Intern redovisning för planering och uppföljning

En presentation över ämnet: "Intern redovisning för planering och uppföljning"— Presentationens avskrift:

1 Intern redovisning för planering och uppföljning
VÄLKOMMEN! till Föreläsning 5 och 6 (Litteratur till den 21/3 och 29/3: Kapitel 4) Vad är lönsamhet? Vad bidrar till lönsamhet? Hur gör man om det ändå gått snett? Kalkyler för särskilda beslut som påverkar lönsamheten Övning; Ledig kapacitet, trång sektion, produktval, nedläggning Utdelning uppgifter till 22/3 + 30/3 (a + b) (Ö: 5:1 – 5:4) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

2 Ett normalt sätt att beräkna lönsamhet/avkastning
Räntabilitet på TOTALT KAPITAL = % Ränta EK x EK % Ränta S x S TK TK Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

3 Vad bidrar till utvecklingen av (o-)lönsamhet?
Optimal lönsamhet för hela ”systemet” genom rätt matchning KOMPONENT – PRODUKT – SEGMENT - MARKNAD Rätt optimering av bidraget per produkt (- segment) ger optimal EFFEKTIVITET i produktionssystemet Marginalkostnad/marginalnytta                     Optimal lönsamhet eller bidrag per produktsegment Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

4 TOTALANALYS: Frågorna igen: Vad Du måste veta om Ditt företag!
Vad det är för företag. Vad man använder för information för att styra företaget; vilken styrmodell? Vem är den ”legitime ekonomen” och vem styr skutan? Vad är mest intressant; resultatet eller likviditeten´? Vilket är viktigast ; ”Ex ante” eller ”Ex post” Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

5 Tjänsteföretaget: Servicen, kvalitén?
Vad det är för företag och vad som är viktigt att fokusera i totalanalysen Tjänsteföretaget: Servicen, kvalitén? Handelsföretaget: Volymen? Priset? Tillverkande företaget: Teknologin? Stort, litet? Marknad? Segment? Organisationsmodellen? Process? BU? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

6 Lönsamhetsbedömningen
BIDRAGSANALYSEN indikerar… Kalkyler för särskilda beslut som påverkar lönsamheten; d v s vid ledig kapacitet, trång sektion, produktvalet, nedläggningsbeslut? Hur gör man om det ändå gått snett? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

7 Lönsamhetsmetoden …med Bidragsanalys och Bidragskalkyl
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

8 Varför pekar resultatet och lönsamhetskurvan åt ett visst håll ?
                                                                                                                                 En extrem kurvanalytiker Varför pekar resultatet och lönsamhetskurvan åt ett visst håll ? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

9 Effektiv produktion eller fel i prissättningen?
Pris/bidrag per ? Ökad lönsamhet eller bidrag per ? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

10 Bidragsanalysen är beslutsorienterad!
Lönsamhetsmetoden med bidragsanalys Vid bidragsanalysen fastställs kostnadsbärarens möjliga intäkter. Dessa ställs mot särkostnaderna för de olika kostnadsbärarna. Kausaliteten är stark. Men vilken? Bidragsanalysen är beslutsorienterad! Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

11 Bidragskalkylering bygger alltså först på en analys…
Varför kostar inrikes ”standby” på flyget ca 250 kr? Varför är det billigare att åka X2000 mitt på dagen jämfört med på morgonen? Varför är det billigare att bo på hotell på helgerna? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

12 Kan företag sätta priser helt fritt?
Är fri prissättning tillåten i alla former? Får företag samarbeta hur de vill? Får vi samarbeta om hur hur mycket vi skall producera? Får vi samarbeta om vilka priser vi skall sätta? Får vi sätta hur högt pris vi vill? Får vi sänka priset för att eliminera konkurrenter? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

13 Produktionskarteller är förbjudna! Priskarteller är förbjudna!
Hur efterlevs detta? Produktionskarteller är förbjudna! Priskarteller är förbjudna! Prisdumpning är förbjudet! Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

