Www.gu.se “Tick-Borne Encephalitis in Sweden and Climate Change” Elisabeth Lindgren och Rolf Gustafson The Lancet vol 358, July 7, 2001 Förstå och förklara:

En presentation över ämnet: "Www.gu.se “Tick-Borne Encephalitis in Sweden and Climate Change” Elisabeth Lindgren och Rolf Gustafson The Lancet vol 358, July 7, 2001 Förstå och förklara:"— Presentationens avskrift:

1 www.gu.se “Tick-Borne Encephalitis in Sweden and Climate Change” Elisabeth Lindgren och Rolf Gustafson The Lancet vol 358, July 7, 2001 Förstå och förklara: om att läsa vetenskapliga artiklar

2 www.gu.se Syfte med övningen Att känna sig trygg med vetenskapliga texter.

3 www.gu.se Syfte med övningen Att känna sig trygg med vetenskapliga texter. Att förstå hur de är uppbyggda och hur de olika delarna hänger ihop.

4 www.gu.se Syfte med övningen Att känna sig trygg med vetenskapliga texter. Att förstå hur de är uppbyggda och hur de olika delarna hänger ihop. Att kunna läsa texten kritiskt. Kritiskt behöver inte betyda att man nödvändigtvis skall kritisera den, utan att man skall förstå vad den säger och vad den inte säger, man skall förstå dess begränsningar (kan deras metod visa det de säger att de vill visa?).

5 www.gu.se Syfte med övningen Att känna sig trygg med vetenskapliga texter. Att förstå hur de är uppbyggda och hur de olika delarna hänger ihop. Att kunna läsa texten kritiskt. Kritiskt behöver inte betyda att man nödvändigtvis skall kritisera den, utan att man skall förstå vad den säger och vad den inte säger, man skall förstå dess begränsningar(kan deras metod visa det de säger att de vill visa?). Att förberedas för att själv skriva ett examensarbete.

6 www.gu.se Viktiga punkter att tänka på Hur är artikeln uppbyggd? Hur hänger delarna ihop? Vilka slutsatser kan vi dra från artikeln? Vilka slutsatser kan vi INTE dra från artikeln? Var uppmärksam på vaghet, försiktighet, spekulation Vilken fråga är artikeln ett svar på? Vilken fråga anser artikelförfattarna vara den viktiga frågan? Är det samma fråga?

7 www.gu.se Artikels uppbyggnad (IMRAD) Summary (abstract) Introduction Methods Results Discussion

8 www.gu.se Från artikeln om TBE: Summery: BACKGROUND: The incidence of TBE in Sweden has substantially increased since the mid-1980s. During the same period the climat has been milder…We investigated whether there is a link between the change in climate and the increase in incidence of TBE METHOD: The number of days per season with temperatures of known importance for tick prevalence and pathogen transmission were studied. Two years of temperature data were related to each TBE incidence rate. FINDINGS: Increases in disease incidence was significantly related … to a combination of two consecutive mild winters.. etc INTERPRETATIONS: The findings indicate that the increase in TBE incidence since the mid-1980s is related to the period’s change towards milder winters and early arrival of spring….

9 www.gu.se Introduction Här hittar vi den bakgrund författarna menar vi behöver. Om vi inte förstår detta så slår vi upp i böcker och på nätet. Vi har haft klimatförändringar med höga temperaturer Fästingars utbredning och aktivitet beror direkt på temperatur Fästingens utbredning beror också på värddjurens förekomst och aktivitet och kan på så sätt vara indirekt beroende av temperatur Fästingens livscykel och när den är en smittkällan Sedan 1984 har TBE ökat i Stockholm Huvudfrågan formuleras: We studied whether the increase in TBE incidence (1960–98) was related to the number of days per season with temperatures of known bioclimatic interest for vector abundance and pathogen transmission.

10 www.gu.se Methods TBE förekomst analyserades i relation till två års väderdata. Dels året som smittan överfördes och dels året innan, (t) och (t-1) Vald väderdata; dagar med temperaturer (eller snödjup) som man vet påverkar antalet fästingar samt fästingarnas aktivitet (tex temperaturer då (i) fästingen kan övervintra i marken; (ii) fästingen är aktiv; (iii) vegetationen börjar växa (iv) äggen kläcks eller fästingen övergår från larv till nymf eller nymf till vuxen) Detaljer om storleken på nymf- och fästingpopulation i förhållande till temperaturer undersöktes inte. Därför användes temperaturerna som en direkt potentiell förklarande variabel. Avsaknaden av möjliga data påverkade metoden: man går direkt från temperatur till smitta istället för att gå via nymf och fästing-population. Påverkas förklarings- värdet hos metoden av detta? Vi återkommer till frågan i slutet av seminariet.

11 www.gu.se Results Ökningen av TBE relateras till två på varandra följande milda vintrar Tidiga vårar och sena höstar i t-1, samt temperaturer som medför aktivitet tidigt under år t påverkar positivt. Flera dagar under vintern i t-1 med medium kallt eller kallt väder har negativ effekt. Snödjup har betydelse när det är ”medium kallt”. Mycket snö har positiv effekt; lite snö negativ effekt. Kalla sommardagar påverkar inte Fel? Stämmer diagram och tabell? Vad innebär negativt antal dagar i C? Meningen längst ned på vänsterspalten på s. 17. Figur D säger att toppen ligger 1989 inte 1994 (pga felplacerade årtal?)

12 www.gu.se Discussion: Vilka faktor kan ha spelat in? Antal sommarstugor ökar i området. Svampplockning etc ökar vid varma höstar. (Kan vara en alternativ förklaring till ökningen) Kan tolkas så att deras tes blir svagare. Antalet värddjur har ökat tack vare mildare vintrar men även rävskabben har ökat under 1980-talet och minskat antalet rävar vilket ökar antalet värddjur ännu mer. (Kan vara en alternativ förklaring till ökningen) ) Kan tolkas så att deras tes blir svagare. TBE vaccin kom 1986 12,5% har vaccinerat sig i området. (Kan vara en faktor som dragit ned antalet fall av TBE). Har inte med klimatet at göra, så det gör att tesen att TBE ökar med varmare klimat blir starkare. Uppmaningar att klä sig ordentligt, klippa gräs och vara uppmärksam på fästingar kan ha bidragit till färre bett. Har inget med klimat att göra, så det gör att tesen att TBE ökar med varmare klimat blir starkare.