SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst

SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst
fogare Magnus Fogelberg Stockholm

Vem är jag? neurolog i Uddevalla
fd projektledare elektronisk journal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ordförande SFMI ledamot SIS/HSI AG II ordförande CEN TC 251 WG II projektledare svenska CONTSYS och SAMBA , medlem i den europeiska revideringsgruppen för CONTsys Magnus Fogelberg

Samba – en dans? Maria Areblad

SAMBA – processen ”vård av en enskild patient”
Nationellt nätverk på initiativ från Stockholm, start hösten 2001 ITHS-finansierat projekt från våren 2002 Uppdrag: att redovisa en modell av hälso- och sjukvårdens huvudprocess i form av process- och begreppsmodell Magnus Fogelberg

SAMBA - dokument utgivningsdag 2003-08-15
aktuell revision modellversion vårdprocess 1.8 begrepp 1.8 patientprocess 1.1 Samba är ett projekt finansierat med ITHS2 medel. Magnus Fogelberg

Syfte Identifiera och beskriva en gemensam huvudprocess inom hälso-och sjukvården Definiera huvudprocessens begrepp Den huvudprocess som SAMBA ska identifiera och beskriva kommer sannolikt att utgöra den ”bas” som många olika typer av arbeten kommer att kunna utgå ifrån. Maria Areblad

Utgångspunkt Tagit del av processmodeller framtagna i olika landsting
Tagit del av nationella arbeten med koppling till SAMBAs arbete POINT SITHS Tagit del av olika internationella modeller och standarder CONTsys – begreppssystem HL7 – informationsmodell HISA – tjänstearkitektur För att SAMBAs arbete ska vara väl förankrat och harmonisera med andra nationella arbeten stäms vårdprocessen av mot den typen av arbeten, ex POINT. Från internationellt håll har man visat stort intresse för Sveriges arbete i SAMBA. Arbetet har redovisats på olika projektmöten i CEN/TC 251 och är aktuellt som input i HISA revideringen. Maria Areblad

Deltagare Stockholms läns Landsting Landstinget i Värmland
Region Skåne Västra Götalandsregionen RegionIT (Jönköping, Östergötland) Örebro Universitet Carelink SFMI, Svensk Förening för Medicinsk Informatik Maria Areblad

Vision Beskriva de centrala processbegreppen på ett sätt som kan:
Öka vårdpersonalens förståelse för IT-användande Öka IT-leverantörernas förståelse för verksamhetens behov Underlätta beslutsfattande avseende vårdens IT-stöd Utöver de mål som formulerats i SAMBAs projektplan hoppas man även kunna uppnå dessa goda effekter av arbetet. Maria Areblad

Effekter Underlätta modulär uppbyggnad av IT-stöd
Referensterminologi för vårdprocessen Förutsättningar för strukturerad informationsinsamling Rationell åtkomst av information Detta är bieffekter som man hoppas att SAMBAs arbete ska kunna föra med sig. Maria Areblad

Sidoeffekt nytt processverktyg har skapats verksamhetsanalys
processmodellering kvalitetskontroll av flödesmodeller bas för informationsstruktur Magnus Fogelberg

Vad skall vi se på nu? hur SAMBA-verktyget är konstruerat
SAMBAs processanalys av vården förslag till mätpunkter förväntat och utvecklingsbart stöd för mätning i befintliga system

Process Syfte Process Tillstånd Tillstånd Aktör Utsträckning i tiden
ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden Maria Areblad

Flödesmodell

Arbetsmaterial SAMBA – 021115 Patientens process
avvakta / inte göra något Arbetsmaterial Uppleva vårdbehov Framställa begäran om vård HoS process för vård av en enskild patient Hänvisa / Avvisa matchar inte vårdutbud Motta vårdbegäran angående patient Ställa vårdbegäran mot vårdutbud Avveckla vårdåtagande Utforma vårdbegäran matchar vårdutbud avveckla Skapa / utforma vårdåtagande Utforma vårdplan Planera tjänst Utföra arbetsmoment Utforma vårdbegäran Utvärdera måluppfyllelse fortsätta enligt plan förändra plan förändra vårdåtagande SAMBA –

Vad är problemet? förädlingsobjekten skiftar
Magnus Fogelberg

Arbetsmaterial SAMBA – 021115 Patientens process
avvakta / inte göra något Arbetsmaterial Uppleva vårdbehov Framställa begäran om vård HoS process för vård av en enskild patient Hänvisa / Avvisa matchar inte vårdutbud Motta vårdbegäran angående patient Ställa vårdbegäran mot vårdutbud Avveckla vårdåtagande Utforma vårdbegäran matchar vårdutbud avveckla Skapa / utforma vårdåtagande Utforma vårdplan Planera tjänst Utföra arbetsmoment Utforma vårdbegäran Utvärdera måluppfyllelse fortsätta enligt plan förändra plan förändra vårdåtagande SAMBA –