14 Upp till bevis Om ett företag sätter priser som understiger särkostnaderna kan det betraktas som prisdumpning för att eliminera konkurrenter och detta är inte tillåtet. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

15 Till vad kan bidragskalkylen användas?
Vad är det lägsta pris vi kan sätta på kort sikt? Vilket lägsta pris skall vi ange i ett anbud? Vilket är det lägsta pris vi får ange? Vilken produkt skall vi välja om vi har begränsningar i produktionen? Ska man helt inställa produktionen på kort sikt? Ska man komplettera produktionen med nya produkter? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

16 - Rörliga särkostnader (- Fasta särkostnader) Täckningsbidrag
FORMELN känner Du igen… Särintäkter - Rörliga särkostnader (- Fasta särkostnader) Täckningsbidrag TB i relation till Särintäkten = TG Täckningsbidrag kallas så för att produkten lämnar ett bidrag för att täcka företagets samkostnader. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

17 Vi tittar speciellt på särkostnaderna…
Särkostnader är kostnader som skulle bortfalla om ett visst produktslag inte tillverkas… eller …för ett produktslag som nu ej ingår i sortimentet men planeras ingå i sortimentet blir dess särkostnader de kostnader som beräknas tillkomma. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

18 Den enklaste bidragskalkylen
I enklaste fall omfattar bidragskalkylen bara direkt material och eventuellt direkt arbete samt eventuellt speciella direkta kostnader i tillverkning och försäljning. En så enkel kalkyl kan dock vara missvisande. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

19 Kalkylen kan underskatta väsentliga särkostnader.
Varför missvisande? Kalkylen kan underskatta väsentliga särkostnader. Många indirekta kostnader som oftast ses som samkostnader kan antas vara lika mycket orsakade av olika produktenheter eller produktslag som de direkta. (Detta motiverar att bidragskalkylens även skulle omfatta rörliga omkostnadspålägg. Detta motsvarar “variable” eller “marginal cost”.) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

20 Tjänstemannalöner Kapitalkostnader Kapacitetskostnader
Vanliga exempel på samkostnader Tjänstemannalöner Kapitalkostnader Kapacitetskostnader Samkostnader är kostnader som inte bortfaller vid ett eventuellt beslut Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

21 Hur vet vi om ett visst bidrag till företaget som helhet är tillräckligt? En utökad formel.
Särintäkter - Särkostnader = Täckningsbidrag - Samkostnader = Kalkylmässigt nettoresultat +bokföringsmässiga merintäkter -bokföringsmässiga merkostnader =Resultat efter finansnetto Bidrag från olika produktslag måste totalt täcka för produktslagen tillsammans uppkomna samkostnader, inklusive räntor på eget kapital. Eventuell övertäckning blir KALKYLMÄSSIGT NETTORESULTAT. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

22 Några exempel SNÖBRÄDAN (Bidragsanalys) Mobiltelefoner (Stegkalkyl)
EXCELSIOR (Kapacitet) Hux & Flux AB (Trång sektor) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

23 Begreppen Kapacitetskostnad Bidragskrav Kalkylmässig ränta
Alternativkostnad (Operationell kostnad) Speciella beslutskriterier Resultat (KKM) efter finansnetto (F 6) EVATM (F6) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

24 Kapacitetsgrad Det totala bidraget kan också ställas i relation till de totala (fasta och gemensamma) kostnaderna för att upprätthålla en viss kapacitet. Kvoten kallas ibland kapacitetsgrad. Den anger hur väl kapacitetskostnaderna (samkostnaderna) täcks. Formeln = Täckningsbidrag x Samkostnader Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

25 Speciella bidragskrav vid begränsningar
En annan möjlighet är att jämföra med särskilt uppställda bidragskrav. Dessa kan formuleras på olika sätt. Avgörande är vad man i företaget upplever vara dess trånga sektion. Om en viss tillverkningsprocess begränsar utbudet kan t ex krav ställas på ett visst bidrag per timme. I andra fall kan det gälla att nå ett visst bidrag per ton råvara. Om begränsningen ej ligger på resurssidan utan i försäljningen kan krav ställas på visst bidrag i procent av särkostnader eller i procent av omsättningen. Det sistnämnda utgör då krav på viss täckningsgrad Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

