TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde -

TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde -
Hej! Jag heter Anna Wrige och leder Volvo Lastvagnars haverikommission. Trafiksäkerhet har alltid varit ett av Volvos kärnvärden och vi strävar efter att våra lastbilar skall vara så trafiksäkra som möjligt Jag tänkte idag berätta lite hur vi ser på säkerheten i våra lastbilar, både idag och framöver. Förhoppningsvis kommer ni att känna igen frågeställningarna från Johans presentation. Volvo Lastvagnars Haverikommission Anna Wrige

Volvo Lastvagnars Haverikommission
Vi har undersökt olyckor med Volvolastbilar sedan 1969 och har idag över 1500 djupstudier i vår databas Syftet är att utveckla ännu säkrare lastbilar genom att besitta: Generell kunskap om trafiksäkerhet och lastbilsolyckor Specifik kunskap om våra egna säkerhetssystem Volvo Lastvagnars Haverikommission har undersökt olyckor med Volvolastbilar sedan 1969. Syftet med att ha en haverikommission är helt enkelt att vi vill basera vår produktutveckling på verkligheten. Vi vill ha kunskap om trafiksäkerhet och lastbilsolyckor: - Vilka olyckstyper är våra bilar inblandade i och vad orsakar dessa olyckor. Vi vill också titta på våra egna system. Det finns idag en mängd säkerhetssystem och -komponenter på en modern lastbil. När en olycka har inträffat vill vi kontrollera att de har fungerat så som det var tänkt. Volvo Lastvagnars Haverikommission är ett nätverk av personer från olika delar av organisationen – på så sätt garanterar vi att vår inhämtade kunskap sprider sig snabbt och effektivt. Vi turas om att vara i beredskap för att åka ut till olycksplatsen och samarbetar med SOS alarm för att snabbt få information om olyckor. När vi undersöker en olycka vill vi ta reda på – vad som har hänt? – varför det hände? och – framför allt – vad vi kan göra för att i framtiden förhindra en sådan olycka och minska skadorna i den. Vi har idag över 1500 djupstudier i vår databas och det tillsammans med kunskap vi skaffat från statistik och andra källor gör att vi idag har mycket god kunskap om lastbilsolyckor.

Vi är ett nätverk av personer från olika delar av Produktplanering, Produktutveckling och Teknisk service. Anna Wrige, 3P Förberedande utveckling Stig Boman, 3P Komplett vagn Kenneth Kihlquist, VTC Teknisk service Dennis Mattsson, VTC Teknisk service Claes Avedal, 3P Produktplanering Ulf Torgilsman, 3P Hyttutveckling Nicolas Dela Chassis Emma Johansson VTEC Zoran Antic EL

Volvo Lastvagnars Haverikommission Vi vill utveckla ännu säkrare lastbilar
Vad har hänt? Varför? Hur? Hur kan olyckan undvikas? Hur kan skadorna minskas? Människa Fordon Trafikmiljö Volvo Lastvagnars Haverikommission startades redan 1969 och har sedan dess undersökt över 1400 lastbilsolyckor. Syftet med haverikommissionen är att studera och analysera varför olyckor inträffar och hur eventuella skador på inblandade fordon och trafikanter uppkommer. Den kunskapen används sedan i produktutvecklingsprocessen för att kunna producera lastbilar som är säkra i en verklig trafikmiljö. Haverikommissionens arbete genom åren har resulterat i att Volvos lastbilar uppfyller krocksäkerhetskrav som är betydligt tuffare än vad lagen föreskriver. Volvo samarbetar med polisen och SOS och haverikommissionen larmas när det inträffar en lastbilsolycka i närheten av Göteborg. Dygnet runt är en medlem i haverikommissionen beredd att bege sig till olycksplatsen om det inträffar en olycka. Väl på olycksplatsen intervjuas förare och räddningspersonal, trafikmiljön dokumenteras och fordonen inspekteras och mäts. Olyckor som inträffar längre ifrån Göteborg undersöks också – men då av naturliga skäl i efterhand. Några resultat och vanliga olyckor….. Innan Under Efter

Olyckor med tunga lastbilar (>3,5 TON)
Dödade och allvarligt skadade Lastbilsåkande ~ % Oskyddade trafikanter ~ % Personbilsåkande ~ %

Volvos Typolyckor - lastbilsolyckor med dödade och allvarligt skadade
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Vi har definierat det vi kallar för Volvos typolyckor för att på ett enkelt sätt beskriva hur lastbilsolyckorna ser ut och hur vanliga de är i förhållande till varandra. Typolyckorna är indelade i tre grupper – beroende på vilken typ av trafikant som skadas i olyckan; lastbilsåkande, personbilsåkande eller oskyddade trafikanter. Under olycksillustrationerna ser ni också hur stor del varje trafikantgrupp utgör av de personer som skadas allvarligt eller dör i en lastbilsolycka. Endast 10-15% av de som skadas och dödas sitter i en lastbil. Över hälften – 55-65% – sitter i personbilar och resterande 20-30% är oskyddade trafikanter, dvs gångtrafikanter, cyklister och motorcyklister. Jag kommer här inte att gå igenom alla dessa olyckstyper utan har valt ut några områden där jag tänkte berätta vad vi gör för att förhindra dessa olyckor och minska skadorna i dem. LASTBILSÅKANDE 10 – 15% PERSONBILSÅKANDE 55 – 65% OSKYDDADE 20 – 30%

Trafikolyckor med tunga lastbilar
Dödade och allvarligt skadade lastbilsåkande 50% singelolyckor 30% kollision med en annan lastbil Vältning i 45% av olyckorna 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 LASTBILSÅKANDE 10 – 15%

Dödade och allvarligt skadade personbilsåkande Filbyten Typolycka 13 är den vanligaste om man även räknar med lindriga olyckor 65% involverar fronten på lastbilen Främre underkörningsskydd (FUP) viktigt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 PERSONBILSÅKANDE 55 – 65%

Dödade och allvarligt skadade oskyddade trafikanter Stor risk för dödliga eller allvarliga skador Äldre personer överrepresenterade Många olyckor siktrelaterade 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 OSKYDDADE 20 – 30%

Varför händer olyckor? 30% 90% 10% Trafikmiljön Människan Fordonet
30% % % skymd/begränsad sikt kort filbytessträcka halka … distraktion trötthet missbedömning - hastighet - risk … döda vinklar däcksexplosion tekniskt fel …

Mänskliga faktorn med i 90% av olyckorna => Stort behov av aktiva system för att stötta föraren
ACC+FCW LKS ESP DAS CORNERING LIGHT LCS

Siktrelaterade olyckor
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Sources: VTC ART database, Ceesar database, Volvo Cars Database, Authority data and various other external sources LASTBILSÅKANDE 10 – 15% PERSONBILSÅKANDE 55 – 65% OSKYDDADE 20 – 30%

Sikt runt lastbilen 5 4 3 1 6 2 7 8 Filbyte Högersväng Backning
Direktsikt genom rutorna 7 2 4 1 3 6 5 8 Indirekt sikt – i speglar ( Nytt lagkrav sedan 2007) Filbyte Högersväng Backning Nov 13, 2008

Lane Change Support, LCS

LCS - sensor och varningslampa
Radarsensorn är placerad ovanför hjulhuset, under förvaringsutrymmet på passagerarsidan.

LCS aktivering av varning
Hastighet över 35 km/h Blinkersen på Om det finns ett fordon i döda vinkeln – varning i A-stolpen + ljudsignal (inställning)

LCS – noga testat Ungefär 200 olika trafikscenarion har testats på Hällereds provbana Olika hastighet Olika väderförutsättningar Olika fordon och lastbilsspecifikationer. Även körning på allmän väg – loggning. Betongsuggor, vägräcken, trafiksituationer... Både viktigt att trigga när det behövs och att undvika feltriggning 10km/h Stop 35km/h 60km/h

Lane Change Support, LCS Sikt som alla kunder, segment och marknader behöver
Hjälper föraren att undvika en av de vanligaste olyckstyperna – filbytesolyckan. En radarsensor på passagerarsidan detekterar om det finns andra fordon i döda vinkeln. Finns att få på Volvo FM, FH & FH16 Systemet aktiveras av blinkersen och varnar om det ligger någon bredvid lastbilen. Varningen består av en orange lampa på insidan av A-stolpen, samt en ljudsignal från instrumentbrädan (som kan stängas av/på). LCS är användbart på motorvägar, ringleder och andra flerfiliga vägar eller vid vävning vid en avfart, hastighet > 35 km/h. Volvo Lastvagnar är först i Europa med detta system.

Korsningsljus Förbättrad närsikt
Ett system främst avsett för körning inom städer. Lyser upp åt sidan och hjälper föraren att upptäcka cyklister och gångtrafikanter. Systemet aktiveras med blinkersen – i låga hastigheter.

Uppmärksamhetsrelaterade olyckor
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Sources: VTC ART database, Ceesar database, Volvo Cars Database, Authority data and various other external sources LASTBILSÅKANDE 10 – 15% PERSONBILSÅKANDE 55 – 65% OSKYDDADE 20 – 30%

Det uppskattas att 10 – 20% av alla singelolyckor orsakas av trötthet.
Trötta förare Det uppskattas att 10 – 20% av alla singelolyckor orsakas av trötthet. En typisk trötthetsolycka: I det här fallet tillstod föraren att han hade somnat. Han skadades endast lindrigt men var mycket chockad.

Det uppskattas att 10 – 20% av alla singelolyckor orsakas av trötthet.
Trötta förare Det uppskattas att 10 – 20% av alla singelolyckor orsakas av trötthet. Typiska (men ej nödvändiga) tecken på att en olycka orsakats av trötthet är: Landsväg. Inga märken på väg eller vägren. Liten avkörningsvinkel. Ofta efter en raksträcka vid ingång i kurva. Nära slutmålet eller längre stopp. Tidig morgon.

Lane Keeping Support- LKS
LKS håller koll på lastbilens placering i filen och varnar om föraren omedvetet korsar en väglinje. LKS består av en kamera som tittar på vägmarkeringarna - fungerar även i mörker En ljudsignal från mitten av instrumentbrädan varnar om en linje korsas. Ingen varning om föraren använder blinkersen och medvetet byter fil/svänger av. Minst en väglinje måste vara synlig för att systemet skall fungera. Målet är att minska antalet olyckor som beror på att lastbilen lämnar sin fil - Avkörningsolyckor - Kollision med trafik i samma riktning - Kollision med mötande trafik Finns som tillval på Volvo FH & FH16

Lane Keeping Support- LKS
LKS fungerar vid hastigheter över 60 km/h och sätts enkelt på och stängs av med en knapp på instrumentpanelen. LKS är främst tänkt för fjärrkörning på motorvägar. Det fungerar även på mindre vägar men ger då sannolikt frekventa varningar eftersom fordonet av utrymmesskäl måste korsa linjer. Vid nedsatt sikt pga snö, regn eller dimma ges indikation att systemet ej kan läsa omgivningen. LKS aktivt LKS inaktivt

Driver Alert Support analyserar körbeteende
Baserat på Lane Keeping Support Väljs DAS som favorit i DID visas kontinuerligt information om uppmärksamhetsnivån

Driver Alert Support varnar trötta förare

DAS - provning Körning med trötta förare nattetid
Hade endast fått sova 3-4 h Körning mellan 00 och 05, i 2h-pass Körning på allmän väg, ca 1300 h Specialfall Filbyten utan att blinka Körning på vägren Stark vind Kökörning Viktigt att både detektera trötthet och att undvika ”falsklarm”

Driver Alert Support, DAS
DAS är baserat på LKS och syftar till att minska antalet trötthetsrelaterade olyckor på landsväg/motorväg vid hastigheter >65km/h. DAS bygger på LKS och analyserar lastbilens position i filen över en längre tid. Baserat på den analysen bedöms förarens uppmärksamhetsnivå. Syftet är att detektera trötthet, längre distraktion och liknande. Föraren får både en ljudvarning och ett blinkande meddelande på instrumentpanelen. Det finns två varningsnivåer. DAS övertar inte ansvaret från föraren, det är endast ett stödsystem som ger honom/henne information att fatta rätt beslut. Volvo är först i Europa med DAS. Finns som tillval på Volvo FH & FH16, 4x2T

Onyktra förare Alkohol är procentuellt sett ett större problem bland personbilsförare än lastbilsförare, men – en onykter lastbilsförare kan orsaka stor skada! Olycka 2004 i Skåne – en berusad lastbilschaufför kör fel och vänder på motorvägen. Efter 3 km körning mot trafiken kolliderar han med 2 personbilar. 5 personer omkommer.

Provkörning med onyktra förare
Samarbete med Vägverket och MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund) 4 yrkesförare Kontrollerad alkoholnivå 3 alkoholnivåer Nykter (referens) 0,2 promille (laggräns) 1 promille 3 uppgifter: Normal körning Körning med “störmoment” Manövreringstest

Effekt vid körning med alkohol i kroppen
Typiska effekter Viss förlust av omdöme Avslappnad Något förhöjd kroppstemperatur Humörförändringar Köreffekter Försämrad synfunktion (att snabbt se ett rörligt objekt) Försämrad förmåga att utföra 2 saker samtidigt. 0,2 promille Typiska effekter Överdrivet beteende Ev. förlust av finmuskelfunktion Försämrat omdöme Vanligtvis glad Sänkt uppmärksamhet Släpper hämningar Köreffekter Försämrad koordination Försämrad förmåga att följa rörliga objekt Svårt att styra Försämrad reaktion på oförutsedda händelser 1 promille

Alkolås Föraren måste blåsa i 5 s. Om promillehalten överskrider 0,2 promille kan bilen ej startas. Vid kortare stopp än 30 min behöver inget nytt test göras. Inga test under körning. Varje utfört test registreras i alkolåset. 2002: Alkolås introduceras som tillbehör 2005: Fabriksmonterat alkolås (Sverige) 2006: Volvo sponsrar alkolås på färjor i södra Sverige 2007: Safe & sober-kampanj i Europa 2008: Fabriksmonterat alkolås (Europa)

Service Kalibrering var 12:e månad Servicekod kan “gå förbi” systemet
Volvo Action Service

Stabilitetsrelaterade olyckor
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Sources: VTC ART database, Ceesar database, Volvo Cars Database, Authority data and various other external sources Om vi börjar med stabilitetsrelaterade olyckor – och lastbilar som välter. Här har jag markerat olyckstyp 2 – den rena instabilitetsolyckan. Det är dock viktigt att komma ihåg att flera av de andra olyckstyperna kan resultera i en vältning. Ser man på själva vältmomentet så är det den vanligaste orsaken till allvarliga och dödliga skador för lastbilsåkande. LASTBILSÅKANDE 10 – 15% PERSONBILSÅKANDE 55 – 65% OSKYDDADE 20 – 30%

Att lasta rätt är mycket viktigt för stabiliteten
Stabilitetsrelaterade olyckor Att lasta rätt är mycket viktigt för stabiliteten Containertransport – föraren vet inte exakt hur det är lastat eller säkrat Modulkombinationer – ökad risk för ojämn lastfördelning Distributionstransporter – avlastning på flera ställen Många faktorer påverkar ett ekipages stabilitet – och lastningen är en viktig del. Vi har här runt Göteborg dett många exempel på de här tre typerna av problem med lastningen. - contaniertransporter; föraren vet inte exakt hur det är lastat eller säkrat - modulkombinationer; här hade vi förra året flera exempel på vältolyckor med ekipage bestående av en tom rigidlastbil och till det kopplat ett fulllastat släp. - distributionstransporter; man lastar av på flera olika ställen och efter ett tag har man tex bara last längst bak, vilket ger alldeles för lågt tryck på drivaxeln.

Electronic Stability Program, ESP
ESP bromsar kombinationen om föraren missbedömt hastigheten och det finns risk för: - vältning i snäv kurva - fällknivsbeteende - sladd Även effektivt vid snabba undanmanövrar Först minskas gaspådraget, om ej tillräckligt aktiveras även hjulbromsarna Fungerar bäst när även trailern har ABS eller EBS För att förhindra instabilitet och vältolyckor har vi vårt ESP-system. Systemet har funnits i en 7-8 år, men fanns först bara för dragbil+trailer. Sedan förra året finns det också på våra rigidbilar, med och utan släp samt dragbil med 2 trailers. Systemet bromsar kombinationen när det finns risk för sladd, vältning eller fällknivsbeteende. För att systemet skall fungera som bäst krävs att även trailern har ABS eller EBS. Här kan ni se att det verkligen gör skillnad. Finns nu även på våra rigidbilar med och utan släp samt dragbil med 2 trailers Styrvinkelgivare och girvinkelhastighet- och sidoaccelerationsensor på chassiram

Två exempel med trailerekipage Sladd med understyrning Vid understyrning i en kurva strävar hela ekipaget efter att fortsätta rakt fram. ESP känner att styrvinkeln ej stämmer med sidokrafter och girvinkelhastighet. ESP bromsar det inre bakhjulet som har bäst fäste. Sladd med överstyrning Vid överstyrning i en kurva tappar dragbilens bakhjul greppet och bakvagnen sladdar ut.. ESP känner att styrvinkeln ej stämmer med sidokrafter och girvinkelhastighet. ESP bromsar dragbilens yttre framhjul, för att motverka vridningen. ESP bromsar även trailerhjulen för att räta ut ekipaget och förhindra jack-knife. För att förhindra instabilitet och vältolyckor har vi vårt ESP-system. Systemet har funnits i en 7-8 år, men fanns först bara för dragbil+trailer. Sedan förra året finns det också på våra rigidbilar, med och utan släp samt dragbil med 2 trailers. Systemet bromsar kombinationen när det finns risk för sladd, vältning eller fällknivsbeteende. För att systemet skall fungera som bäst krävs att även trailern har ABS eller EBS. Här kan ni se att det verkligen gör skillnad.

Jämnlastskombinationer och dragbil + multi-trailer-kombinationer ESP finns nu även för dessa kombinationer: Komplett jämnlastskombination 6x2 rigid, tag, fulluft och blad-luft fjädrade, med olika släp eller dolly med semi-trailer (EMS) Dragbilskombinationer 6x2 eller 6x4, med mer än en semi trailer Nov 13, 2008

Upphinnandeolyckor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Sources: VTC ART database, Ceesar database, Volvo Cars Database, Authority data and various other external sources Nästa olyckstyp – upphinnandekollisioner. LASTBILSÅKANDE 10 – 15% PERSONBILSÅKANDE 55 – 65% OSKYDDADE 20 – 30%

Finns att få på Volvo FM, FH & FH16
Adaptiv farthållare - ACC Adaptive Cruise Control, ACC, hjälper föraren att följa trafikflödet och bibehålla ett säkert avstånd till framförvarande. Föraren ställer in ett tidsavstånd till framförvarande (1,5-3,5s). Systemet håller sedan det avståndet genom att automatiskt justera gaspådrag och bromssystem. Själva avståndsmätningen sköts av en högteknologisk radarsensor i fronten. Ett förstasteg för att förhindra dessa olyckor är vår adaptiva farthållare – ACC, som hjälper föraren att följa trafikflödet. Man ställer själv in ett tidsavstånd och ACCn justerar sedan gaspådrag och bromsnivån så att det avståndet bibehålls till framförvarande trafik. Med ACC följer också Forward Collision Warning com ger en ljudvarning om avståndet blir för kort, tex om någon kör in snävt framför eller om bromsnivån i ACCn ej är tillräcklig. För det är ingen automatisk nödbroms idag utan krävs en kraftig inbromsning måste föraren själv bromsa. Nästa steg är förstås att även ha med automatisk nödbroms. Vi hörde från Vägverket att det är en åtgärd man tror kan förhindra flera dödsolyckor. Det är dock trots allt ganska komplexa system vi pratar om och det är viktigt att man har koll på allt så att det inte nödbromsar vid fel tillfällen. ACC kan upptäcka framförvarnde fordon på ett avstånd av 180 m och bromsar maximalt med 2 m/s2. Finns att få på Volvo FM, FH & FH16

Finns att få på Volvo FM, FH & FH16
Adaptiv farthållare - ACC Ett gyro känner av tvära kurvor och aktiverar minnet, så att hastigheten bibehålls även om radarn tappar kontakt med framförvarande fordon. Tydlig information i hastighetsmätaren – med lysdioder. Med ACC följer också Forward Collision Warning (FCW) med ljudsignal om avståndet blir för kort. (fordon som kör in framför, eller att bromsnivån i ACC ej är tillräcklig) Ett förstasteg för att förhindra dessa olyckor är vår adaptiva farthållare – ACC, som hjälper föraren att följa trafikflödet. Man ställer själv in ett tidsavstånd och ACCn justerar sedan gaspådrag och bromsnivån så att det avståndet bibehålls till framförvarande trafik. Med ACC följer också Forward Collision Warning com ger en ljudvarning om avståndet blir för kort, tex om någon kör in snävt framför eller om bromsnivån i ACCn ej är tillräcklig. För det är ingen automatisk nödbroms idag utan krävs en kraftig inbromsning måste föraren själv bromsa. Nästa steg är förstås att även ha med automatisk nödbroms. Vi hörde från Vägverket att det är en åtgärd man tror kan förhindra flera dödsolyckor. Det är dock trots allt ganska komplexa system vi pratar om och det är viktigt att man har koll på allt så att det inte nödbromsar vid fel tillfällen. Finns att få på Volvo FM, FH & FH16

Adaptiv farthållare - ACC
Anpassar hastigheten till framförvarande trafik

Adaptiv farthållare - ACC
Forward collision warning

Airbag

Kollision med en annan lastbil
Den nästvanligaste olyckstypen där lastbilsåkande skadas Volvos barriärprov - stel barriär formad som bakänden på en trailer hyttstyrka hyttinfästningar skadenivåer evakuering utskjutande barriär, hastighet 30 km/h (motsvarar ca 50 km/h i verkligheten)

Missuppfattningar om airbag
“Den löser inte ut om man bromsar” Det finns ingen koppling mellan triggning av airbag och användande av bromsen. Triggningen styrs endast av fordonets acceleration. Accelerometern sitter centralt framme i lastbilen och en avancerad algoritm styr om airbagen triggas eller ej. “Jag vågar inte ha airbag för jag är rädd att den skall lösa ut vid fel tillfälle och skada mig – tex. när jag rangerar ” Volvos lastbilar genomgår ett gediget testprogram. Det är lika viktigt att airbagen triggar när den behövs som att den inte triggar när den inte behövs. Därför körs även ett flertal prov för att säkerställa att airbagen inte triggar i onödan. Volvo har hittills inte haft något fall där airbagen triggat utan att det varit en kraftig kollision. ”Alla moderna lastbilar har airbag” I Europa finns inget lastbilsmärke som idag har airbag som standard. En del erbjuder det inte alls. Volvo erbjuder idag airbag som tillval på FH och FM.

Anna Wrige

Young woman (19 years old) killed in a rollover accident.
She was ejected from the truck and trapped under it. She did not use the seat belt 48

A rollover accident with a fuel transport.
Almost at the same time in another part of Sweden: A rollover accident with a fuel transport. The driver was only mildly injured He did use the seat belt 49

Mötesolyckor Lastbil – Personbil
Utan FUP Med FUP Volvos energiabsorberande FUP Här som ni alla känner till, togs ett första viktigt steg i och med introducerandet av det främre underkörningsskyddet – FUPen. Det förhindrar att personbilen kommer in under fronten på lastbilen. Istället möts personbilen av struktur på samma nivå som personbilens struktur, vilket gör att bilens säkerhetssytem såsom bälten, airbags och deformationszoner aktiveras som de ska. Volvo har tagit ytterligare ett litet steg genom att inte bara erbjuda struktur utan även absorbera energi i FUPen. Det gör att krockvåldet minskar för personbilens åkande. Vårt system testas i fullskaleprov. Skadenivån för de i personbilen är låg och ett viktigt krav är också att lastbilen går att styra och bromsa efter kollisionen – vilket är viktigt eftersom en lastbil efter kollision med en personbil fortsätter med endast marginellt reducerad hastighet. Frontalkollision, 50% överlapp Volvo V70 vs. FH 65 km/h relativhastighet Personbilsåkande endast lindrigt skadade Personbilens säkerhetssystem aktiverade Lastbilen går att styra och bromsa efter krocken

Vältolyckor Svenskt slagprov:
Den vanligaste olyckstypen där lastbilsåkande skadas Svenskt slagprov: Även om vi lyckas sälja ESP på alla våra bilar så tror vi ju inte att alla olyckor kommer att undvika – så det är fortfarande viktigt att vi har en hög passiv säkerhetsnivå – dvs att våra bilar är tillräckligt starka för att ge de åkande ett gott skydd i händelse av olycka. Nu undrar ni kanske varför jag tar med detta – det har ju funnits så länge att det idag tas som en självklarhet. Men – som ni också kanske vet så försvinner detta som lagkrav inom kort, och utan att ersättas av något motsvarande. Vi anser att det svenska slagprovet är en bra representation av en vältolycka och vi kommer att fortsätta att testa alla våra hytter enligt denna princip – även när det inte krävs ur laglig mening. Det kan dock inte sägas nog ofta – det enda sättet vi kan skydda våra åkande är om de stannar inne i hytten – och det oslagbart bästa sättet att göra det på är att använda bältet. Som ni hörde tidigare i Johans presentation – hälften av de omkomna lastbilsförarna i Sverige skulle ha överlevt om det bara haft bältet på sig. Taklast 147 kN A-stolpe 29.4 kJ Ryggslag 29.4 kJ - överlevnadsutrymme - hyttstyrka - evakuering

- reduces the risk for rollover, jack-knife and skidding
Electronic Stability Program, ESP - reduces the risk for rollover, jack-knife and skidding

Frontal collision truck against car
Volvo’s energy-absorbing Front Underrun Protection (FUP)

Cab strength very important in a rollover accident

Rollover accident The most common accident type where truck occupants are injured The seat belt is the most effective way to protect yourself in the truck Effective in at least 6 of 10 accidents (all accidents, not only rollover) Rollover test: - Driver belted - Passenger unbelted The seat belt usage in trucks is still very low in most parts of the world Sweden: ~ 30 % US: ~ 40%

Collision with another truck
The Volvo Barrier test - rigid barrier shaped like the rear of a trailer

TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde -

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde -"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde -

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde -"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss