolväten) och järntillverkning. Obs, sektorsindelningen (jordbrukets transporter ingår i ”Transporter”). Bara utsläpp som sker i landet (mineralgödsel tillverkas i Norge)! Inte koldioxid från markanvändning. Jordbruket annan fördelning av växthusgaser än andra samhällssektorer. I flesta fall räcker det långt att räkna förbrukning av fossila bränslen. I jordbruket dock Stor andel biogena utsläpp – Metan och Lustgas Jordbruket – Totalt ca 9 miljoner ton CO2e. ca 60 % av allt metan och 70 % av lustgas. Metan minskat p g a färre mjölkkor. Lustgas minskat lite – mindre N tillförs marken (mindre stallgödsel med färre djur, mindre mineralgödsel-N), minskat N-läckage -> mindre indirekta lustgasemissioner. Dessutom CO2 från mark, netto 2 milj ton i avgång – bortodling ca 3,7 (organogena jordar) och inbindning ca 1,7 (betesmark) Koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) 1 kg koldioxid = 1 kg CO2-ekv 1 kg metan = 21 kg CO2-ekv 1 kg lustgas = 310 kg CO2-ekv Bild: Maria Berglund HS Halland efter NV rapport: National inventory report 2009, Sweden. 22

23 Vad är energieffektivisering?
färdig produkt energi kWh kg ex. När vi talar om energi så menar vi det vi tillför i form av värme, el och drivmedel Mer nyttigheter per insatt enhet - ”Verkningsgraden” i produktionen Om man ser det på detta sätt så… Effektiviserar ifall vi minskar tillförd energi MEN OCKSÅ om vi lyckas krama ur mer färdig produkt

24 Sparsam körning Logistik Underhåll Reducerad bearbetning Inställning av redskap Däcktryck Planera körning Hög växel – lägre varvtal

25 Kurs som ger resultat!

26 Direktverkande el i verkstaden? Belysning i verkstaden?
Gårdsverkstad mm Direktverkande el i verkstaden? Belysning i verkstaden? Tryckluftsverktyg? Elverktygen rätt dimensionerade? Tryckluft kan sluka energi även vid små läckage

27 Åtgärder – torkning av spannmål
Anläggningen ska vara vattenhaltstyrd. I en kalluftstork bör torkningen ske på dagen. Gastät lagring kan vara ett alt om spannmål ska användas som djurfoder. Förrensning sänker oftast behovet av värme och luft. Kontroll av torkens givare och automatik bör ske årligen – kalibrera vattenhaltsmätare Förvärmning med värmeväxlare (varmvattenbatteri). Ny panna? Isolera varmluftsrör 80-90% av Sveriges spannmål varmlufttorkas. Metoden har hög energiförbrukning / kWh/ton spannmål) och därmed också höga torkningskostnader. Man bedömmer potentialen för spannmålstorkning till minst 15%. Det är viktigt att torkprocessen vid varmluftstorkning är vattenhaltstyrd. Det är dyrt att torka spannmål för mycket då förloras vikt och pengar. På natten kyls luften och luftfuktigheten stiger. Det är alltid en fördel att låta spannmålen gå genom en aspiratör eller damm-/bossfläkt före torkning. Får man bort ogräsfrön, grönskott och växtdelar , sjunker medelvattenhalten. Planbottentork: är inläggningshöjden lägre än 1 meter =>axialfläkt, högre än 1 meter =>centrifulfläkt. Underhåll: justering o ev byte av munstycke, rengöring och sotning av panna, isolera varmluftsledning…. Eldningsoljan kan helt eller delvis ersättas med biobränsle i exempelvis en gårdspanncentral som förser ett värmeväxlarbatteri. Ny oljepanna har en verkningsgrad på 85% jämfört med en gammal som kanske har 60%. Om man torkar 500 ton spannmål per år så sparar man ca kr/år. Det finns även varmluftspannor där ved/flis/pellets ersätter oljan.

28 Åtgärder – Utfodring Undvik system baserade på tryckluft eller traktorer. Välj skivkvarn istället för hammarkvarn. Hammarkvarnar suger in malgodset och är mycket mer energikrävande Drifttid blandare Underhållet är viktigt. Att smörja och hålla blandaren ren ökar verkningsgraden. Rensa! Foderrester som sitter fast kan minska verkningsgraden och kan dessutom utgöra en brandfara.

29 Malsystem Energiförbr, kWh/ton Skivkvarn 9
Fodertillverkning Malsystem Energiförbr, kWh/ton Skivkvarn Hammarkvarn utan lufttransport 10 Hammarkvarn med sug 15 Hammarkvarn med sug/tryck Kross Krossen är förstahandsval till nötkreatur.