26 Täckningsgrad per st eller totalt
Täckningsgrad (TG) = Totalt Täckningsbidrag (TTB) / Omsättning (uttryckt i %) alternativt TG = TB/st /Pris Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

27 EXEMPEL TOTALANALYS Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

28 FÖRETAGET Företaget SNÖBRÄDAN AB tillverkar snowboards som säljs för 3000 kr/st /exkl mvs). Tillverkningen sker med manuellt med mycket direkt arbetskraft. P.g.a. detta är de rörliga kostnaderna höga och uppgår till 900 kr/st. (3 tim/ st) Förra året sålde företaget st. med följande resultat: /st Försäljning (5.000 st) Rörliga kostnader (särkostnad) Bidrag TG % Fasta kostnader (Samkostnad) Resultat (före finansiella) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

29 Nollpunktsanalys Q = FK/TB per st
Beräkna Break-even (Kritisk punkt eller Nollpunkten, Kritisk volym) 3000 – 900 = (TG 2 100/3000 = 70%) FK/ TB /st = /2 100 = st Om de rörliga kostnaderna ökar med 300 kr/st (1 tim) och priset är oförändrat, vad blir det nya täckningsbidraget, täckningsgraden och kritisk volym? 3000 – 1200 = (TG 1 800/3 000 = 60 %) FK/TB/st = /1 800 = st Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

30 Kritisk omsättning FK/TG
TG x Omsättning = TTB TTB = FK (vid 0-punkten) TG x Kritisk omsättning = FK Kritiks omsättning = / 60 % = tkr Med förutsättningarna i (2), hur många styck måste säljas för att nå samma resultat som ovan ( ) och vilken omsättning blir det? = (3000 – 1 200) x q – = st Omsättning x = Rörliga kostnader x = Bidrag x = Fasta kostnader RESULTAT Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

31 Periodkalkyl eller orderkalkyl?
Periodkalkylen (divisions-respektive ekvivalentmetoden) används när kalkylobjekten är ”identiska” och för en viss period Orderkalkylen (för kund, order, projekt mm oberoende av tidsperioden) samt på olika nivåer med ex stegkalkyl Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

32 En bästa kalkyl vill ha allt…
Huvudsyftet är att få olika beslutsunderlag för beslut av olika räckvidd och olika system, kring olika beslutsobjekt och för olika (nivåer av) beslutsfattare. Strävan är att i samma system uppnå såväl självkostnadskalkylens långsiktiga stabilitet och bidragskalkylens flexibilitet alltefter kalkylsituationen. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

33 Analys för speciella beslut
Analys med stegkalkyl (Mobiltelefoner) 1 Produktenhet 2 Produktslag 3 Produktgrupp 4 Division/Affärsenhet 5 Företaget Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

34 Skall vi lägga ut produktionen av produkt-
slaget (mobiltelefoner) på lego? Skall vi lägga ner företaget? Ska vi lägga ner divisionen? Ska vi avveckla produktgruppen? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

35 Två standardsituationer vid lönsamhetsbedömning
Lönsamheten vid ledig kapacitet respektive Lönsamheten vid trånga sektorer Två standardsituationer vid lönsamhetsbedömning Väsentligt att observera att dessa två standardsituationer bygger på vissa antagande. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

36 Klassisk pris- och efterfrågeteori
I grundläggande pristeori antas företagen kort- och långsiktigt sträva mot vinst. De antas ha bara ett produktslag och ledningen antas ha fullständig kunskap om t ex hur olika prissättning leder till olika försäljning. I första hand beaktas just stundens förhållande utan hänsyn till hur dessa beror av förhistorien eller inverkar på framtiden. I grundläggande efterfrågeteori antas på motsvarande sätt konsumenterna (kunderna) sträva mot högsta möjliga ”nyttotillfredsställelse”. De antas även ha fullständig kunskap om hur denna tillfredsställelse beror av mängden av olika produktslag eller tjänster. Både pris- och efterfrågeteori i enklaste form behandlar bara situationer där endast priset på varan förändras. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

