Masterarbete i Landskapsarkitektur som handlar om hur stråk kan användas för att skapa en fysiskt sammanhängande stad.

En presentation över ämnet: "Masterarbete i Landskapsarkitektur som handlar om hur stråk kan användas för att skapa en fysiskt sammanhängande stad."— Presentationens avskrift:

1 Masterarbete i Landskapsarkitektur som handlar om hur stråk kan användas för att skapa en fysiskt sammanhängande stad

2 Översiktsplan för staden Linköping
Tillägg: Utvecklingsplan för Linköpings innerstad Strategiska stråk Utvidga innerstaden – fler ska bo med stadskvaliteter En sammanhållen, ”nära” stad Ökad andel gång- och cykeltrafik Uppgiften: Linköpings kommun tagit fram en utvecklingsplan för innerstaden Förutsättningarna är att fler invånare ska rymmas i staden – och de flesta ska bo i innerstaden. För att lyckas med detta planeras innerstaden att utvidgas, vilket i förlängningen också ska bidra till att staden blir mer sammanhållen och upplevas nära. Stommen i strukturen utgörs av ”strategiska stråk”, befintliga eller förlängda befintliga gator som ska fungera som en ryggrad i innerstadsutbyggnaden. Analysera fysiska förutsättningarna i stadens form, förutsättningar för att utveckla ett stråk med innerstadskvaliteter som uppmuntrar till gångtrafik.

3 LINKÖPING E4 Norrköping Stockholm Jönköping Malmö
Innerstaden liten, men en tät rutnätsstad. Väldigt stor tillväxt från 1900-talets början och allra mest sedan 1950. Värdefulla naturområden och två flygplatser har bidragit till en utdragen och gles form. Stråken ska utgöra en stomme och ryggrad… LINKÖPING

4 LINKÖPING E4 Norrköping Stockholm Jönköping Malmö
Det strategiska stråk jag analyserat sträcker sig från stadskärnan mot nordväst. Mångfacetterat med rutnät, stadens äldsta trähusbebyggelse, modernistiska lamellhusområden och miljonprogramsförort, liksom en till stadskärnan stark konkurrent Tornby. Framtida resecentrum på andra sidan ån ligger is tråkets östliga förlängning. LINKÖPING

5 Stråkets förutsättningar:
Traditionell kvartersinnerstad  Modernistisk ytterstad Främst bostadsområden Tornby handelsområde: stark konkurrent till stadskärnan Nytt framtida resecentrum på andra sidan ån

6 Är det alltid bra att bygga samman staden fysiskt?
Vad är ett stråk? Hur kan stråkets stadskvaliteter och förutsättningar identifieras? analyseras? utvecklas? Inför uppgiften väcktes flera frågor som arbetet försökt besvara. Fokus på METODEN

7 Den fysiskt sammanbyggda och täta staden kan
Innebära ett effektivare markutnyttjande Bidra till att skapa levande stadsrum i en mänsklig skala Hjälpa till att överbrygga barriärer och fysiska hinder men… När det gäller att fysiskt bygga samman staden så…

8 Stråkets roll i den sammanhängande staden
Att arbeta med stråk kan vara en hjälp för att utveckla nya innerstadsmiljöer. Gatan en arena för socialt liv. Med hjälp av tillgänglig infrastruktur och etablering av målpunkter kan områden lättare bli en naturlig del av staden. Så tanken är att utvecklingen av stråk kan ha en betydande roll i stadsutvecklingen eftersom att…

9 Hur ska stråket analyseras?
Faktorer som bidrar till stadslivet? Analysen av stråket gick ut på att identifiera kvaliteter som berör samspelet mellan stadens form och kvaliteter för den gående. Dessa fyra. Varierande och tilltalande gåupplevelse? Lättorienterat?

10 Hur ska stråket analyseras?
”Stråk” antyder att människor är på väg någonstans. Sammanhang och objekt – analyser i flera skalor Och att strukturera HUR det skulle göras… Stråket är komplext i egenskap av att ordet kan innebära både den fysiska infrastrukturen såväl som flödet av människor på platsne. Stråket implicerar att man är påväg någonstans, men är också en punkt där man befinner sig just nu, vilket betyder att stråket behöver analyseras ur flera skalor: som sammanhang i närområdet och sambandet med den målpunkt man är påväg till, liksom som ett objekt i form av det gaturum man rör sig igenom.

11 Ett exempel VARFÖR? Barriär!
ett exempel på hur analyserna tillsammans kan ge en större förståelse för ett område. Kartan visar de yttre delarna av sråket, idag inga direkta innerstadskvaliteter utan sett på förutsättningarna för detta. Gatusektionen visar hur vidsträckt gaturummet är, fotot visar också den enda passagen mellan två flankerande bostadsområdena. Bergsvägen är en barriär, inte så svårt att se – frågan är varför.

12 Figure/Ground Bebyggelsestrukturerna vänder i vissa fall ryggen mot stråket, alternativt skapar inga tyngtpunkter eller riktningar över huvud taget som kan ge anledning att använda den delen av stråket. Entréanalys visar hur entréers lokalisering direkt motarbetar liv längs stråket. några nyckelord: orienterbarhet, upplevda områden att röra sig igenom/utanför Den upplevda sträckningen, orienterbarheten och stråkets eventuella självklarhet som vägval Entréer som kan stärka eller motverka stråkets roll som strukturerande gata för gångtrafik Samspel och överlapp mellan olika trafikslag, i det här fallet bil- och gång/cykeltrafikens integration/separation, efter tesen att även biltrafik kan bidra till stadslivet.

13 Entréer Bebyggelsestrukturerna vänder i vissa fall ryggen mot stråket, alternativt skapar inga tyngtpunkter eller riktningar över huvud taget som kan ge anledning att använda den delen av stråket. Entréanalys visar hur entréers lokalisering direkt motarbetar liv längs stråket. några nyckelord: orienterbarhet, upplevda områden att röra sig igenom/utanför Den upplevda sträckningen, orienterbarheten och stråkets eventuella självklarhet som vägval Entréer som kan stärka eller motverka stråkets roll som strukturerande gata för gångtrafik Samspel och överlapp mellan olika trafikslag, i det här fallet bil- och gång/cykeltrafikens integration/separation, efter tesen att även biltrafik kan bidra till stadslivet.

14 Rondell med planskilda passager och vad det gör för orienterbarheten
Rondellen är en övergångszon, mellan en mänsklig skala i gaturummet och en vidsträckt trafikled – mellan viss tadsmässighet och glest bostadsormåde. Axiallinjer Rondellen i sig är problematiskt, där markeras övergången mellan inner- och ytterstad som det ser ut idag. Analysen av stråkets siktlinjestruktur, med linjer från en Spacesyntaxanalys som bas, visar hur omständlig riktningsförändringarna är för den gående, och indikerar att trafiklösningen här är byggd med bilens bästa för ögonen. Bilen behöver dock inte vara enbart av ondo. Teorier menar att viss biltrafik skapar bättre underlag för gående och stadsliv, men kräver integration av trafikslagen. trafikanalysen visar hur den integrerade trafiken slutar strax öster om rondellen. Barriär och trafikseparerade miljöer. några nyckelord: orienterbarhet, upplevda områden att röra sig igenom/utanför Den upplevda sträckningen, orienterbarheten och stråkets eventuella självklarhet som vägval Entréer som kan stärka eller motverka stråkets roll som strukturerande gata för gångtrafik Samspel och överlapp mellan olika trafikslag, i det här fallet bil- och gång/cykeltrafikens integration/separation, efter tesen att även biltrafik kan bidra till stadslivet.

15 Trafikstruktur Rondellen i sig är problematiskt, där markeras övergången mellan inner- och ytterstad som det ser ut idag. Analysen av stråkets siktlinjestruktur, med linjer från en Spacesyntaxanalys som bas, visar hur omständlig riktningsförändringarna är för den gående, och indikerar att trafiklösningen här är byggd med bilens bästa för ögonen. Bilen behöver dock inte vara enbart av ondo. Teorier menar att viss biltrafik skapar bättre underlag för gående och stadsliv, men kräver integration av trafikslagen. trafikanalysen visar hur den integrerade trafiken slutar strax öster om rondellen. Barriär och trafikseparerade miljöer. några nyckelord: orienterbarhet, upplevda områden att röra sig igenom/utanför Den upplevda sträckningen, orienterbarheten och stråkets eventuella självklarhet som vägval Entréer som kan stärka eller motverka stråkets roll som strukturerande gata för gångtrafik Samspel och överlapp mellan olika trafikslag, i det här fallet bil- och gång/cykeltrafikens integration/separation, efter tesen att även biltrafik kan bidra till stadslivet.

16 Strategier Strategier för hur stråket k
Sammanställningen/syntetiseringen av de 17 analyserna gjordes för respektive identifierat karaktärsområde: sträckor med liknande karaktär, bebyggelse och upplevt befintligt/obefintligt stadsliv. Övergången mellan dessa områden pekas också särskilt ut som viktiga för att stärka orienterbarheten som helhet. an utvecklas mot en mer sammanhållen och nära stad med gåendekvaliteter.

17 Strategier Strategier för hur stråket k
Sammanställningen/syntetiseringen av de 17 analyserna gjordes för respektive identifierat karaktärsområde: sträckor med liknande karaktär, bebyggelse och upplevt befintligt/obefintligt stadsliv. Övergången mellan dessa områden pekas också särskilt ut som viktiga för att stärka orienterbarheten som helhet. an utvecklas mot en mer sammanhållen och nära stad med gåendekvaliteter.

18 Punktinsatser Avslutningsvis ett par exempel på punktinsatser som konkretiserar strategierna för det område jag nyss visade några analyser ifrån.

19 Punktinsatser Avslutningsvis ett par exempel på punktinsatser som konkretiserar strategierna för det område jag nyss visade några analyser ifrån.