Alltså De modeller som finns är inte processmodeller
De är flödesmodeller En flödesmodell beskriver ett arbetsflöde, inte ett förädlingsobjekts väg genom aktiviteterna För systemutveckling måste de enskilda processerna identifieras Magnus Fogelberg

Process grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall (SS-EN ISO 9000, ISO 9000:2000) har ett förädlingsobjekt är värdehöjande för någon har ett definierat mål/syfte någon är ansvarig disponerar resurser har en utsträckning i tiden har en tydlig start och ett tydligt slut Maria Areblad

Begrepp i processen Maria Areblad

Process Syfte Process Tillstånd Tillstånd Aktör Utsträckning i tiden
ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden Maria Areblad

Process Vårdprocess Maria Areblad

Process Vårdprocess Klinisk process Magnus Fogelberg

Process Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process
Kommunikationsprocess Magnus Fogelberg

Processpaket Magnus Fogelberg

Processpaket (Patientens process) (Resursprocess)
Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process Klinisk producentprocess Kommunikationsprocess (Annan vårdinrättnings process) Magnus Fogelberg

Processpaket Klinisk process Styrprocess Kommunikationsprocess
In the following presentation of the SAMBA process model, we have cut the process leaving a quarter cake and turned it back with the core process on top. Styrprocess Kommunikationsprocess Maria Areblad

Processerna Klinisk process
förädlingsobjekt: patientens samlade hälsotillstånd såsom det uppfattas av HoS-personalen (uppfattat tillstånd) Styrprocess förädlingsobjekt: mandat baserat på vårdbegäran och vårdåtagande med innehåll avseende planering och beslut Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden Magnus Fogelberg

Processerna Magnus Fogelberg

Processerna Magnus Fogelberg Aktivitet

Aktivitet Aktivitet Magnus Fogelberg

Process paket Process Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut
Kärnprocess Kommunikationsprocess Magnus Fogelberg

Processens begreppsmodell
fogare/MF

Vårdbegäran direkt hänvisning
Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Mätpunkter motta vårdbegäran  Magnus Fogelberg

Styrprocess - mandat besluta om bedömning Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Mätpunkter motta vårdbegäran  besluta om bedömning av vårdbegäran 
Magnus Fogelberg

Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att ej bedöma vårdbegäran Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran hänvisa Kommunikationsprocess - information hänvisad vård- begäran Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Vårdbegäran bedöms Klinisk process - uppfattat tillstånd
bedöma tillstånd uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran Om det finns skäl bedöma vårdbegäran fattas beslut om detta. Beslutet att bedöma vårdbegäran är det ingående förädlingsobjektet i styrprocessen. Tillståndet görs bekant i den kliniska processen genom uppgifter i vårdbegäran, och detta tillstånd är det ingående förädlingsobjektet i den kliniska processen. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess- information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Matchning mot vårdutbud adekvat vårdutbud saknas
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran I kommunikationsprocessen kvarstår den mottagna vårdbegäran som förädlingsobjekt. I styrprocessen är beslutet om bedömning av vårdbegäran förädlingsobjekt. Det uppfattade tillståndet matchas i den kliniska processen mot vårdutbudet och blir ett tillstånd bedömt till sin behandlingsbarhet enligt hälso- och sjukvårdsproducentens vårdutbud. Detta tillstånd är resurs i styrprocessen, där det ligger till grund för beslut huruvida hälso- och sjukvårdsproducenten skall acceptera ett hälso- och sjukvårdmandat eller ej. Om vårdutbudet inte anses kunna göra nytta när det uppfattade tillståndet skall hanteras, eller av vilket annat skäl som helst, kan vårdbegäran hänvisas till annan handläggning än hos hälso- och sjukvårdsproducenten. Detta inkluderar såväl att den som avses i vårdbegäran får klara sig själv som att hänvisning till annan hälso- och sjukvårdsproducent görs. De korta kliniska och styrprocesserna är då slut, och utgående objekt är en bedömd och matchad vårdbegäran. Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran Lars Björkman/Magnus Fogelberg