37 Dessa antaganden medför att den rationella prissättarens förväntade beteende kan formuleras mycket strikt. Priset har uppnått ett jämviktsläge om en liten förändring bara skulle medföra lika stor förändring i intäkter som kostnader. Prissättaren förväntas alltså sätta priset så att marginalintäkten just täcker marginalkostnaden. Resonemanget innebär bara en tillämpning av traditionell ekonomisk teori kring den rationella s k ”economic man”. Storleken av en åtgärd - i detta fall en prisändring - bedöms efter hur den förväntas inverka på intäkter och kostnader. Åtgärder som antas leda till högre intäkter än kostnader antas vara fördelaktiga. Bäst utnyttjas åtgärden till den omfattning där marginalintäkten nätt och jämnt räcker för att täcka marginalkostnaden. Intäkter och kostnader mäts på den kalkylsikt över vilken besluten förväntas få konsekvenser. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

38 Målens relativa betydelse kan ändras över tiden.
Verkligheten är dock långt mer komplicerad. Kunskapen om antalet tillgängliga handlingsalternativ och deras konsekvenser är ofullständig. Varken företagare eller konsumenter kan därför vara helt rationella. Dessutom har de ofta långt fler mål än vad teorin antar. Många mål formuleras närmast som minimikrav, som anpassas med svårigheterna att uppnå dem och ambitionsnivån. Målens relativa betydelse kan ändras över tiden. Tillväxt och finansiell trygghet för företag eller oro inför morgondagens prisutveckling, arbetslöshet m m hos konsumenter kan inverka på beteendet. Kunskapen om vilka ekonomiska och psykologiska förhållanden som faktiskt styr köparens och säljarens beteende i en konkurrensmarknad är bristfällig. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

39 Prissättningsbeslut vid ledig kapacitet
Priset skall på kort sikt sättas så att det totala täckningsbidraget (TTB) maximeras. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

40 Produktvalsbeslut vid ledig kapacitet
Vid ledig kapacitet skall en order accepteras om ordern ger ett positivt täckningsbidrag. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

41 Produktsvalsbeslut vid en trång sektion
Man skall på kort sikt välja den produkt som ger högst bidrag per enhet av trång sektor. Det gäller att utnyttja kapaciteten så effektivt som möjligt. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

42 Exempel Xselsior Företaget Xselsior AB utnyttjar f n sin kapacitet till 70%. Man har vid fullt kapacitetsutnyttjande möjlighet att tillverka enheter. Självkostnadskalkylen för en produkt ser ut enligt nedan: dM MO(F) dL TO(R) TO(F) TVK AFFO SVK Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

43 Vilket är det lägsta pris man kan sätta på kort sikt?
Priset skall täcka särkostnaderna. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

44 Också ett viktigt beslut
Om man får en order på enheter till ett pris > 800 kr/st skall man acceptera ordern? Om ordern ger ett positivt bidrag skall den accepteras under förutsättning att: Ursprunglig försäljning inte påverkas negativt Framtida försäljning inte påverkas negativt Den ryms inom den lediga kapaciteten Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

45 Nytt exempel HUX & FLUX AB tillverkar 2 produkter
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

46 Den produkt som ger högst bidrag/enhet av trång sektor
Den produkt som ger högst bidrag/enhet av trång sektor. EXEMPLET FUX & FLUX AB Låt oss anta att vi har 5000 kg material till vårt förfogande Fux förbrukaqr 50 kg per enhet Flux förbrukar 62,5 kg per enhet Vi kan sälja allt vi tillverkar av respektive enhet Av Fux kan vi tillverka 100 st (till ett sammanlagt TB av: Av Flux kan vi tillverka 80 st (till ett sammalagt Tb av: Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

47 Försäljningen trång sektor
Låt oss anta att vi inte kan avyttra allt vi tillverkar av en produkt. Försäljningen är också en trång sektor. Av FUX kan vi sälja maximalt 80 st och av FLUX 70 st. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

48 Bidrag vid trång sektor
Om vi koncentrerar produktion på FUX får vi ett bidrag på 80 st*700 kr = och kg ( *50) “över” . Av dessa kan vi tillverka 16 FLUX (1000/62,5) Dessa ger ett bidrag på 16*850= kr. Sammanlagt får vi kr i bidrag. Om vi koncentrerar produktionen på FLUX får vi ett bidrag på 70 st*850 kr = kr och 625 kg ( *62,5)“över”. Av dessa kan vi tillverka 12,5 FUX (625/50). Dessa ger ett bidrag på 12,5*700 = kr. Sammanlagt får vi kr i bidrag. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

49 Beslutsregel vid en trång sektor och begränsad försäljning.
Tillverka och sälj i första hand den produkt som ger högst TB/enhet av trång sektor, därefter den produkt som ger näst mest i TB/enhet osv Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

50 Avancerad kalkylering
När man har flera trånga sektorer i produktionen måste man tillämpa matematisk programmering för att hitta optimal lösning Linjärprogrammering Parametriska och icke-parametriska modeller Programmering i Excel (Solver Add-In) Alternativa program: LINGO, SAS, DEAP, Warwick DEA, EMQx etc Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

51 Bidragskalkylering; svar på frågan
Varför kostar en inrikes standby flygbiljett ca 250 kr? Varför är det billigare att åka X2000 mitt på dagen jämfört med t ex morgonen? Varför är det billigare att bo på hotell på helgerna? Svar: Ledig kapacitet, alltså sätter man priserna utifrån särkostnadsresonemang. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

52 Morgondagens föreläsning (F 6)
Tisdag den 29:e fortsätter vi med Resultatbudget och Balansbudget och prestationsmätning Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

53 Föreläsning 6 Resultatbudget och Balansbudget (med Resultatanalys)
(Likviditetsbudget) Effektivitetsmålet Prestationsmått Finansiella mått EVA TM Balanserat styrkort Målkostnadskalkylering Kaizen Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

54 BALANSBUDGET budget i balans vid årets slut Tillgångar Skulder
Anläggningstillgångar Maskiner Inventarier Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Likvida medel Eget kapital Aktiekapital Balanserade vinstmedel Budgeterad vinst Långfristiga skulder Banklån Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

55 Resultatbudgeten ger balansen utifrån årets händelser Kostnader
Resultatbudgeten ger balansen utifrån årets händelser Kostnader Intäkter Direkta inköpskostnader Försäljning Direkta personalkostnader Rörelseomkostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Finansiella intäkter Budgeterad vinst Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

56 LIKVIDITETSBUDGET Inbetalningar Utbetalningar
Från kunder Till leverantörer Från ägare Till ägare Från långivare Till långivare Till anställda Till myndigheter Likvida medel vid årets början + inbetalningar – utbetalningar = Likvida medel vid årets slut Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

57 Balansbudget och Resultatbudget utifrån en Resultatanalys
Begreppen ”Vinst” och vinstmarginal Avkastning Lönsamhet Räntabilitet Kalkylmässig ränta (efter finansnetto) Totalt kapital Sysselsatt kapital Omsättningshastighet Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

58 Vinst och vinstmarginal
Rörelseresultat efter avskrivning + finansiella intäkter Omsättning Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

59 Ett sätt att beräkna förväntad avkastning…
Räntabilitetskrav på TOTALT KAPITAL = % Ränta EK x EK % Ränta S x S TK TK Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

60 Sysselsatt kapital Totalt kapital ./. Leverantörsskulder = Sysselsatt kapital) Kalkylmässig ränta ska bara beräknas på det kapital som är räntebelastat ( = bara på det sysselsatta kapitalet) Ej räntebelastade leverantörsskulder ska då inte medräknas. De tillgångar som ska generera avkastning värderas oftast till bruksvärde (nuanskaffningsvärde ./. kkm avskrivningar) (Se Karlsson s. 107) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

61 Omsättningshastighet
Sysselsatt kapital Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

62 Räntabilitet på sysselsatt kapital
Rörelseresultat efter finansiella poster + finansiella kostnader alternativt Rörelseresultat efter avskrivningar + finansiella intäkter Sysselsatt kapital Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

63 Ett annat sätt att beräkna avkastning
Räntabilitet på SYSSELSATT KAPITAL KKM ränta (vägd mellan E och S) och inflationsrensad Sysselsatt kapital Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

64 Lönsamhet/räntabilitet versus kapitaleffektivitet
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

65 ? Eller kanske nya mål, strukturer och mått Operativa resurser
Strukturkapital, Intellektuellt kapital Infrastrukturkapital Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

66 Intern ”effektivitet” (produktivitet) är att göra sakerna rätt
Externt betyder EFFEKTIVITET att göra rätt saker! Vad är viktigast ? Produktivitet är framförallt kvantitet. Effektivitet är framförallt kvalitet ! Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

67 Prestationer Roller Tydlighet
Några nyckelbegrepp RESURSEFFEKTIVITET Växande Visioner MÅLEFFEKTIVITET Samförstånd Prestationer Roller Tydlighet Mätning Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

68 PRESTATION ? Vad är en prestation då? Process 1 Process 2 ?
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

69 Skolor (betyg) (kursutvärderingar) + Möjlighet till kontroll av läget.
PRESTATIONER Vi mäter på Företag och andra arbetsplatser (lönsamhet, resultat, kostnader, försäljning, trivsel) Skolor (betyg) (kursutvärderingar) + Möjlighet till kontroll av läget. - Allt mäts på redan gjorda saker. Men hjälper det? Och vem hjälper det? Ericsson 3-månaders rapporter… Varför denna mätning? För att se måluppfyllelse? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

70 Prestationsmått har ett operativt syfte
följa den löpande verksamheten och se att mål uppnås se hur kortsiktiga mål passar in i de långsiktiga målen kommunicera vad som är företagets fokus och strategi motivera ansvariga medarbetare signalera avvikelser från planer och förväntningar Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

71 Kundtillfredsställelse
Prestationsmått …några exempel: Lönsamhet Försäljning Kassationsprocent Ledtid Kundtillfredsställelse Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

72 Finansiella mått Marginaler vs avkastningsmått
Lönsamhet på försäljning Räntabilitet på totalt kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

73 Icke finansiella mått Kvalitativa och kvantitativa mått som exempelvis
Antal/andel nöjda kunder (strukturellt mått) Nivån på anställdas trivsel (socialt mått) Andel personer med viss kompetens (strukturellt mått) Andel resurser levererade i rätt tid; ex FOU (strukturellt mått) Volymen in/ut i olika processer (tekniskt-ekologiskt mått) Värdet av nyttan från olika processer (ekonomiskt mått) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

74 Kundtillfredsställelse
Ett kvalitetsmått kan givetvis mätas som Täckningsbidrag per kund …men ännu bättre med intervjusvar på en skala (bra – dåligt etc) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

75 Styrmedel på olika ambitionsnivåer
(Marginell intern (Kundnytta, (”Bred” förändring (Förändrade förändring) Nytta för Partner) internt) spel/tumregler) In: K/I Ut: TB Produkt, funktion Metod: In: Ut: Resurseffektivitet Metod: Kund/lev- bidrag In: Ut: Metod: BSC/IC In: Intangibles, tyst kunskap/flöde Ut: Q%’ Metod: RT+ In: Internränta Ut: R, ROI Metod: För/efterkalkyl projekt In: Ut: Metod: Distrib. Q/Brist In: Ut: Metod: ABC In: Kompl. m Kompetens- kostnad UT: RT %, Ratio Metod: ROR ”Smärta” /applicerbarhet In: Nuvärde Ut: Livslängd Metod: LCA/LCV In: Ut: Metod: EVITA In: Ut: Metod: EVA (ELUX) In: PK, KK Ut: Effektivitet Metod: SIMPLER Nytta och relevans (= enkelhet vs värdet för resp. målgrupp) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

76 EVA TM Economic Value Adding (LUX m fl)
Ett mått på hur Du lyckats prestera ett resultat som överstiger kapital marknadens ”krav” Beräknas efter skatt Kan jämföras med ett RESIDUALMÅTT Beräknas oftast på sysselsatt kapital Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

77 Det balanserade styrkortet - utifrån en vald strategi!
BSC En metod med hög ambitionsnivå Det balanserade styrkortet - utifrån en vald strategi! Finansiellt perspektiv Internt perspektiv Medarbetareperspektiv Kundperspektiv Lärande- och tillväxtperspektiv Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

78 MÅLKOSTNADSKALKYL versus
JAPANSK EKONOMISTYRNING – två intressanta modeller MÅLKOSTNADSKALKYL versus KAIZENKALKYL Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

79 Målkostnadskalkylering
”Target costing” Målkostnadskalkylering är en ekonomistyrningsprocess som innebär att man med utgångspunkt i givna marknads-, och /eller vinstmål undersöker samtliga tänkbara möjligheter till kostnadsreducering hos produkter som befinner sig under utveckling samtidigt som kvalitet, reliabilitet och andra kundkrav tillgodoses och säkerställs Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

80 Three main elements of the target costing process
Market-Driven Target Costing Customer Demands Product Specification changes Product-Level Target Costing Cost-reduction pressure Supplier cost estimate Component-Level Target Costing Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

81 Target costing, forts. Marknads-, vinst-, försäljningsmål utgör alltså utgångspunkten för ekonomistyrningen Kostnadsmål sätts sedan för vad produkten skall kunna kosta över produktens hela livscykel (PLC) Kostnader för hela ”cykeln” kan vara: för utveckling och design, för material, för tillverkning och distribution,, eftermarknad etc. och Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

82 ”Target costing” forts. Det börjar med…
”Market driven costing” Vilka marknadsmål, vinstkrav och/eller möjligt försäljningspris ska gälla? Vilka egenskaper ska man erbjuda? Strukturera produktlinjen m a p kundpreferenser över tid. Vilka krav/pris på reparationer och service? Fastställ målvinstmarginal (hos tex. föregångare) Acceptabel kostnad (målpris – målvinstmarginal) Försäljningsvolym? Hur lång PLC? Mål marknadsandel? Konkurrenters beteende? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

83 Kaizen”kalkylering” för operativ effektivitet
Sker främst inom tillverkningsprocessen Fördelar – Nackdelar + Medverkan och engagemang ger MÅNGA fördelar - Eventuellt för mycket kostnadsfokusering Målkostnad Produkt/produktionsplanering Kaizen Tillverkning Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

84 Marginalkostnad/Marginalnytta
För att hålla funktionaliteten konstant och reducera kostnaden hålla MÅLkostnaden konstant och höj funktionaliteten (= nyttan för kunden) Funktionalitet (Nyttovärde)/Kostnad = Kundvärde ger underlag för att bestämma Marginalkostnad/Marginalnytta Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

85 Fördelarna med Målkostnadskalkylering
Tydliga kostnadsramar leder till lägre livscykelkostnader. Underlag för kontroll och styrning. Stark marknadskoppling säkerställer lönsamhet och ”rätt satsningar”. Kostnadslåsningsfenomenet % av tillverkningskostnaden bestäms i utvecklingsarbetet. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

86 Nackdelarna med Målkostnadskalkylering
Långa produktutvecklingstider på bekostnad av ”time-to-market” För hårda krav på organisation och medarbetare. Auktoritetsdriven ”supply management” För stora produktprogram, ökad komplexitet och minskad överblick. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

87 Tack för Er uppmärksamhet!
/Staffan Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76