30 Frekvensstyrning av vakuumpump
Åtgärder – Mjölkning Frekvensstyrning av vakuumpump (ca 40% besparing) Värmeåtervinning från mjölkkylning (ca 60% spar) Mjölkkylning med inkommande kallvatten (ca 50% sparpotential) Inkommande kallvatten… (från Baky mfl 2010 sid 35) Källa: Baky mfl 2010

31 Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping
mars 2011 Åtgärder – Belysning Utnyttja naturligt ljus Rengör fönster, tak och väggar Rengör armaturer reflektorer/ damma av lysrör Släck! (10 min regeln) Styr belysning Gruppera (eller snarare – dela upp!) Byt ljuskälla Hur mycket minskar ljusutbytet med smutsiga reflektorer/lysrör? (kanske så mycket som 50% enl SLU-skrift) Ordna med dagsljusinsläpp (sin- och betäckningsavdelning) Gruppering (hel- och halvljus) av belysning i grisningsavdelningen Huvudströmbrytare för korridorer David Hårsmar, Rådgivarna,

32 Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping
mars 2011 Styr belysning Tid Timer Tidur / klocka Astronomiskt ur Ljus Ljusrelä / skymningsrelä Närvaro Rörelse (IR mfl tekniker) Akustisk Dimmer David Hårsmar, Rådgivarna,

33 Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping
mars 2011 Högtrycksnatrium God spridning Få ljuskällor I detta stall kombinerat med särskild nattbelysning (11 W PL kompaktlysrör) David Hårsmar, Rådgivarna,

34 Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping
mars 2011 Byte av ljuskällor Först styra! – till slut lönar det sig inte att byta… Ekodesigndirektivet (utfasning…) Nya rör i befintlig armatur? Problem med CE-märkning Byt till HF-don med lägre förluster? Troligen bättre och billigare att byta hela armaturen David Hårsmar, Rådgivarna,

35 Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping
mars 2011 Ställ krav! Verkningsgrad (lumen per watt, lm/W) Livslängd Brinntid Antal tändcykler Effekt över livslängd minskande ljusmängd med ökande ålder Ljusutbyte vid olika temperaturer Klassning och kapsling (IPxx) Kostnad för byte av lampor arbetstid och utbyteslampa David Hårsmar, Rådgivarna,

36 Exempel belysningsåtgärder
Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping mars 2011 Exempel belysningsåtgärder Byggnad/plats Nuvarande funktion Nuvarande energianvändning, kWh/år Åtgärd Funktion efter åtgärd Energianvändning efter åtgärd, kWh/år Besparings-potential, kWh/år Ränne kalvstall 2 st 2x36W lysrörsarmatur plus en armatur med kvicksilverlampa lyser ca 12 h per dag (tänds samtidigt som belysning inne i kalvstallet) 1 340 Byte av armatur för kvicksilverlampa till T8-lysrör. Montering knapp med timer. Efter åtgärd totalt 6 lysrör som tänds med tryckknapp på timer (släcks automatiskt efter inställd tid). Antas vara tänd under sammanlagt 1 h/dag under hela året. 100 1 240 "Plansilo" - plats för ungdjur Tänt dygnet runt, året om 3 150 Inkoppling på samma tidur (astronomiskt) som idag styr utestrålkastare. Strålkastare ger ljus åt ungdjur i de små plåtstallarna. Kan även tändas manuellt med brytare. Som mest tänt från klockan 06:00-21:00 och släcks automatiskt ner mitt på dagen beroende på årstid. Antar medeltal tänt 2h/dag sett över året 260 2 890 Gamla verkstaden / hundhus Äldre gruppering "nattbelysning" vilket innebär 2 st 36W lysrör som lyser dygnet runt året runt 790 Montering knapp med timer för ett lysrör. Resterande rör (5 st) placeras på egen knapp för manuell tändning vid behov. Ett lysrör tänds endast vid behov då hundar hämtas/lämnas, antar 0,5 h/dag. Övriga lysrör antas vara tända 1 h/vecka i medeltal. 20 770 Mjölkgrop Tänds manuellt, lyser ca 14 h/dag. Totalt 32 lysrör a 36 W. 7 360 Rutin att släcka då ingen mjölkning sker. Tänt under mjölkning, ca 7 h/dag 3 680 Robot 1 och 2 2 st armaturer 2x36W lyser alltid över robot. Ytterligare 2 st armaturer (servicebelysning) som finns på egen brytare är också tända. 3 160 Servicebelysning kopplas till knapp med timer. Ev. med möjlighet att koppla förbi timer vid längre servicebesök Antar att servicebelysning endast lyser i medeltal 1 h/dag 1 640 1 520 Robot 3 1 st armatur 2x36 W lyser alltid över robot. Ytterligare 1 st armatur (servicebelysning) är också tänd. 1 580 820 760 Verkstad 5 st armaturer 2x36 W lyser under 14h/dag året runt. Tänds då verkstad larmas av. 2 300 Ytterligare ljuskälla på timer installeras. Halogenstrålkastare, 500 W, på timer som används vid tillfällig passering. Antas användas 0,5 h/dag. 90 2 210 Summa 13 070 David Hårsmar, David Hårsmar, Rådgivarna,

37

38 Gäsene 2011, Sorterat från minsta gård (20 kor) till största (370 kor)

39 Gäsene 2011, Sorterat från minsta gård (20 kor) till största (370 kor)

40 Gäsene 2011, Sorterat från minsta gård (20 kor) till största (370 kor),

41 Elförbrukare under vintermånader
Vessigebro, Kall lösdrift, två robotar

42 Att mäta är att veta…