Vård, forskning, utbildning för äldres hälsa

En presentation över ämnet: "Vård, forskning, utbildning för äldres hälsa"— Presentationens avskrift:

1 Vård, forskning, utbildning för äldres hälsa
Geriatriska kliniken Vård, forskning, utbildning för äldres hälsa Välkomna till Nutritionsseminariet ”Tips och fakta om mat för dig som träffar äldre i ditt arbete” Geriatriska kliniken hälsar er alla välkomna till em nutritionsseminarium! Vår förhoppning är att ni ska få praktiska tips och råd på hur vi uppmärksammar och åtgärdar/behandlar den undernärde äldre patienten/vårdtagaren oavsett om vederbörande är inlagd på sjukhuset, bor i sitt ordinära boende eller på ett särskilt boende.

2 Seminarium i samverkan
Eftersom det är samma patienter som rör sig mellan de olika vårdgivarna: kommunal vård- och omsorg, PV och sjukhusen känns det mycket naturligt att seminariet är gjort i samverkan mellan oss olika vårdgivare. De aktiva olika aktörerna är: se bilden Hälsa föreläsarna i 1:sta delen av seminariet välkomna: + Ann-Louise välkomna. A-L träffar ni vid bokbordet i fikapausen. Är det någon fråga ni vill ställa till henne som berör alla så ställ den gärna här inne. Bilderna kommer att läggas ut på Geriatriska klinikens hemsida i denna veckan. Fikat serveras omkring kl 14.40!!

3 Sjukdomsrelaterad undernäring är vanlig
Undernäring kan leda till ökad komplikationsrisk, dödlighet, vårdtid, sämre livskvalitet, ökade kostnader Sjukdomsrelaterad undernäring: Mer än var 4:de kroniskt sjuk lider av undernäring. Bland äldre kroniskt sjuka är närmare hälften undernärda. T ex pat med demenssjkdm, KOL, hjärtinkomp, kirurgiska ingrepp eller strålbehandling, neurologiska sjukdomar som stroke, Parkinsons sjkdm är ex på sjukdomstillstånd som kan drabbas och även det naturliga åldrandet. All vårdpersonal måste arbeta med undernäringsproblematiken: dsk/ssk resp usk ansvarsområde. Ökad komplikationsrisk: infektioner, längre rehabilitering, tryckskada, fall Ökade kostnader: undernäring kostar lika mkt som övervikt och fetma enl en undersökning från Storbritannien. SoS har gjort en överslagsberäkning som visar att om undernäring åtgärdas kan ½-1 miljard per år sparas och då var inte de äldre medräknade!! Uppmärksammat problem

4 Definition av undernäring
Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma föränd-ringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdoms-förlopp. Ur Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen Även en överviktig person kan vara i risk för undernäring eller undernärd!

5 Riskbedömning/ nutritionsscreening SWESPEN MNA 3 frågor BMI
Ofrivillig viktförlust Ätproblem Lönar det sig att riskbedöma för undernäring? Ja, om de riktas mot äldre och sjuka som är undernärda eller i riskzon. Viktigt riskbedöma alla inom vård och omsorg och på sjukhus. På sjukhuset inom 24 tim och varje gång pat läggs in! Hur ofta inom vård- och omsorg är individuellt. Riskbedömningen dsk/ssk ansvar med hjälp av usk, t ex vägning, längdmätning. Viktigt att usk rapporterar över till dsk/ssk om upplevelser vid måltidssituationen.

6

7

8 BMI gränser 70 år eller äldre: under 22 undervikt 23- 29 normalvikt
över 29 övervikt år: < 16 svår undervikt < 20 undervikt normalvikt övervikt > 30 fetma

9 Ofrivillig viktförlust måste uppmärksammas!
OBS ofrivillig viktförlust oavsett pat vikt, alltså även vid övervikt OCH oavsett storlek och tidsförlopp! Ofrivillig viktförlust: förlorad vikt (kg) dividerat med tidigare vikt (kg) x 100, ex 3 kg dividerat med 60 kg x 100= 5 %

10 Exempel på ätproblem Nedsatt aptit Nedsatt ork Snabb mättnadskänsla
Illamående/ kräkning Mag- tarmproblem Smärta Lukt/smakproblem Tand/munhåleproblem Sväljningsproblem Tuggsvårigheter Hjälp att äta Matas Problem att föra mat till munnen Sittställning Nämn de vanligaste: Nedsatt aptit, snabb mättnadskänsla, lukt/smakproblem, tand/munhåleproblem, sväljningsproblem och sittställningar.

11 Energibehov per kg kroppsvikt och dygn
Sängbunden: vikten x 25 kcal Uppegående: vikten x 30 kcal Återuppbyggnadskost: vikten x kcal Mager (BMI < 22 om över 70 år): + 10 % Adipös: - 10 % Över 70 år: - 10 % För varje grads temperaturstegring: + 10% Om pat/vt har minskat i vikt måste man ställa frågan: är energibehovet tillräckligt?

12 Näringsbehov per kg kroppsvikt och dygn
Proteinbehov Friska ca 0,75- 0,8 g Sjuka ca 1,0- 1,5 g Vid sårvård 1,2- 1,5 g Kostfiber, vitaminer och mineraler enl svenska näringsrekommendationer MEN äldre har ett ökat behov av vitamin D och kan även ha det av kalcium Tag upp varför många äldre behöver ett större proteinbehov: Undvika sarkopeni -vid sjukdom/sängläge förloras 1-2 % av vikt/muskelmassa per dygn och det tar 3 ggr så lång tid att bygga upp den igen! återuppbyggnad/celluppbyggnad, ger en försvagning med risk för fall, sämre förmåga till rehabilitering och förbättrad rehabilitering. Försämrad sårläkning och försämrat immunförsvar.

13 Nutritionsvårdsprocessen
Riskbedömning/nutritionsscreening Patient med risk för undernäring Ingen förekomst av riskfaktor Individuell vårdplan för nutrition Utredning Bedömning Ordination av nutritionsbehandling Metodiken för diagnostik/utredning/åtgärd/uppföljning av undernäring. Insatta åtgärder måste överrapporteras till nästa vårdgivare. Utredning: ätsvårigheter, medicinsk problematik, måltidssituationen Bedömning av energi och även proteinbehov samt vätskebehov. 30 ml/kg kroppsvikt eller 1½ l per dygn. Nutritionsbehandling är enl Socialstyrelsen likvärdig med medicinsk behandling! Uppföljning och utvärdering 13

14 Riktlinjer om mat och näring
2011 presenterades ”Näring för god vård och omsorg” En vägledning för att förebygga och behandla undernäring En föreskrift angående undernäring kommer… ”Bra mat i äldreomsorgen”, Livsmedelsverket, 2010 Bilder: Livsmedelsverket Näring för god vård och omsorg- en vägledning för att förebygga och förhindra undernäring ersätter Mat- och näring. Föreskriften garanterar patienter en säker vård av hög kvalitet, där vårdgivaren blir ansvarig att tidigt hitta de undernärda patienterna, eller dem som löper risk samt att åtgärda problemet. Därmed blir undernäring föremål för tillsyn från Socialstyrelsen. Nu hälsar vi Rebecka Persson och Elisabet Johansson välkomna att ge oss förslag på åtgärder för att motverka och behandla undernäring 14

15 Här kommer kollegors ”åtgärdsföreläsning” in
När ni har avslutat den presenterar jag kort Kunskapsbanken med kalkylatorer och kost- och vätskeregistreringar

16 Kunskapsbank för geriatrik: www.kcgeriatrik.se

17 Dessa sista 3 bilder hör till avslutningen och kommer in efter presentationen av de Goda exemplen

18 Till avslutningen Det är jätteviktigt att vi inte glömmer bort att överrapportera utförd riskbedömning/ nutritionsåtgärder när pat/vt byter vårdgivare. När vb flyttar från det egna boendet till det särskilda, läggs in på sjukhuset, skrivs ut från sjukhuset eller har kontakt med sin distriktsläkare på VC.

19 Undernäring är en patientsäkerhetsfråga
Till avslutningen Eftersom undernäring enl SKL är en patientsäkerhetsfråga är det viktigt att kontinuerligt följa pat/vt nutritionsstatus. Ha gärna t ex nutrition som en punkt på APT: Man kan t ex diskutera frågan: Är det stor skillnad mellan vad som görs och vad som bör göras?

20

21 Tack för er uppmärksamhet!
TACK alla för er uppmärksamhet i em och vi hoppas att ni fått praktiska råd att ta med er hem eller kanske konstatera: såhär gör vi redan och då blir det som en bekräftelse på ert pågående nutritionsarbete! Tack alla föreläsare och de Goda exempel som ni delgivit oss! GLÖM inte bort fylla i utvärderingsblanketten som ni lägger på bordet vid utgången! TACK!!