Föroreningstyper och spridning

En presentation över ämnet: "Föroreningstyper och spridning"— Presentationens avskrift:

1 Föroreningstyper och spridning
Sören Nilsson Påledal, SGI

2 Vad vill jag ha sagt med passet?
Översikt över föroreningstyper och deras egenskaper

3 Föroreningstyper Vad letar vi efter?
Organiska och/eller oorganiska ämnen? Hur har de kommit dit? Kom det i fast eller flytande form? Flyktighet? Löslighet i vattenfas? Säregen färg eller lukt? Hälsofaran för provtagaren?

4 Föroreningars egenskaper
De viktigaste är: flyktighet densitet löslighet i vatten Andra egenskaper är t.ex. nedbrytbarhet eventuella nedbrytningsprodukter

5 Föroreningars egenskaper

6 Metallers egenskaper Form
Saltform, lätt- eller svårlöslig i vatten, t.ex blyklorid (PbCl2) Jonform, löst i vatten, t.ex. Pb 2+ Hårt bundna i mineral, t.ex. Blysulfid (PbS) Ofta elektrostatisk laddade- adsorberande till partikelytor Exempel på förorening: kisaska Kvicksilver är en flyktig metall

7 Organiska föroreningar
Flyktiga eller icke- flyktiga (ex bensin, PAH) Lätt- eller svårlösliga i vatten (ex fenol, PAH) Ofta flytande form- tyngre eller lättare än vatten? LNAPL- DNAPL Säregna lukter är vanliga! Kan omvandlas och nedbrytas genom mikrobiologisk aktivitet

8 Light Non-Aqueous Phase Liquids (LNAPLs)
Organiska flytande ämnen som är lättare än vatten och inte blandbara med vatten T. ex. olja, bensin

9 Dense non- aqueous phase liquid (DNAPL)
Organiska flytande ämnen, tyngre än vatten och inte blandbara med vatten t.ex. klorerade lösningsmedel (per- och trikloretylen), Kreosot

10 Markens egenskaper – geologi och hydrogeologi
Jordart Le,Si,Sa,St, B Se SGF Beteckningsblad, jordartskarta SGU Lagerföljd Markytans och bergytans lutning Ytskikt Grundvattennivå Ledningsgravar Täta lager - lerskikt

11 Jordartsbeteckningar enl. SGF
Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gr grus gr grusig gr grusskikt Le lera le lerig le lerskikt Mn morän Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt St stenjord st stenig st stenskikt T torv t torvskikt Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt ( ) något ( ) tunnare skikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vLe = varvig Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. Mer om SGF beckningsblad senare!

12 Övning Sågverk i Lessebo Uppgifter
Kort beskrivning muntligt och på utdelat blad Uppgifter Vilka ämnen är intressanta att undersöka? Vad har de för egenskaper och hur sprids de? Vad ska provtas och ungefär hur många prov?