matcha mot vårdutbud  Magnus Fogelberg

Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud ej hanterbart tillstånd Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat I kommunikationsprocessen kvarstår den mottagna vårdbegäran som förädlingsobjekt. I styrprocessen är beslutet om bedömning av vårdbegäran förädlingsobjekt. Det uppfattade tillståndet matchas i den kliniska processen mot vårdutbudet och blir ett tillstånd bedömt till sin behandlingsbarhet enligt hälso- och sjukvårdsproducentens vårdutbud. Detta tillstånd är resurs i styrprocessen, där det ligger till grund för beslut huruvida hälso- och sjukvårdsproducenten skall acceptera ett hälso- och sjukvårdmandat eller ej. Om vårdutbudet inte anses kunna göra nytta när det uppfattade tillståndet skall hanteras, eller av vilket annat skäl som helst, kan vårdbegäran hänvisas till annan handläggning än hos hälso- och sjukvårdsproducenten. Detta inkluderar såväl att den som avses i vårdbegäran får klara sig själv som att hänvisning till annan hälso- och sjukvårdsproducent görs. De korta kliniska och styrprocesserna är då slut, och utgående objekt är en bedömd och matchad vårdbegäran. Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran Lars Björkman/Magnus Fogelberg

matcha mot vårdutbud  besluta om hälso- och sjukvårdsmandat  Magnus Fogelberg

Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud ej hanterbart tillstånd Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat inget hälso- och sjuk- vårdsmandat I kommunikationsprocessen kvarstår den mottagna vårdbegäran som förädlingsobjekt. I styrprocessen är beslutet om bedömning av vårdbegäran förädlingsobjekt. Det uppfattade tillståndet matchas i den kliniska processen mot vårdutbudet och blir ett tillstånd bedömt till sin behandlingsbarhet enligt hälso- och sjukvårdsproducentens vårdutbud. Detta tillstånd är resurs i styrprocessen, där det ligger till grund för beslut huruvida hälso- och sjukvårdsproducenten skall acceptera ett hälso- och sjukvårdmandat eller ej. Om vårdutbudet inte anses kunna göra nytta när det uppfattade tillståndet skall hanteras, eller av vilket annat skäl som helst, kan vårdbegäran hänvisas till annan handläggning än hos hälso- och sjukvårdsproducenten. Detta inkluderar såväl att den som avses i vårdbegäran får klara sig själv som att hänvisning till annan hälso- och sjukvårdsproducent görs. De korta kliniska och styrprocesserna är då slut, och utgående objekt är en bedömd och matchad vårdbegäran. Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran hänvisa hänvisad vårdbegäran Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Matchning mot vårdutbud vårdåtagande görs
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud hanterbart tillstånd identifiera hälsoproblem Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Om vårdutbudet är adekvat för handläggning av patientens tillstånd beslutas att hälso- och sjukvårdsmandat skall accepteras, och därigenom görs ett vårdåtagande. Nästa steg är att ur det uppfattade tillståndet identifiera hälsoproblem. Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Problemkomplex, mål i vårdplan
Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd bedöma vårdbehov behovs- bedömt tillstånd Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex problemkomplex prioritera, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran matcha mål mot till- gängliga aktiviteter Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat
behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitetslista Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

matcha mot vårdutbud  besluta om hälso- och sjukvårdsmandat  fastställa vårdplan  Magnus Fogelberg

behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitetslista boka resurser Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Resurser kontakter – att boka eller inte boka, det är frågan

Kontakter (CONTsys) patientkontakt då hälso- och sjukvårdspersonal utför hälso- och sjukvårdstjänst utan direkt kontakt med patient Hälso- och sjukvårdspersonal English term = health care professional Patientkontakt 1..n deltar i 0..n English term = contact kontakt då hälso- och sjukvårdspersonal utför hälso- och sjukvårdstjänst Indirekt patientkontakt Direkt patientkontakt English term = encounter f patientkontakt då hälso- och sjukvårdspersonal utför hälso- och sjukvårdstjänst i direkt kontakt med patient 0..n inbegriper 1 Patient English term = subject of care fogare/MA/MF

Kontakter Hälso- och sjukvårdspersonal
English term = health care professional Patientkontakt 1..n deltar i 0..n English term = contact 0..n Annan hälso- och sjukvårdsintressent English term = health care third party 0..n deltar i Indirekt patientkontakt Direkt patientkontakt English term = encounter f 0..n 0..n inbegriper 1 1 Patient English term = subject of care fogare/MA/MF

