Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet

En presentation över ämnet: "Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet"— Presentationens avskrift:

1 Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet

2 Vad är en farlig kemisk produkt?
Definition: en produkt som klassificeras som farlig enligt KIFS 2005:7 eller CLP. Dvs en produkt som genom sina toxikologiska eller fysikalisk-kemiska egenskaper kan föranleda ohälsa eller olycksfall. T ex ämnen som är giftiga, hälsoskadliga, frätande, allergiframkallande, irriterande, CMR, brandfarliga, explosiva, oxiderande eller kemiskt instabila.

3 Hur vet man att kemikalien är farlig?
Om några år kommer dessa farosymboler att ändras pga att vi får ett nytt klassificerings- och märkningssystem i EU. Men i dagsläget är det dessa symboler som ni ska lära er att känna igen och förstå innebörden av. KIFS 2005:7

4 Eller så här CLP

5 Hur märkningen kan se ut – exempel 1
SUPERLIM MYCKET BRANDFARLIGT GIFTIGT VID INANDNING, HUDKONTAKT OCH FÖRTÄRING Förvaras åtskilt från antändningskällor - Rökning förbjuden Undvik kontakt med huden och ögonen Vid kontakt med ögonen, spola genast med mycket vatten och kontakta läkare Använd lämpliga skyddshandskar samt skyddsglasögon eller ansiktsskydd Vid olycksfall illamående eller annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Visa om möjligt etiketten FAROSYMBOLER RISKFRASER SKYDDSFRASER

6 Hur märkningen kan se ut – exempel 2
LÖSNINGSMEDEL Fara Mycket brandfarlig vätska och ånga. Orsakar allvarlig ögonirritation. Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad. Förvaras oåtkomligt för barn. Får inte utsättas för gnistor/öppen låga – Rökning förbjuden Förvaras på väl ventilerad plats. Förpackningen ska förvaras väl tillsluten. Använd ögonskydd VID KONTAKT MED ÖGONEN: skölj försiktigt med vatten i flera minuter. Ta ur eventuella kontaktlinser om det går lätt. Fortsätt att skölja. Innehåller: ämne x, ämne y FAROPIKTOGRAM SIGNALORD FAROANGIVELSER SKYDDS-ANGIVELSER

7 Farosymboler, risk- och skyddsfraser
Alla farliga kemikalier ska enligt lag vara märkta med farosymboler, riskfraser och skyddsfraser (undantag finns dock) En farosymbol är tänkt att på ett snabbt sätt åskådliggöra faran med kemikalien Det finns olika farosymboler, som beskriver produktens farlighet Men symbolen säger inte allt – därför finns det kompletterande text, s.k. risk- och skyddsfraser, som hör ihop med farosymbolerna (eller står ensamma)

8 CLP- ett nytt märkningssystem
CLP står för Classification, Labelling och Packaging EG-förordning – gäller direkt i Sverige Rena ämnen (t ex etanol, borsyra) ska vara klassificerade och märkta enligt CLP from 1 dec 2010 Nya begrepp mot ”gamla” klassificeringssystemet: Faropiktogram Signalord Faro- och skyddsangivelser CLP är införandet av FN:s Globalt Harmoniserade System för klassificering och märkning av kemikalier (GHS) i EU:s lagstiftning Gemensamma internationella regler ska ge bättre skydd för hälsa och miljö och underlätta internationell handel med kemikalier 67 länder har i dagsläget infört GHS Förstärka skyddet för människor och miljö Underlätta internationell handel med kemikalier Minska behovet av upprepad testning och bedömning Bistå länder som saknar märkningssystem

9 Skillnader gammal vs ny märkning
KIFS 2005:7 FAROSYMBOL FAROBETECKNINGAR Miljöfarlig, Giftig, Hälsoskadlig RISK & SKYDDSFRASER RXX: Mycket giftig SXX: CLP FAROPIKTOGRAM SIGNALORD Varning , Fara FARO & SKYDDSANGIVELSER HXXX: Dödligt vid förtäring PXXX:

10 Symboler för hälsofarlighet
Fara Fara Ökande fara för hälsoskador Fara Fara / Varning Varning

11 Symboler för brandfarlighet
Fara Ökande brandfara Fara Varning En kemikalie som är klassificerad som ”Brandfarlig” saknar symbol

12 Symboler för oxidation och explosion
Oxiderande kemikalier är ämnen och produkter, som tillsammans med andra ämnen kan förorsaka en starkt värmeavgivande reaktion. Explosiva kemikalier är ämnen och produkter som utan externt syre kan förorsaka en reaktion där värme avges och gaser snabbt uppstår.

13 Symbol för miljöfarlighet
En kemikalie som är klassificerad som ”Skadlig för vattenlevande organismer, kan orsaka skadlig långtidseffekter i vattenmiljön” saknar symbol, men är ändå att betrakta som miljöfarlig

14 Fara, exponering, risk– vad är skillnaden?
En kemikalie kan vara farlig utan att det behöver innebära en stor risk för den som arbetar med den. Den inneboende farligheten är konstant, den toxiska effekten beror av dosen* Exponering är när en organism utsätts för en substans, företeelse eller ett smittämne. Om man hanterar den farliga kemikalien på rätt sätt och använder korrekt skydds- utrustning/åtgärder så kan man begränsa/ undvika exponering och därmed minskar risken för att bli skadad. Fara För att kunna hantera kemikalier med olika farlighet på rätt sätt är det viktigt att förstå skillnaden mellan fara, exponering och risk. Ett farligt kemiskt ämne/produkt med en viss koncentration har alltid en eller flera inneboende farliga egenskaper, den förändras inte oavsett på vilket sätt kemikalien hanteras eller i vilken förpackning den förvaras. En farlig inneboende egenskap hos en kemikalie kan t ex vara att den kan ge upphov till cancer hos användaren. Men så länge vi inte utsätter oss (=exponeras för) kemikalien så kommer de farliga egenskaperna inte till uttryck. Det är först när vi får i oss kemikalien, genom t ex inandning, förtäring eller genom hudkontakt, som vi kan få negativa effekter på hälsan. Om ingen exponering sker så finns det därmed ingen eller liten risk för hälsoeffekter (eller motsvarande effekter ute i miljön). Ibland måste vi dock använda farliga kemikalier, men vi kan då minska risken genom att använda korrekt skyddsutrustning på rätt sätt, dvs minska exponeringen. Kom ihåg att risken är en kombination av kemikaliens inneboende farlighet och exponeringen! * För CMR-ämnen finns oftast inga tröskelvärden för effekten

15 Skilj på fara och risk Risken består (förenklat) av två faktorer:
de inneboende egenskaper som kemikalien har (faran) det sätt som kemikalien används eller hanteras på (exponeringen).

16 Varför genomföra en riskbedömning?
FÖR DIN OCH DINA KOLLEGORS EGEN SÄKERHET! Riskbedömning bidrar till: Säkrare arbetsmiljö Ökat riskmedvetande

17 Lagstiftning om riskbedömning
Arbetsmiljöverkets föreskrifter styr riskbedömning av kemikalier AFS 2000:4 ”Kemiska arbetsmiljö-risker” AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljö-risker (gäller från 1 juli 2012) AFS 1997:10 ”Laboratorie-arbete med kemikalier” Reglerar bl.a: Att riskbedömningar ska dokumenteras Vilka förebyggande åtgärder som ska vidtas

18 Ur AFS 2011:19 om när riskbedömning ska göras
En undersökning och riskbedömning ska göras om risken finns att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i verksamheten. En kemisk riskkälla är ett ämne eller flera kemiska ämnen tillsammans som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom sina hälsofarliga egenskaper, sin temperatur, att minska halten syrgas i luften eller att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion. De kemiska riskkällorna ska vägas samman med riskerna vid exponering. Bedömningen ska leda till beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att begränsa riskerna.

19 Att beakta vid genomförande av riskbedömningen
farligheten hos den kemiska riskkällan om och när åtgärder behövs för att begränsa risken för exponering, genom: Inandning, hudkontakt, stäng i ögonen, intag via munnen bildning av antändbar luftblandning eller brandrisk av annan orsak personskador på grund av reaktiva, explosiva eller materialförstörande egenskaper Vid bedömningen ska bland annat följande faktorer beaktas: Hur de farliga egenskaperna kan komma till uttryck Arten, nivån och varaktigheten av exponeringen för riskkällan Eventuella samverkande effekter med t ex andra kemiska riskkällor Möjliga reaktioner tillsammans med andra kemiska riskkällor eller material som förekommer på arbetsplatsen Förhållanden vid arbetet som kan påverka risken, inklusive effekten av vidtagna och planerade skyddsåtgärder Erfarenheter från ohälsa, olycksfall eller tillbud i verksamheten

20 Resultatet av riskbedömningen
Bedömningen ska leda till beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att begränsa riskerna Resultatet och beslut om åtgärder ska dokumenteras med: 1. vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbedömningen, 2. i vilka situationer eller utrymmen en kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas, 3. vilka skyddsåtgärder som ska vidtas när man utför olika typer av arbetsuppgifter och vilka skadebegränsande och avhjälpande åtgärder som ska vara förberedda, 4. vilka övriga åtgärder eller mer detaljerade undersökningar som är beslutade, vem som har ansvaret och när de ska vara klara, 5. vilka personer som deltagit i bedömningen, 6. tidpunkten för nästa planerade undersökning och riskbedömning, såvida det inte är en bedömning av ett tillfälligt arbete, 7. vilket datum dokumentet upprättats och 8. vem den fysiska person är som i egenskap av ansvarig godkänt undersökningen och riskbedömningen. Om bedömningen enligt 8 § sista stycket är att det inte finns några Situationer eller utrymmen där någon kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas får dokumentationen enligt punkterna 2, 3 och 4 ersättas med en uppgift om detta. 40 § När resultatet av undersökningen och riskbedömningen för hanteringen av CMR produkter och för sådan verksamhet som avses i 38 § dokumenteras enligt 10 § ska följande uppgifter anges med särskild tydlighet. 1. Inom vilka platser och utrymmen de cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnena kan förekomma och vilka åtgärder som ska vidtas så att endast personer som behövs för arbetet vistas där. 2. Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att exponeringen är minimal. 3. I vilka situationer personlig skyddsutrustning krävs. 4. Hur hantering av och funktionen hos utrustning, processer eller ventilation ska övervakas så att man tidigt kan upptäcka avvikelser som kan innebära ökad risk.

21 Riskbedömning av CMR CMR = cancerframkallande, mutagent, reproduktionstoxiskt följande uppgifter ska anges med särskild tydlighet: 1. Inom vilka platser och utrymmen CMR-ämnena kan förekomma och vilka åtgärder som ska vidtas så att endast personer som behövs för arbetet vistas där. 2. Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att exponeringen är minimal. 3. I vilka situationer personlig skyddsutrustning krävs. 4. Hur hantering av och funktionen hos utrustning, processer eller ventilation ska övervakas så att man tidigt kan upptäcka avvikelser som kan innebära ökad risk.

22 Skyldighet att föra register
Om CMR-ämnen* med följande klassificering använts, är arbetsgivaren skyldig att föra ett register över personer som utsatts för exponering: H350: Kan orsaka cancer H340: Kan orsaka genetiska defekter R45: Kan ge cancer R46: Kan ge ärftliga genetiska skador. R49: Kan ge cancer vid inandning * gäller även för framställning/bildandet av andra ämnen än ovan, se §40 AFS 2011:19 Registret ska innehålla: arbetstagarens namn arbetsuppgifter vilken kemisk riskkälla som arbetstagaren utsatts för uppmätt eller uppskattad grad av exponering Oavsett om kriterierna i första stycket är uppfyllda ska bestämmelserna i Överträdelse av bestämmelsen medför sanktionsavgift om kr 40, 41 och 44 §§ tillämpas för verksamheter som innebär 1. framställning av auramin, 2. arbete som innebär exponering för polycykliska aromatiska kolväten som finns i sot, tjära eller beck av stenkol, 3. arbete som innebär exponering för damm, rökgaser eller stänk som uppstått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten, 4. processer där stark syra ingår vid framställningen av isopropylalkohol samt 5. arbete som innebär exponering för trädamm från lövträd.

23 Vem ska göra riskbedömningen?
en person som är väl insatt i hanteringen och har goda kunskaper om kemiska risker. med fördel ska andra personer med goda kunskaper delta i bedömningen eller kvalitetssäkra den. Forskningsgruppledaren eller annan ansvarig chef ska godkänna riskbedömningen

24 Vem ska ta del av riskbedömningen?
Alla som ska arbeta med metoden – innan arbetet påbörjas! En av sakerna att gå igenom, utöver praktiskt handhavande, vid introduktion till en ny metod

25 Så många metoder, så lite tid…
Hur prioritera rätt? I vilka metoder hanteras de farligaste kemikalierna (Riskkategori A ”Mycket hög risk” i KLARA)? I vilka av ovan identifierade metoder används störst mängder/är det störst risk för exponering eller daglig? Vilka av ovan identifierade metoder är det många som arbetar med eller som utförs dagligen/flera gånger per vecka? Var flera som gör riskbedömningarna och se till att alla har grundläggande kompetens för uppdraget! Person med vana av metoden ska delta i riskbedömningen Riskkategori A ”Mycket hög risk” i KLARA: Cancerframkallande – kategori 1 och 2 Mutagen – kategori 1 och 2 Reproduktionstoxisk – kategori 1 och 2 Ämnen som kan ge allergi vid inandning Mycket giftiga ämnen Extremt explosiva eller brandfarliga produkter eller gaser Mycket giftigt för vattenlevande organismer Biologiska agens i riskklass 4 Ämnen med högsta nivågränsvärde mindre än 0,1 mg/m3

26 Att tänka på vid riskbedömning av en metod
Bestäm vilka moment som ingår i metoden och således ska ingå i riskbedömningen. Ingår t.ex. förberedelsearbetet (spädning, uppvägning av pulver etc.)? Hur hanteras de kemikalier som ingår i metoden (överföring av kemikalier mellan olika kärl, blandning, upphettning, vakuumdestillering, kokning, pipettering, vägning av pulver etc.)? Förhållanden under användningen (labbänk, dragskåp etc)? Vilka farliga egenskaper har ämnena som hanteras? Dela in i - hälsofarlighet vid inandning - hälsofarlighet vid hudkontakt - hälsofarlighet vid förtäring - brandfarlighet - speciella risker såsom farliga reaktioner med andra ämnen. Kan farliga ämnen bildas under hanteringen (reaktionsprodukter)? Exempel på hur dokumentationen kan se ut följer nedan: Aktiviteten Dokumentationen inleds lämpligen med beskrivning av aktiviteten. Där kan anges vilka kemikalier som kommer att användas, bildade kemikalier, kemikaliemängder, reaktioner, vilka förhållanden som råder (t.ex. temperatur, tryck), metod, utrustning och liknande. Riskbedömning Redovisning av riskbedömningen bör innehålla en beskrivning av de risker som identifierats. Denna kan t.ex. avse: - egenskaper (t.ex. toxicitet, flyktighet, reaktivitet och brandfarlighet) hos de använda eller bildade kemikalierna som är av betydelse för riskbedömningen - om en kemisk reaktion innebär någon risk i sig (t.ex. om den är kraftigt exoterm, om risk för explosion finns o.s.v.) - riskerna med sättet att hantera kemikalierna vid de förhållanden som råder (temperatur och tryck) - risker som eventuella felgrepp kan medföra. Sannolikheten att något blir fel och de konsekvenser detta kan medföra bör beskrivas. Riskområdet bör anges. Riskbegränsande åtgärder Här är det lämpligt att beskriva vilka riskbegränsande åtgärder som vidtagits eller planeras, samt redovisa de hanterings- och skyddsinstruktioner som upprättats. Om man på laboratoriet tidigare bedömt riskerna med en laboration av samma typ och upprättat de dokument som behövs, räcker det med en skriftlig hänvisning till denna dokumentation. Det är viktigt att riskbedömningen omprövas regelbundet, och att dokumentationen uppdateras om något nytt framkommit vid den förnyade riskbedömningen. Man bör ha som rutin att regelbundet gå igenom arbetsmomenten samt diskutera eventuella tillbud och förändringar i arbetssättet.

27 (forts föregående bild)
Var och när i metoden kan ämnena medföra risker? - bildas ångor eller damm? - förekommer hudkontakt? - kan gnistor bildas? När är det störst risk för att något kan gå fel, t.ex. spill på väg från kylen till dragskåp, vägning av pulver eller upphällning? Behövs skyddsåtgärder? - är exponeringen minimerad tillräckligt i förhållande till hälsofaran? - är risken för brand eller explosion förebyggd? - vilka felhändelser behöver man gardera sig mot? Ta beslut om arbetsmetod, utrustning, plats, skyddsåtgärder, instruktioner, beredskap och information. Dokumentationen ska dateras och ska undertecknas av ansvarig chef och ha uppgift om vilka som deltagit i bedömningen.

28 Var hittar jag informationen?
Du eller dina kollegor kan metoden, och har därmed kunskap om när hanteringen kan leda till exponering för kemikalierna Information om farorna med kemikalierna återges: genom märkningen på förpackningen i säkerhetsdatabladet ev. annan information från tillverkaren

29 Säkerhetsdatablad Produktens märkning ger viss information men för att verkligen få kunskap om kemikaliens farlighet och hur man skyddar sig måste ni läsa säkerhetsdatabladet Enligt lag så måste alla farliga kemikalier ha ett säkerhetsdatablad (SDB), som lämnas ut till yrkesmässiga användare av kemikalien Ett SDB har alltid 16 avsnitt Ger info om t ex vilka ämnen som ingår i den kemiska produkten, hur man skyddar sig, första-hjälpen åtgärder, hantering av spill och avfall osv.

30 Hur läser man ett säkerhetsdatablad?
Fråga Läs under följande rubriker Hur farlig är kemikalien för människa och miljön? 2. Farliga egenskaper (kort sammanfattning) 11. Toxikologisk information (hälsa) 12. Ekologisk information (miljö) 15. Gällande föreskrifter (klassificering/märkning) Hur skyddar jag mig själv och andra? 8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd 4. Åtgärder vid första hjälpen Vad ska jag göra om platsen där kemikalien finns börjar brinna eller om jag spiller ut den? 5. Brandbekämpningsåtgärder (t ex släckmedel ) 6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Hur hanterar jag produkten när den blivit avfall? 13. Avfallshantering (av kemikalie och förpackning) Användare av kemikalier är oftast inte intresserade av allt som står i SDB. Nedan är exempel på var ni hittar svar på frågor som är av intresse för er: Ingående farliga ämnen och deras klassificeringar (+ samt CASnr/EGnr) anges under rubrik 3 ”Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar” . Info under övriga rubriker än ovan kan vara av intresse för den som t ex ska riskbedöma kemikalien eller transportera den.

31 Varför rutiner vid kemikaliehantering?
Förebygga risker och olyckor. Underlättar arbetet för alla som ska använda kemikalierna. Hålla reda på vilka kemiska produkter som används. Ha kunskap om förvaring, märkning, hantering och personlig hygien. Bidra till riskminskningsarbete vid inköp av kemikalier. Ur AFS 1997:10 Sanering, omhändertagande av spill och avfall 19 § Sanering av utrustning som använts vid laboratoriearbete skall normalt utföras av laboratoriepersonal som deltagit i arbetet. 20 § Vid risk för spill skall det finnas skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner för rengöring och sanering av golv, arbetsytor, dragskåp och övrig utrustning. Instruktionerna skall hållas aktuella. 21 § Rutiner för hantering av flytande och fast avfall skall finnas. Dessa rutiner skall hållas aktuella.

32 Hantering av kemikalier
Skaffa alltid information (ex. säkerhetsdatablad) innan du använder produkten. Använd personlig skyddsutrustning om det krävs. Utnyttja tekniska möjligheter till lägre exponering Överblivna kemikalier tas om hand enligt vad som anges i säkerhetsdatabladet eller de rutiner som gäller på KI. Utrustning för ”första hjälpen” och hantering av nödlägen ska finnas tillgänglig och vara känd av samtliga på arbetsplatsen.

33 Märkning av kemikalier
Ska normalt förvaras i sina originalförpackningar. Om en mindre mängd behövs så ska den nya förpackningen vara lämplig för ändamålet. Märkningen av den alternativa förpackningen ska vara samma som originalförpackningen. Det ska alltid gå att förstå vilket ämne den alternativa förpackningen innehåller och vilka risker som finns.