Kontakter Patientkontakt English term = contact Hälso- och sjukvårdsmandat English term = care mandate vårdepisod (LF1998, förslag): alla vårdkontakter med en eller flera vårdgivare (1) som en patient haft för ett visst specifikt hälsoproblem mellan en start- och en slutpunkt Kontaktperiod English term = period_of_service 1 avser 1 omfattar 1..n tidsintervall under vilket en eller flera patientkontakter äger rum mellan patient och hälso- och sjukvårdsproducent inom ramen för ett hälso- och sjukvårdsmandat 1..n 0..n utfärdas av 1..n 1 Hälso- och sjukvårdsintressent English term = health care party 0..n 1 definierar Hälso- och sjukvårdsaktivitet English term = health care service Kontaktkomponent English term = contact element samtliga kontaktkomponenter som avser ett och samma hälsoproblem 1 1..n utförs inom del av patientkontakt som avser endast ett hälsoproblem f 1..n 0..n används mot 1 0..n hanterar 1 1..n ingår i Problemkomplex English term = health issue thread Hälsoproblem English term = health issue Vårdepisod English term = episode of care 0..n 1 är föremål för 1..* 1..* fogare/MA/MF

Resurser kontakter – att boka eller inte boka, det är frågan
hjälpmedel att prova och lämna ut vårdplats i sluten vård operationskort vaccin och läkemedel blanketter transporter …

Resurser (Annan vårdinrättnings process) (Patientens process)
(Resursprocess) Resursprocess Klinisk producentprocess

matcha mot vårdutbud  besluta om hälso- och sjukvårdsmandat  fastställa vårdplan  boka resurser  Magnus Fogelberg

behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitetslista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

matcha mot vårdutbud  besluta om hälso- och sjukvårdsmandat  fastställa vårdplan  boka resurser  besluta om användning av planerad aktivitet  Magnus Fogelberg

behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitetslista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Aktiviteter - utredning
Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra un- dersökan- de aktivitet beslut att utföra aktivitet Styrprocess - mandat Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

matcha mot vårdutbud  besluta om hälso- och sjukvårdsmandat  fastställa vårdplan  boka resurser  besluta om användning av planerad aktivitet  utföra undersökande aktivitet  Magnus Fogelberg

tillgängliga tjänster
Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra un- dersökan- de aktivitet undersökt tillstånd bedöma tillstånd bedömt tillstånd beslut att utföra aktivitet ompröva mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Styrprocess - mandat Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. resurssatt aktivitetslista matcha mål mot tillgängliga tjänster Kommunikationsprocess- information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Aktiviteter - åtgärder
Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitetslista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

matcha mot vårdutbud  besluta om hälso- och sjukvårdsmandat  fastställa vårdplan  boka resurser  besluta om användning av planerad aktivitet  utföra undersökande aktivitet  utföra åtgärdande aktivitet  Magnus Fogelberg

Aktiviteter - åtgärder
Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet åtgärdat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitetslista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess
åtgärdat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitets- utfall Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

matcha mot vårdutbud  besluta om hälso- och sjukvårdsmandat  fastställa vårdplan  boka resurser  besluta om användning av planerad aktivitet  utföra undersökande aktivitet  utföra åtgärdande aktivitet  matcha tillståndsutfall mot mål (diagnos)  Magnus Fogelberg

Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess
åtgärdat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål kvarvarande vårdbehov Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitets- utfall ompröva mål i vårdplan Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Slut på processen målet nått
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. vårdin- formation Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

matcha mot vårdutbud  besluta om hälso- och sjukvårdsmandat  fastställa vårdplan  boka resurser  besluta om användning av planerad aktivitet  utföra undersökande aktivitet  utföra åtgärdande aktivitet  matcha tillståndsutfall mot mål (diagnos)  besluta att vårdåtagande skall avslutas  Magnus Fogelberg

Slut på processen målet nått
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas avslut av vårdåtagande Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. vårdin- formation meddela avslut av vårdåtagande avslutsmeddelande Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Slut på processen målet ej nått
förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan ej är uppfyllt uppfattat tillstånd inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya hälso- och sjukvårdsmandat hälso- och sjukvårds- mandat Alternativ 2 Om det omdefinierade målet är sådant att det inte anses uppfyllt måste hälso- och sjukvårdsmandatet uppdateras med ett beslut att vårdåtagandet kvarstår/förnyas. Därefter kommer de kvarstående hälsoproblemen att inventeras, och eventuellt nytillkommande problem föras in i handläggningen. vårdin- formation Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Problemkomplex, mål i vårdplan upprepning om målet inte nåtts
Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd bedöma vårdbehov behovs- bedömt tillstånd Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex problemkomplex prioritera, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Den fortsatta handläggningen är identisk med föregående gång processen genomlöpts, och denna bild (13) är därför identisk med bild 6, där processen alltså fortsätter. Nästa bild i alternativ 2 är bild 7. Kommunikationsprocess - information vårdin- formation matcha mål mot till- gängliga aktiviteter Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Remiss till annan hälso- och sjukvårdsproducent
bedömt tillstånd bedöma till- stånd som skall remitteras problemgrupp till remiss Klinisk process - uppfattat tillstånd mål i vårdplan i HoS- mandat besluta om remiss remiss- beslut avgränsa problemkomplex i remiss beslut om problemkomplex i remiss Styrprocess - mandat Alternativ 3 Vid matchning av mål mot tillgängliga tjänster kan redan i första genomgången av processen (se bild 6) tillgängliga resurser saknas, och då måste andra åtgärder vidtas. Varje gång processen genomlöps finns denna möjlighet. Om ingen adekvat tjänst är tillgänglig beslutas om remiss, innehållet i remissen grundas på en aktuell bedömning av tillståndet, och den kliniska processen avslutas med att det ingående tillståndet beskrivet i vårdbegäran förädlats till ett tillstånd som skall redovisas i remissen. Beslut om innehållet i remissen fattas, och remiss = vårdbegäran utfärdas. Beslutet om vad remissen skall innehålla är ett avslutande av mandat och vårdåtagande, som startats med att innehållet i vårdbegäran lagts till grund för beslut om bedömning av vårdbegäran. När vårdbegäran utfärdats är kommunikationsprocessen slut, och vårdbegäran skall fångas av en annan hälso- och sjukvårdsproducent. ingen till- gänglig tjänst utfärda remiss= vårdbegäran Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

matcha mot vårdutbud  besluta om hälso- och sjukvårdsmandat  fastställa vårdplan  boka resurser  besluta om användning av planerad aktivitet  utföra undersökande aktivitet  utföra åtgärdande aktivitet  matcha tillståndsutfall mot mål (diagnos)  besluta att vårdåtagande skall avslutas  utfärda remiss = vårdbegäran  Magnus Fogelberg

Remiss till annan hälso- och sjukvårdsproducent
bedömt tillstånd bedöma till- stånd som skall remitteras problemgrupp till remiss Klinisk process - uppfattat tillstånd mål i vårdplan i HoS- mandat besluta om remiss remiss- beslut avgränsa problemkomplex i remiss beslut om problemkomplex i remiss Styrprocess - mandat Alternativ 3 Vid matchning av mål mot tillgängliga tjänster kan redan i första genomgången av processen (se bild 6) tillgängliga resurser saknas, och då måste andra åtgärder vidtas. Varje gång processen genomlöps finns denna möjlighet. Om ingen adekvat tjänst är tillgänglig beslutas om remiss, innehållet i remissen grundas på en aktuell bedömning av tillståndet, och den kliniska processen avslutas med att det ingående tillståndet beskrivet i vårdbegäran förädlats till ett tillstånd som skall redovisas i remissen. Beslut om innehållet i remissen fattas, och remiss = vårdbegäran utfärdas. Beslutet om vad remissen skall innehålla är ett avslutande av mandat och vårdåtagande, som startats med att innehållet i vårdbegäran lagts till grund för beslut om bedömning av vårdbegäran. När vårdbegäran utfärdats är kommunikationsprocessen slut, och vårdbegäran skall fångas av en annan hälso- och sjukvårdsproducent. ingen till- gänglig tjänst utfärda remiss= vårdbegäran vård- begäran Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

Vårdbegäran hos annan hälso- och sjukvårdsproducent
Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning vårdbegäran att bedöma Den följande hälso- och sjukvårdsproducenten tar emot den vårdbegäran som utfärdats i en annan process. Det är nödvändigt att i en resurskontrollprocess (ej detta processpaket) skapa en process som kontrollerar att remissen inte blir bortglömd mellan de två hälso- och sjukvårdsproducenterna. Modellen tydliggör att det kliniska ansvaret och beslutsansvaret inte kan löpa mellan de två producenternas processer. Däremot kan vårdbegäran utnyttjas som länk mellan dem så att all information överförs, och i så fall har vi skapat en vårdkedja. Det krävs regler för utformning av en sådan på bas av denna modell. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information Lars Björkman/Magnus Fogelberg

SAMBA – en dans? Ja, en dans på rosor den började på törnena
vi gick i mål på kronbladen Magnus Fogelberg

Tack! Granskning och grafisk bearbetning av SAMBA processmodell: Lars Björkman Materialet är sammanställt och bearbetat av Maria Areblad och Magnus Fogelberg fogare binder samman begreppen

SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss