Hur ser Kammarrätterna på EU-medborgares rätt till bistånd

Hur ser Kammarrätterna på EU-medborgares rätt till bistånd
Hur ser Kammarrätterna på EU-medborgares rätt till bistånd? Vad säger utlänningslagen?

HELLO, I NEED SOME HELP Behandlas på samma sätt som infödda.
Det vill säga att personer har rätt till bistånd om de gör så gott de kan, EES-MEDBORGARE, EU-MEDBORGARE ELLER SVENSK? I utlänningslagen/-förordningen (kap 3a) behandlas EES- medborgare, det vill säga EU-medborgare plus personer från Norge, Island och Liechtenstein. Rörlighetsdirektivet EG 2004/38, Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet det inte går att lösa på annat sätt och de inte har en skälig levnadsnivå om de inte får hjälp Sidan 3

TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsrätt? Leg!!
EES-MEDBORGARE TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsrätt? Leg!! 2. Genomtänkt plan? 3. Hur stor chans få jobb/egenförsörjning? TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsrätt? Kolla legitimation och med Migrationsverket. Tänk på sekretess (samtycke krävs). Arbetssökande registrerar sig inte på Migrationsverket. 2. Har den en genomtänkt plan hur den ska klara sin försörjning? ”Ska gå på SFI, lära sig svenska och sedan söka arbete.” Kammarrätterna i Stockholm (3 oktober 2008, mål nr ) och Göteborg (28 december 2009, mål nr ) ansåg att sökande, som nyss kommit till Sverige, inte hade tillräcklig planering för att vara berättigad till bistånd. Detta gällde nyanlända tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i Sverige. 3. Hur stor chans att få jobb? Specialkunskaper? Kontakter? Språkkunskaper? Kolla med arbetsförmedlingen vilka jobb som finns. 4. Har personen större möjlighet att få jobb i sitt hemland? Länsrätten i Värmland tyckte inte att detta ingick i vår bedömning. Kammarrätten ännu inte avgjort om detta faller under likabehandlingsprincipen. 4. Hur stor chans få jobb/egenförsörjning i hemlandet?

Fyra olika kategorier:
EES-MEDBORGARE UPPEHÅLLSRÄTT Fyra olika kategorier: 2009 ? 3 230 1 146 6 562 arbetstagare eller egna företagare arbetssökande studerande UPPEHÅLLSRÄTT PÅ FYRA OLIKA GRUNDER Utlänningslagen kap 3:a 3 § En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. --- 10 § En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader skall registrera sig hos Migrationsverket. En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har uppehållsrätt skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Det som sägs i första och andra styckena gäller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Det gäller inte heller för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Det som sägs i första stycket skall inte heller gälla EES-medborgare som är arbetssökande. Beviljade uppehållsrätter 2009: Arbetstagare st, egna företagare 418, studerande 3 230, tillräckliga tillgångar 1 146, familjemedlemmar 6 562 de som har tillräckliga tillgångar + familjemedlemmar Ska registrera sig på Migrationsverket DOCK EJ DE ARBETSSÖKANDE! Sidan 5

Tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall.
EES-MEDBORGARE DE SOM VARIT ANSTÄLLDA Särskilda regler för de som haft anställning och blivit ofrivilligt arbetslösa. Behåller sin uppehållsrätt som arbetstagare. EES-MEDBORGARE SOM VARIT ANSTÄLLD Utlänningsförordningen 3 a kap. Uppehållsrätt Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 1 § En medborgare i en EES-stat som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 § 1 utlänningslagen (2005:716), behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. Detsamma gäller om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan arbetstagare som avses i första stycket, som haft en tidsbegränsad anställning på mindre än ett år, behåller sin uppehållsrätt i sex månader efter det att han eller hon fullgjort sin anställning om han eller hon är ofrivilligt arbetslös och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan arbetstagare som avses i första stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. Ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och anmäld vid den offentliga arbetsförmedlingen. Anställd kortare tid än ett år har, under vissa förutsättningar, kvar uppehållsrätten i sex månader. Sidan 7

VAD RÄKNAS SOM ANSTÄLLNING?
EES-MEDBORGARE VAD RÄKNAS SOM ANSTÄLLNING? Faktiskt och verkligt - om det inte är så liten omfattning att det är en marginell och sidoordnad verksamhet Arbetet utföras åt någon annan, under dennes arbetsledning och mot ersättning, (exempelvis kost o logi?) ARBETET MÅSTE HA EN VISS OMFATTNING FÖR ATT GE UPPEHÅLLSRÄTT Begreppet arbetstagare har av EU -domstolen tolkats brett i syfte att säkerställa den fria rörligheten. Varje person som utför faktiskt och verkligt arbete ska därför betraktas som arbetstagare, om inte arbetet som utförs är av så begränsad omfattning att det enbart är fråga om en marginell och sidoordnad verksamhet. Bedömningen av om en person är arbetstagare ska grundas på objektiva kriterier och en helhetsbedömning ska göras av alla omständigheter, såväl av den aktuella verksamheten som av arbetsförhållandena i fråga. För att vara arbetstagare ska arbete utföras åt någon annan, personen vara under dennes arbetsledning och arbetet ske mot ersättning (jfr EU-domstolens dom i mål nr C-413/01, Ninnie-Orasche, REG 2003, s , p ). Även den som avlönas för utfört arbete i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare (jfr EU-domstolens dom i mål nr 196/87, Steymann, REG 1988, s. 6159, p ). En mycket låg ersättning är inte heller något hinder mot att betraktas som arbetstagare. Det avgörande är i stället om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden (jfr EU-domstolens dom i mål nr C , Trojani, REG 2004, s ). Kammarrätten i Göteborg 11 juni 2010, mål nr Kammarrätten nämner att den som arbetar och får lön i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare och hänvisar till en dom i EU-domstolen. Denna dom gäller dock mycket speciella omständigheter där en tysk medborgare sökte uppehållstillstånd i Nederländerna. Han var medlem i ett samfund och ”arbetet utförs inom samfundet Bhagwan och för dess räkning som ett led i samfundets affärsverksamhet. Det tycks som om dessa arbetsuppgifter är en relativt viktig del av livsstilen inom samfundet Bhagwan och att medlemmarna endast under mycket speciella omständigheter undviker att delta. I gengäld tillgodoser samfundet Bhagwan medlemmarnas materiella behov, inklusive fickpengar, oavsett vilken typ av arbete de utför eller arbetets omfattning.” Domen gällde uppehållstillstånd, inte fråga om socialt bistånd. Inget krav på hög ersättning, men arbetet ska vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden Städning av en campingplats toaletter och gård ansågs av kammarrätten inte vara tillräcklig omfattning för att ge uppehållsrätt. Sidan 8

Kammarrättsdom UPPEHÅLLSRÄTT FÖR ”JOBBSÖKANDE”
EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom UPPEHÅLLSRÄTT FÖR ”JOBBSÖKANDE” ”Rätten till fri rörlighet innebär en möjlighet att flytta till ett annat land inom den europeiska unionen om man har sin egen och familjens försörjning ordnad.” HADE INTE UPPEHÅLLSRÄTT OCH DÄRMED INTE HELLER RÄTT TILL BISTÅND ANNAT ÄN I AKUT NÖDSITUATION, MARS 2010 Kammarrätten: Den som är bosatt i Sverige eller som har kommit hit för att bosätta sig här och lagligen vistas här enligt EG-rättsliga regler eller enligt svensk rätt i övrigt har i princip rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL om de i paragrafen angivna förutsättningarna är uppfyllda. I övrigt gäller att utländska medborgare som befinner sig endast tillfålligt i Sverige, t. ex. turister och affärsresande, eller utlänningar som vistas här olovligen utan uppehållsrätt eller arbetstillstånd inte har rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer (jfr SOU 2005 :34 s. 155). Utifrån vad som framgår av utredningen i målet har NN under april 2009 inte uppfyllt kraven för uppehållsrätt i Sverige och har inte heller vistats lagligt i landet på någon annan grund. Han har därmed inte varit berättigad till bistånd enligt SoL annat än i akuta nödsituationer. Socialnämnden har således haft fog rör sitt beslut. Överklagandet ska därför bifallas, Kammarrätten i Göteborg 15 mars 2010, mål nr Innebär att kammarrätten ansåg arbetslös polack vara studerande när han planerade att läsa SFI för att därefter få jobb Sidan 10

Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING
EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Praktik med aktivitetsstöd ansågs styrka ”verklig möjlighet att få anställning” SEX MÅNADERS PRAKTIK MED AKTIVITETSSTÖD GRUND FÖR UPPEHÅLLSRÄTT, OKTOBER 2009 Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning att en tysk kvinna hade uppehållsrätt som arbetssökande med en verklig möjlighet att få anställning. Det överklagade beslutet gällde bistånd för juni Hon var folkbokförd i Sverige sedan 1 december 2008 och hon hade fått sex månaders praktik med rätt till aktivitetsstöd med start 6 juli Nämnden gav avslag med motiveringen att hon inte hade verklig möjlighet att få arbete och därför saknade uppehållsrätt. Så tyckte alltså inte läns- och kammarrätten utan målet återvisades till nämnden för ny prövning. I Tyskland hade kvinna till följd av psykiska besvär erhållit pengar till sin försörjning från Tyska myndigheter. Denna rätt upphörde i och med att hon flyttade till Sverige, Kammarrätten i Göteborg 15 oktober 2009, mål nr Min kommentar: Det framkommer inte av domen om ”Behovet kan tillgodoses på annat sätt, genom att hon flyttar tillbaka till Tyskland”, varit ett godtagbart avslagsbeslut. Socialstyrelsen hänvisar på sidan 108 i sin handbok om Ekonomiskt bistånd till två regeringsrättsdomar och säger ”att den som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder av något slag anses stå till arbetsmarknadens förfogande i den mening begreppet har vid tillämpning av socialtjänstlagen”. Beviljas de som har en ”verklig möjlighet till en anställning” arbetsmarknadsåtgärd, eller är det de som inte har denna möjlighet som erbjuds en åtgärd för att få ”en verklig möjlighet till en anställning”? Sidan 11

EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Arbetslös mer än sex månader, ändrad status VARIT ARBETSLÖS MER ÄN SEX MÅNADER, SEPTEMBER 2009 En 43-årig tysk medborgare hade rätt till bistånd till uppehälle, hyra och el för februari 2009 eftersom rätten, till skillnad mot kommunens arbetsmarknadsenhet, ansåg att han hade en verklig möjlighet att få anställning i landet. Mannen hade kommit till Sverige 1 juni 2008 var utbildad skeppsbyggare med arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, hade skrivit in sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och olika bemanningsföretag, sökt flera arbeten, anmält sig till SFI, eget boende, var folkbokförd i Sverige och det fanns inte skäl att tvivla på hans uppgifter att han har brutit banden med Tyskland och att han har för avsikt att stanna i Sverige. Länsrätten skriver att ”Han har därmed uppehållit sig i Sverige under längre tid än sex månader. Han kan dock ha uppehållsrätt som arbetstagare om han uppfyller kriterierna som arbetssökande, dvs om han verkligen söker arbete och om det finns en verklig möjlighet att få en anställning.” De anger inget lagrum för detta, Kammarrätten i Göteborg 23 september 2009, mål nr Min kommentar: Det verkar lite konstigt. En person som haft arbete har under vissa omständigheter kvar sin status som arbetstagare i sex månader även om han blir arbetslös, utlänningsförordningen kap 3 a, se ovan. Men att de som har uppehållsrätt som arbetssökande enligt Utlänningslagen kap 3 a, 3 § punkt 2 (se ovan) skulle få status som arbetstagare efter sex månader verkar lite besynnerligt. Deras status har betydelse så till vida att arbetstagare ska registrera sig på Migrationsverket, vilket inte är fallet för de som har uppehållsrätt som arbetssökande, Utlänningsförordningen kap 3 a, 10 § (se ovan). Socialtjänsten kan alltså kräva att arbetstagare, men inte arbetssökande, registrerar sig på Migrationsverket. Sidan 13

EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Vistats fyra månader, fortfarande verklig chans till anställning VISTATS FYRA MÅNADER, CHANS ATT FÅ ARBETE, SEPTEMBER 2007 Det var fel av nämnden att avslå ansökan om försörjningsstöd med motivering att den sökande inte hade uppehållsrätt. Mannen kom till Sverige i november 2006 och fick avslag på ansökan för mars Arbetssökande EES-medborgare har, enligt utlänningslagen kapitel 3 a, 3 § punkt 2, uppehållsrätt om de har en verklig möjlighet att få en anställning. I detta fall ansåg både länsrätt och kammarrätt att den sökande uppfyllde kraven för att ha uppehållsrätt och det var fel av nämnden att avslå ansökan med den motiveringen. Rätten upphävde beslutet och återförvisade ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Denna dom säger alltså inget om den sökande (som läste på SFI, hade en teknisk utbildning och haft arbete i Polen) genom att stanna i Sverige gjorde vad han kunde för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande, Kammarrätten i Jönköping 27 september 2007, mål nr Sidan 15

Kammarrättsdom FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND
EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND Familjemedlemmar har också uppehållsrätt, även om de kommer från tredjeland och inte kan försörja sig FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND HAR UPPEHÅLLSRÄTT, JULI 2008 En ansökan från en tredjelandsmedborgare som har uppehållsrätt som familjemedlem till EES-medborgare, kan inte avslås med motivering att sökanden inte har uppehållstillstånd. Nämnden hade beviljat EES-medborgaren bistånd, men avslagit ansökan från makan och barnen med motivering att de som hade uppehållskort inte hade rätt till försörjningsstöd utan skulle kunna försörja sig på annat sätt. Kammarrätten instämde i länsrättens dom att upphäva beslutet och återförvisa ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, Kammarrätten i Stockholm 2 juli 2008, mål nr Utlänningslagen kap 3a 1 § Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219). 2 § Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är- make eller sambo till EES-medborgaren, - släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, eller - släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning. Lag (2006:219). Sidan 16

Bistånd en månad är inte evigt bistånd
EES-MEDBORGARE BRA ATT KOMMA IHÅG Bistånd en månad är inte evigt bistånd Barnperspektiv Grundtanken med den fria rörligheten är att underlätta för oss att fritt röra oss i och mellan medlemsländerna, utan att vi ska bli diskriminerade för att vi kommer från ett annat medlemsland! BESLUT TAS FÖR EN MÅNAD I TAGET Bistånd beviljas månad för månad. Viktigt att tala om för sökande hur dennes chans till jobb, det vill säga rätt till bistånd, bedöms. Exempelvis: Det kanske är möjligt för dig att få jobb här, men har du inte fått klart med något arbete inom den närmaste månaden (närmaste månaderna?) så är det inte troligt att du kommer att få ett jobb här och du kommer då inte att få mer bistånd till uppehälle här. Som jag ser det så blir det i de här situationerna inte likabehandling: En person med uppehållstillstånd i Sverige å som hela tiden gör så gott den kan är som regel berättigad till bistånd. En EES-medborgare som gör så gott den kan, men som efter sex månader inte fått någon anställning, har en uppenbar risk att mista sin uppehållsrätt å därmed antagligen få avslag å sin ansökan om försörjningsstöd på grund av att ”tiden går” (vilket ju inte är en avslagsanledning för de med uppehållstillstånd som gör så gott de kan). Barnperspektivet Viktigt att ta hänsyn till barnperspektivet vid bedömning av rätt till bistånd. Rätt att uppehålla sig, medför inte automatiskt rätt till bistånd Uppehållsrätt innebär inte alltid rätt till försörjningsstöd, däremot likabehandling, enligt ovan. De som saknar uppehållsrätt och uppehållstillstånd torde inte vara berättigad till bistånd till uppehälle. Däremot kan det vara ett akut nödläge och sökande behöver hjälp med hemresa. Se exempelvis Kammarrätten i Göteborg, 15 mars 2010, mål nr , ”I övrigt gäller att utländska medborgare som befinner sig endast tillfålligt i Sverige, t. ex. turister och affärsresande, eller utlänningar som vistas här olovligen utan uppehållsrätt eller arbetstillstånd inte har rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer (jfr SOU 2005 :34 s. 155)”. EG-rätten och socialtjänsten – en vägledning. Boken finns på socialstyrelsens hemsida och innehåller bland annat en kort presentation av EG-rätten och ett antal exempel hur EG-rätten ska tolkas i olika situationer.

EES-MEDBORGARE SEKRETESS Inte sekretess när exempelvis polis frågar efter uppgifter när det gäller fråga om uppehållstillstånd eller utvisning Anmälningsskyldighet i vissa fall INFORMATION OM TYSTNADSPLIKT/SEKRETESS MÅSTE HA MED RESERVATIONER Vi ska på begäran från polisen eller Migrationsverket lämna ut uppgifter om det är fråga om avvisning. Däremot får vi i princip inte på eget initiativ lämna ut uppgifter utan den sökandes godkännande. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET I VISSA FALL Utlänningslagen kap 17 1 § Socialnämnden skall lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden, om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. TROLIGTVIS INTE EES-MEDBORGARE I vissa fall har vi anmälningsplikt till polisen vad gäller utländska medborgare, se JO:s ämbetsberättelse 1993/94 sidan 308. Lite oklart hur detta ska tolkas vad gäller EES-medborgare som vi tror saknar uppehållsrätt. Utlänningsförordningen kap 7 1 § En underrättelse om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet skall lämnas till polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen är bosatt eller huvudsakligen vistas. En sådan underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd. Underrättelse enligt första stycket lämnas av 1. Skatteverket, … 2. arbetsförmedlingskontor … 3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen, 4. styrelsen för utbildningen, …. Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller arbetstillstånd. Polismyndigheten skall med anledning av en underrättelse se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till. Troligtvis inte EES-medborgare Sidan 20 

EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE
Bakgrund Mångårigt missbruk Håller inte med SOC STÄLLDE KRAV PÅ REHABILITERING 41-årig man från Östersund sökte ekonomiskt bistånd för september och oktober 2005. Mångårigt missbruk NN ”har ett mångårigt alkoholmissbruk och har erhållit socialbidrag till sin försörjning sedan 1992” (13 år). Nämnden skriver angående hyran att NN:s lägenhet har blivit ett tillhåll för Östersunds kända missbrukare vilket bidragit till att hans missbruk, som redan är aktivt, har förvärrats och detta bedöms inte som skälig levnadsnivå”. Har ett mångårigt alkoholmissbruk och på grund av detta inte kunnat stå till arbetsmarknad och även blivit utskriven ur behandlingsprogram, avslutat kontaktpersonkontakt eftersom han ofta hade ringt och avbokat planerade träffar, skulle lämnat alkoholutandningsprov, men uteblivit från flera provtagningar. Håller inte med NN yrkar att han har rätt till bistånd för hyra för september och oktober samt för avgift för medlemskap i fackförbund för september. Han skriver att nämnden ”har använt biståndet som en form av utpressning för att tvinga fram ett nyktrare leverne hos honom”. Han förnekar att lägenheten varit ett ”tillhåll” och att missbruket är av den omfattning som socialnämnden påstår. Han skriver vidare att ”Ett bifall till socialnämndens talan innebär i förlängningen att nämnden efter eget skön kan bestämma när en missbrukare ska beviljas bistånd och tvinga missbrukare till insatser utan att förutsättningarna för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, är för handen.” NN anför att han varit öppen för olika behandlingsinsatser, att han själv inte vill missbruka, att han tycker att resonemanget att neka bidrag för att inte medverka till missbruk inte är rimligt och att det finns andra sätt att reagera på att en behandlingsplanering inte följs. Erbjuden insatser Av handlingarna i målet framgår att mannen ”inte följt det behandlingsprogram som han tillsammans med socialnämnden kommit överens om rörande hans alkoholmissbruk. Det uppgavs att han inte kommit till möten som varit utsatta för kontroll av att han avhållit sig från alkoholmissbruk”. NN har ”blivit erbjuden att flytta till Boendebasen, som är ett boende i nykter- och drogfri miljö, där han kan få stöd i att komma tillrätta med sitt missbruk. Behovet av boende har således kunnat tillgodoses på annat sätt. Han har dock vid flera överenskomna tillfällen för inflyttning inte dykt upp. Avslag NN står ej till arbetsmarknadens förfogande och är ej heller sjukskriven av läkare. Han medverkar ej till att förändra sin situation genom att ta emot erbjuden hjälp för sitt missbruk, vilket är det som bedöms utgöra hindret för att bli självförsörjande. Han fick avslag för september för att han ”inte följer uppgjord planering”. För oktober beviljades han ”reducerat normbelopp för livsmedel och hygien med sammanlagt 1 740 kronor uppdelat vid två betalningstillfällen”. Mannen hade enligt nämnden ”inte fullgjort sin plikt att bidra till sin försörjning vilket förutsätts enligt socialtjänstlagen”. Erbjuden insatser Avslag Sidan 22

LÄNSRÄTT Behov finns och kan inte tillgodoses på annat sätt SoL 4 kap 1 § LÄNSRÄTTEN TYCKTE INTE SOM SOC Mannen överklagade till Länsrätten i Jämtlands län och ”yrkar att han ska beviljas sökt bistånd. Som skäl anför han att han annars mister sin bostad och måste driva runt på stan”. Behovet finns och kan inte tillgodoses på annat sätt I domskälen nämns SoL 4 kap 1 § ”… har den som inte själv kan … rätt till bistånd …”. Länsrätten: ”En missbrukande person har samma rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen som övriga personer. Var och en ska dock efter bästa förmåga bidra till sin egen försörjning. I allmänhet innebär detta att man skall stå till arbetsmarknadens förfogande. Däremot är det inte enligt uttalad praxis (se Kammarrätten …) meningen att det som ett absolut krav på missbrukare ska ställas att denne skall följa en viss behandlingsplan för att få rätt till bistånd.” ”… inte visat att sökt bistånd avser något annat än det som NN har behov av för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå i lagens mening.” Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 § /Trädde i kraft / Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). Delvis bifall ” Socialnämnden har därför enligt länsrättens mening inte haft rätt att avslå eller reducera beloppet i de ansökningar som NN har gjort enbart av den anledningen att han inte följt överenskommen vårdplan. NN:s överklagande ska därför bifallas i den del som avser hyra för september och oktober månad 2005 samt fackavgift för september månad. Länsrätten bifaller överklagan”. Min kommentar: Behov av det han sökt, men beviljas bara till hyra för september och oktober och fackavgift september? Tidigare beviljat mat och hygienartiklar i oktober. Å resten …? Delvis bifall Hyra och fackavgift Sidan 24

KAMMARRÄTT Bistånd används uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 § Inte gjort så gott han kunnat SoL 4 kap 1 § KAMMARRÄTTEN TYCKTE ATT SOCIALTJÄNSTENS KRAV VAR BEFOGADE I överklagan till Kammarrätten i Sundsvall skriver nämnden att. En viktig princip i portalparagrafen är den enskildes eget ansvar för sitt liv …”. ”Ett krav är att den enskilde efter bästa förmåga ska bidra till sin försörjning. Socialnämnden har en skyldighet enligt socialtjänstlagen att aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Att bevilja NN:s ansökningar skulle innebära att socialnämnden medverkar och möjliggör hans fortsatta omfattande missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med ovanstående intentioner.” I domskälen nämner kammarrätten SoL 4 kap 1 och 3 §§. Bl a ”att nämnden i ett enskilt fall får beräkna kostnaderna till en lägre nivå om det finns särskilda skäl”. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet, Rätten till bistånd 3 § /Trädde i kraft I: / Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233). Kammarrätten anser att en bidragssökande som är inne i ett aktivt missbruk inte är berättigad till försörjningsstöd. De nämner att ”Kammarrätten finner att bistånd i förevarande fall skulle innebära att socialnämnden medverkar till NN:s fortsatta missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med de intentioner som ligger bakom kravet i 5 kap 9 § SoL att socialnämnden aktivt skall sörja för att den enskilde skall få den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Kammarrätten anser därmed och med beaktande av att socialnämnden erbjudit NN annat boende att nämnden haft fog för sina beslut att avslå hans ansökningar om försörjningsstöd … Med ändring av länsrättens dom fastställer kammarrätten socialnämndens beslut”. SoL 5 KAPITLET, Särskilda bestämmelser för olika grupper Missbrukare 9 § Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Motverkar socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 § Sidan 26

REGERINGSRÄTTEN REGERINGSRÄTTEN Bistånd används uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 § Inte gjort så gott han kunnat SoL 4 kap 1 § REGERINGSRÄTTEN BESTÄMDE ATT…! Bistånd används uppenbarligen till annat De hänvisar till lagens förarbeten (prop 1996/97:124 sidan 170) när de skriver att riksnormen kan, enligt SoL 4 kap 3 §, beviljas med ett lägre belopp exempelvis till en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. ”En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap 3 § andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen.” Inte gjort så gott den kunnat ”När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande…. Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för.” Motverkar inte socialtjänstlagen Regeringsrätten tar upp SoL 5 kap 9 § och säger att den uttrycker utgångspunkten för socialtjänstens arbete. ”Socialtjänstens arbete med missbrukare ska vägledas av principerna om frivillighet och självbestämmande. Om nödvändiga hjälp- och vårdinsatser inte kan komma till stånd med samtycke kan det i vissa fall bli aktuellt med tvångsvård enligt regler om detta i LVM. Den lagen är dock förbehållen de fall när missbruket är så omfattande att allvarliga medicinska eller sociala skadeverkningar är nära förestående.” SoL 5 kap 9 § anger att ”socialtjänsten genom aktivt uppsökande arbete och motivationsarbete ska försöka få den enskilde missbrukaren att medverka frivilligt i vården i syfte att motverka och förhindra fortsatt missbruk (prop 1979/80:1 s. 208 ff. och prop. 1996/97:124 s. 138)”. Regeringsrätten går alltså emot kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9 §. Regeringsrätten anser att kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9 § inte är riktig. Den bestämmelsen ”syftar till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren.” Regeringsrätten fann att nämnden inte haft fog för att avslå ansökan. Motverkar inte socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 § Sidan 28

REGERINGSRÄTTEN Regeringsrätten finner på grund härav att socialtjänsten inte kan vägra en missbrukare försörjningsstöd av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsaktligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket. Regeringsrätten fann att nämnden inte haft fog för att avslå ansökan.

KAMMARRÄTTSDOMAR Delta i utredning Vara nykter för att göra utredning möjlig DOMAR DÄR DET FUNNITS SKÄL ATT AVSLÅ ANSÖKAN FRÅN MISSBRUKARE Ska delta i utredning Konsekvenserna av en ofullständig utredning kan också bli att den enskilde inte får den hjälp som han eller hon behöver. Handläggaren eller beslutsfattaren är den som avgör om underlaget är tillräckligt för att ligga till grund för ett beslut. --- Som tidigare har framgått finns det en risk att utredningen inte kan genomföras om den biståndssökande vägrar att lämna vissa uppgifter eller inte vill ge sitt medgivande till att uppgifterna hämtas in. Det är viktigt att förklara för den biståndssökande att risken är stor att ansökan inte kan beviljas, eftersom behovet av ekonomiskt bistånd då inte kan utredas. Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd sidan 144 f. Nämnden ansåg att NN inte efter förmåga försökt bidra till sin egen försörjning genom att inte komma till planerade möten som syftade till att han skulle komma till rätta med sitt missbruk. Kammarrätten ansåg att den som begär en förmån har att visa att han är berättigad till förmånen. Även en person med missbruksproblem måste alltså medverka till socialtjänstens utredning i sådan utsträckning att det finns ett tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan om bistånd. NN hade uteblivit från bokade besök hos vuxensektionen och kammarrätten fann mot bakgrund härav och vad som i övrigt framkommit i målet att NN inte var berättigad till fullt försörjningsstöd, Kammarrätten i Stockholm 17 maj 2004, mål nr Vara nykter för att göra utredning möjlig Fråga har inte varit om att fullfölja en behandlingsplan eller om rehabiliteringsinsats utan om nödvändiga krav på nykterhet för att kunna genomföra en av NN begärd och av nämnden bedömd adekvat utredning för att kunna fastställa vilken typ av insats NN är i behov av för att på sikt kunna klara sig utan försörjningsstöd. Utredningen i målet ger inte stöd för bedömningen att NN:s missbruksproblem varit av så allvarlig art eller att hennes personliga omständigheter i övrigt varit av sådant slag att det inte har kunnat ställas krav på henne om nykterhet för att kunna genomföra aktuell utredning. Rätt att avslå ansökan, Kammarrätten i Stockholm 28 september 2007, mål nr Vara nykter på arbetspraktik Utredningen i målet ger inte stöd för att NN missbruksproblem varit så allvarligt att krav inte kunde ställas på honom att delta i arbetspraktik, vilken förutsatte att han var nykter, i syfte att han skulle bli i stånd att bidra till sin egen försörjning. Kravet på uppvisande av nykterhet innebar enligt kammarrätten inte att arbetspraktiken var att jämställa med sådana rehabiliterande insatser som socialförvaltningen enligt Regeringsrätten inte får kräva att bidragssökande deltar i för att ekonomiskt bistånd skall beviljas. Med hänsyn till att NN uteblivit från sin arbetspraktik kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på ett sådant sätt som krävs för rätt till annat ekonomiskt bistånd enligt SoL än nödbidrag, Kammarrätten i Stockholm 23 juli 2007, mål nr Delta i kompetenshöjande verksamhet Missbruket var inte av den omfattningen att sökanden inte kunde delta i kompetenshöjande verksamhet å då skulle den också göra det, Kammarrätten i Stockholm 7 september 2010, mål nr Men som Regeringsätten tar upp i tidigare refererade: SoL 4 kap 4 och 5 §§ är inte avsedda att användas för personer som har problem av mer personlig natur, som t.ex. allvarliga missbruksproblem. Vara nykter på arbetspraktik och i kompetenshöjande verksamhet Sidan 30

Kammarrätten i Sundsvall tyckte att SoL 5 kap 9 §, att soc ska ”noga bevaka att planen fullföljs” vad gäller missbrukare, kan vara lagrum för att neka bistånd. Vad sa Regeringsrätten?

När kan vi ändra ett positivt biståndsbeslut?
”Efter att ha beviljat bistånd upptäckte vi att sökanden rest till Örebro i stället för att vara på praktiken. Den var därmed inte berättigad till bistånd. Som tur var hade vi ännu inte skickat iväg pengarna, bara brevet med beslutet.”

Förtroende, tillit Sökanden måste kunna lita på beslut från oss.
Ändra gynnande beslut Förtroende, tillit Sökanden måste kunna lita på beslut från oss. Har vi sagt att de ska få pengar, så är det det som gäller! REGERINGSRÄTTEN, ÅR 2000 Någon generell regel om de förutsättningar under vilka en beslutsmyndighet av annan anledning än rena förbiseendefel kan ompröva sitt tidigare beslut till den enskildes nackdel kan inte anses gälla i svensk rätt. För orubblighet talar hänsynen till den enskildes trygghet, eftersom den enskilde kan ha förlitat sig på beslutet och vidtagit en rad åtgärder med anledning av detta. Mot orubblighet talar å andra sidan att ett beslut kan visa sig vara olagligt eller klart olämpligt eller att nya omständigheter uppdagats som ställt saken i ett helt eller delvis nytt ljus. Såvitt avser gynnande beslut anses emellertid enligt härskande uppfattning att trygghetsaspekten är avgörande. Undantag anses kunna göras dels om beslutet försetts med återkallelseförbehåll - vilket kan ha getts i den tillämpliga författningen – dels om tvingande säkerhetsskäl påfordrar en omedelbar återkallelse exempelvis då fara annars föreligger för människors liv eller hälsa och dels om tillståndet blivit oriktigt på grund av att den enskilde vilselett myndigheten. Socialstyrelsen har i detta ärende uttryckt sitt stöd för denna rättsprincip, RÅ 2000 ref 16. Undantag finns Sidan 32

Fara för liv eller hälsa Sökande lämnat vilseledande uppgifter
Ändra gynnande beslut Tre ändringsskäl Återkallelseförbehåll (omprövningsklausul) Fara för liv eller hälsa Sökande lämnat vilseledande uppgifter

Sagt en sak, men inte skrivit med i beslutet
Ändra gynnande beslut Sagt en sak, men inte skrivit med i beslutet Sökanden fick i förväg muntligt reda på att biståndet beviljades under förutsättning att sökanden inte skulle få andra inkomster. ”OM NÅGON FÅR SOMMARJOBB, SÅ SKA BISTÅNDET BETALAS TILLBAKA” Kan bistånd krävas tillbaka när sökande fått sommarjobb och fått muntlig information om att det kunde bli aktuellt med återbetalning utifall någon fick andra inkomster? Nämnden hade tagit ett ”rambeslut” och beviljat bistånd för juli och augusti, men ansåg att hon skulle betala tillbaka i och med att hon fått sommarjobb. I ”rambeslutet” stod det inget om möjligt återkrav. Genom Regeringsrättens avgörande får numera anses fastlagt under vilka förutsättningar ett beslut angående bistånd kan ändras till nackdel för biståndstagaren. Före Regeringsrättens avgörande har det måhända funnits utrymme för att hävda att det på grund av ändrade omständigheter varit möjligt att ändra ett beslut om bistånd även om någon av de ovan nämnda generella förutsättningarna för ändring av beslut inte varit för handen. Jag vill därför inte rikta någon kritik mot nämnden i denna del. Biståndet kunde inte krävas tillbaka, JO 2003/04, dnr sid 240. Men det stod inte något om det i beslutet, så det räknas inte som giltigt återkallelseförbehåll Sidan 34

Avvakta med verkställighet
Ändra gynnande beslut Avvakta med verkställighet Sökanden fick beslut om att bistånd beviljats för juni. I beslutet stod att en del skulle utbetalas efter att närvaron på praktik kollats. Ingen närvaro, biståndet betalades inte ut. Sökande gick miste om överklagningsmöjlighet ”BISTÅNDET BETALAS UT NÄR VI KOLLAT NÄRVARON” Enligt beslutet beviljades NN försörjningsstöd för mars månad 2003 med kr. Därav skulle kr utbetalas omgående, medan kr skulle utbetalas vecka 12. JO En utgångspunkt är att bistånd betalas ut månadsvis (se bl.a. Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd s. 116). Jag har dock förståelse för nämndens strategi att – som angetts i remissvaret – hjälpa NN att ”finna en väg ut ur ett passivt bidragsberoende”. Jag finner inte skäl att i detta ärende anlägga några synpunkter på att det enligt nämndens mening förelåg starka skäl att dela upp utbetalningen av biståndet. Enligt beslutet skulle utbetalningen vecka 12 göras under förutsättning att ”sökande ej haft någon ogiltig frånvaro”. Härmed avsågs det praktikarbete som NN skulle delta i. Frågan är dock hur socialförvaltningen i formellt hänseende skulle ha handlagt ärendet om NN hade uteblivit från arbetsplatsen utan att ha giltiga skäl för det och någon utbetalning således inte skulle ske. I beslutet beviljade socialnämnden NN:s ansökan i sin helhet. Någon generell regel om under vilka förutsättningar en myndighet kan ändra ett beslut av annan anledning än rena förbiseendefall finns inte. Av allmänna förvaltningsrättsliga principer följer att gynnande beslut som huvudregel inte kan ändras till nackdel för den enskilde. Det har i praxis dock gjorts undantag från denna huvudregel. Ett sådant undantag innebär att ett gynnande beslut kan återkallas med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den författning som ligger till grund för beslutet (se prop. 1985/86:80 s. 39). Det finns inte några författningsbestämmelser om hur ett sådant förbehåll skall utformas. Någon rättspraxis som klart belyser saken finns inte heller. Det aktuella beslutet kan närmast sägas ha innehållit ett villkor för själva verkställigheten av beslutet i viss del. Jag vill inte utesluta att utformningen av beslutet ändå skulle ha gett nämnden möjlighet att ompröva det i denna del. Även om jag inte finner skäl att rikta någon kritik mot nämnden, anser jag att beslutet borde ha utformats på ett sådant sätt att det tydligare hade framgått att nämnden hade rätt att återta det tidigare beslutet i den aktuella delen för det fall att NN inte fullgjorde sitt praktikarbete. Härigenom skulle det inte ha rått någon oklarhet om att förordnandet rörande utbetalningen inte gällde enbart verkställigheten, utan att nämnden, med ändring av det tidigare beslutet såvitt här är i fråga, skulle ha haft att fatta ett nytt formellt biståndsbeslut. NN hade då haft möjlighet att kunna överklaga det nya beslutet till länsrätten. Eftersom NN inte hade haft möjlighet att överklaga en ”utebliven verkställighet” av det tidigare beslutet, hade det nu anvisade förfarandet självklart varit lämpligare från rättssäkerhetssynpunkt, JO 2005/06, dnr sid 287. Tveksamt, men OK Sidan 35

Ett tusen blev i hastigheten
Ändra gynnande beslut Förbiseendefel Ojdå! Ett tusen blev i hastigheten tio tusen … RÄTTELSE AV SKRIVFEL OCH LKNANDE Förvaltningslagen 26 § Ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende, får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. Innan rättelse sker skall myndigheten ge den som är part tillfälle att yttra sig, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och åtgärden inte är obehövlig. Lag (1990:456). Sidan 37

Missade att jag redan skickat ut biståndet för oktober …
Ändra gynnande beslut Betalt ut för mycket Ojdå! Missade att jag redan skickat ut biståndet för oktober … NÄR SÖKANDEN BORDE HA FATTAT ATT DET BLIVIT FEL Socialtjänstlagen, 9 kap 1 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Sidan 38

Hur tillämpas SoL 4 kap 4 § i praktiken och vad säger lagen om soc rätt att ställa krav på deltagande i praktik och annan kompetenshöjande verksamhet?

Socialtjänstlagen 4 kap 4 §
Socialtjänsten har rätt att ställa krav på de som uppbär försörjningsstöd att de deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet

Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409). En fundering, kanske av rent akademisk karaktär. Vad betyder ”med skälig hänsyn till” i förhållande till bara ”med hänsyn till”? Det står inte ”i samråd med”. Det står inte samma som i SoL 1 kap 2 § När åtgärder rör barn skall det ”särskilt beaktas” vad hänsynen till barnets bästa kräver.

Kommunerna använde oftare SoL 4 kap 1 §
Tillsynsredovisning 2005 Kommunerna använde oftare SoL 4 kap 1 § De som gör så gôtt de kan å dä ändå inte går å ordne på nôe sätt ska ha så de klarer sej. ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd” å ”ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå”. SoL 4:4 KAN VARA SVÅR ATT FÖRSTÅ Socialstyrelsen och länsstyrelserna publicerade i maj 2005 undersökningsresultat vad gäller kommuners arbete med SoL 4:4. I undersökningen framkommer att många kommuner anser att 4:4 är krånglig att tillämpa och att det saknas riktlinjer och rutiner för detta Det är vanligt att man ute i kommunerna använder sig av 4:1 istället för 4:4, för att ställa krav på ungdomar vid beslut om ekonomiskt bistånd. Det är ca 75 procent av kommunerna som tillämpar 4:4 vid beslut om ekonomiskt bistånd för ungdomar mellan år 4:4 används trots detta i en begränsad omfattning ute i kommunerna: Av de beslut som togs om ekonomiskt bistånd i dec –04 var det knappt 40 procent som hänvisades till 4:4 Där krav kan ställas på aktivitet använder många kommuner 4:4 på alla arbetslösa socialbidragstagare. Detta var inte lagstiftarens intention. De flesta kommunerna använder 4:4 på åldersgruppen 28 år eller äldre. I prop. 1996/97:124 framgår att bestämmelsen gäller ungdomar närmast över 25 år. (Rapport från Socialstyrelsen och Länsstyrelserna. Hur tillämpas bestämmelsen i 4 kap.4 § socialtjänstlagen? s.7f. Finns publicerad på socialstyrelsens hemsida, maj 2005) Mina tankar: Krav på deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet ställs enligt SoL 4 kap 4 §. Detta är inte överklagningsbart enligt SoL 16 kap 3 §. Däremot är beslut att vägra eller nedsätta biståndet utifrån att sökanden avböjer deltagande, enligt 4 kap 5 §, överklagningsbart enligt SoL. Beslut enligt 4 kap 1 § är överklagningsbart. Betyder det att de som fått krav på deltagande som 4:1-beslut kan överklaga detta? Sidan 41

Vad kan vi kräva? Vilken makt har vi?
De som inte själv kan … Vad kan vi kräva? Vilken makt har vi? Vad måste de som är utanför det generella socialförsäkringssystemet (de som har låg eller ingen a-kassa, sjukpenning) göra innan de får några pengar?

Var går gränsen? Aktuella arbetsförmedlingen SFI
Sysselsättning med stimulansersättning Jobbsökarverksamhet Praktik som jag inte tycker om eller tycker är olämplig Misskötsamhet Förtida uttag av pension

1. Aktuella arbetsförmedlingen
Kontaktar soc 30 september, söker socialbidrag Har dessförinnan levt ett halvår på sina besparingar Pengarna slut, anmält sig på af 25 september Sökt alla tänkbara jobb Får den några pengar av dig? HÄNSYN TILL OM SÖKANDE KÄNDE TILL VÅRA REGLER Enligt rättspraxis (se t.ex. RÅ 1994 ref. 50) kan det inte ställas krav på att en enskild som inte tidigare varit i kontakt med socialtjänsten i lika hög grad som den som fortlöpande uppbär socialbidrag ska känna till de villkor socialtjänsten ställer upp för beviljande av bistånd. Detta torde innebära att ett villkor om att vara inskriven vid Arbetsförmedlingen en månad innan man ansöker om bistånd inte utan vidare kan läggas till grund för bedömningen av om rätt till bistånd föreligger i ett enskilt fall, Kammarrätten i Stockholm, 2 november 2009, mål nr Att inte omgående skriva in sig på af vid arbetslöshet kan vara skäl till avslag NN har genom att avsluta sin anställning och inte, i direkt anslutning härtill, ställa sig till arbetsmarknadens förfogande genom att skriva in sig på arbetsförmedlingen, agerat på ett sätt som kan ha försenat hans möjlighet att bli självförsörjande. Enligt kammarrättens mening har han därför inte gjort vad som på honom ankommer för att bli självförsörjande. Socialnämnden har således haft fog för sitt beslut att neka honom ekonomiskt bistånd, Kammarrätten i Jönköping, 15 januari 2005, mål nr Inte skäl för avslag Kammarrätten i Stockholm 2 november 2009, Kammarrätten i Jönköping 28 december 2009, Skäl för avslag Kammarrätten i Jönköping 15 januari 2005, Sidan 43

2. Svenska För Invandrare
Regeringsrättens Årsbok 1995 ref 88 I princip nödvändigt SAS? MÅSTE MAN LÄSA SFI? Den som är arbetslös bör därför i regel vara skyldig att söka arbete och godtaga anvisat arbete om det är lämpligt. Redan i ett tidigare avgörande har Regeringsrätten funnit att denna skyldighet i princip inbegriper också de åtgärder i övrigt som samhället ställer till förfogande för arbetslösa, t.ex. i form av arbetsmarknadsutbildning (RÅ 1986 ref. 6). Också grundutbildning i svenska språket bör i princip kunna räknas till sådana åtgärder, eftersom det normalt sett måste antagas vara en förutsättning att få arbete i Sverige att den arbetssökande i erforderlig grad behärskar detta språk. RÅ 95 ref 88 Läsa SAS Sökanden valde att läsa SAS på komvux i stället för att söka jobb. Soc ansåg att den skulle stå till arbetsmarknadens förfogande och söka arbete istället och avslog ansökan om ekonomiskt bistånd. Kammarrätten höll med soc att ” Med hänsyn till de uppgifter som nämnden har lämnat och utredningen i övrigt finner kammarrätten att det inte finns stöd får bedömningen att NN:s studier har varit nödvändiga för hennes framtida försörjning. Annat har inte framkommit än att NN har haft förmåga att försörja sig själv genom arbete under oktober månad Hon har därmed varit skyldig att stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till bistånd.” Kammarrätten i Stockholm 4 maj 2009, mål nr Inte alltid nödvändigt Sidan 44

3. Sysselsättning med stimulans-bidrag 25 kronor/närvarodag
Socialnämnden: anses som en arbetsmarknadsåtgärd med syfte till att ge ungdomar en meningsfull sysselsättning och motverka ett passivt bidragstagande Sidan 45

Socialnämnden: anses som en arbetsmarknadsåtgärd med syfte till att ge ungdomar en meningsfull sysselsättning och motverka ett passivt bidragstagande Parklek, städpatrull, målning, kafeteria, anläggning av fotbollsplan, strandrensning, vassröjning, hyllstädning, vaktmästeri, scenbygge och matlagning Sidan 45

Socialstyrelsen: Det saknas lagligt stöd för att kräva en motprestation i form av tillfällig sysselsättning utan avtalsenlig lön och andra förmåner som följer av ett vanligt arbete Regeringsrätten 1995, ref 92: fel avslå för att sökande vägrat delta i försöksprojektet Sidan 45

4. Jobbsökarverksamhet Sker i samarbete med arbetsförmedlingen och främjer den enskildes möjlighet att få arbete JOBBSÖKARVERKSAMHET KAN KRÄVAS Socialtjänsten skall bygga på frivillighet och samförstånd men den skall därför inte vara helt kravlös. Regeringsrätten finner att det inte kan anses stå i strid med socialtjänstens grundtanke att en arbetslös person också skall vara skyldig att delta i en arbetssökarverksamhet av det slag som distriktsnämnden startat och som sker i samarbete med arbetsförmedlingen under förutsättning att verksamheten i det särskilda fallet kan bedömas främja den enskildes möjligheter att få arbete, RÅ 95 ref 97. Regeringsrätten 1995, ref 97: rätt avslå för att sökande vägrat delta i försöksprojektet Sidan 46

Avslag, ”inte gjort så gott den kunnat”?
4. Jobbsökarverksamhet Ekonomihandläggaren tycker att sökanden borde sökt fler jobb än vad den gjort. Avslag, ”inte gjort så gott den kunnat”? Kammarrätten: deltagande i Jobbtorg tillräcklig, ytterligare krav på arb sök inte ok KAN EKONOMIHANDLÄGGAR´N HÖJA JOBBTORGETS KRAV? Socialnämnden: Att stå till arbetsmarknadens förfogande är inte detsamma som att vara aktivt arbetssökande. NN skrevs in på Arbetsförmedlingen den 24 november Han sökte under december 2008 endast ett arbete. Några hinder mot att söka arbete i vidare utsträckning har inte framkommit. NN deltog i anvisad åtgärd på Jobbtorget sedan den 8 december Syftet med en insats som Jobbtorget är att den enskilde, genom att bl.a. få hjälp med att skriva ev och få råd kring arbetssökande, ska hitta ett arbete. Den enskilde ska således söka arbete parallellt med att han deltar i verksamheten. Ett sökt arbete under december 2008 bedöms inte vara tillräckligt för att NN ska anses ha varit aktivt arbetssökande och därmed berättigad till bistånd för januari 2009. Kammarrätten: Med hänsyn till vad som är upplyst om Jobbtorgets aktiviteter finner kammarrätten att ett aktivt deltagande i verksamheten får anses tillräckligt för att NN under aktuell period ska anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande i den mening som avses vid tillämpningen av SoL. Annat har inte framkommit än att NN uppfyllde detta krav på deltagande. Han får därför anses berättigad till bistånd för januari Överklagandet bör därmed avslås, Kammarrätten i Jönköping 14 september 2009, mål nr Delta i praktik eller starta-eget verksamhet 1. H.H. var anvisad ungdomspraktik för en period som löpte ut den 16 maj Det har inte gjorts gällande att hon inte fullgjorde sina åligganden på praktikplatsen eller att hon inte följde anvisningar av länsarbetsnämnden om att delta i s.k. jobbsökaraktiviteter. Vad socialnämnden lagt henne till last vid socialbidragsprövningen är i stället att hon brustit i sin skyldighet att vara aktivt arbetssökande under praktiktiden genom att underlåta att under ca fyra veckor i februari/mars 1994 söka några arbeten. Regeringsrätten finner att ett aktivt deltagande i ungdomspraktikverksamheten får anses tillräckligt för att den bidragssökande under praktiktiden skall anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande i den mening begreppet har vid tillämpning av SoL. H.H. uppfyllde vid den aktuella tiden detta krav på deltagande. Hon är därför berättigad till bistånd till uppehälle enligt vad underdomstolarna funnit. Socialnämndens överklagande kan följaktligen inte bifallas. 2. CU satsade på att starta eget. Av handlingarna i målet framgår att C.U. uppfyllt arbetsförmedlingens krav på deltagande. C.U:s överklagande skall följaktligen bifallas, RÅ 1998, ref 24. Regeringsrätten: följt länsarbetsnämndens anvisningar – gjort så gott den kunnat Sidan 47

5. Praktik jag inte tycker om
Lämnade praktikplatsen på grund av misskötsamhet eller utfrysning? SKÄL TILL MISSNÖJE MÅSTE UTREDAS Socialstyrelsen avgav yttrande i målet och anförde därvid bl.a. följande. Enligt styrelsens mening var introduktionsprogrammet en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och borde i stort sett kunna jämställas med arbetsmarknadsutbildning i AMS:s regi. För en sådan invandrare som inte har möjlighet att genom deltagande i annan verksamhet förvärva motsvarande kunskaper och färdigheter får kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande anses innefatta en skyldighet att om beaktansvärda hinder däremot inte möter delta i kommunalt anordnad verksamhet med den uppläggning som Mönsterås kommun tillämpar. Skyldigheten får anses omfatta också ett med svenskundervisning samordnat oavlönat praktikarbete. Vägran att delta i sådant arbete eller allvarlig och upprepad misskötsamhet under deltagande däri kan således anses vara jämställt med en vägran att stå till arbetsmarknadens förfogande. Uppfylles inte detta krav måste dock en särskild prövning göras i varje enskilt fall för att bedöma om omständigheterna varit sådana att giltiga skäl för underlåtet deltagande eller fullföljande föreligger. Kan giltiga skäl härför anses föreligga får biståndet inte reduceras. RÅ 1996:70 Regeringsrätten 1996, ref 70: måste utreda om missnöjet var befogat Sidan 49

Praktik och språkträning fungerande inte efter byte av praktikplats
6. Misskötsamhet? (1) Praktik och språkträning fungerande inte efter byte av praktikplats Enligt personal var hon inte intresserad, det fanns kritik mot hennes städning, hon var mindre flitig, när det gick henne emot hänvisade hon till att hon var sjuk och hon diskuterade arbetsuppgifterna i stället för att utföra dem Sidan 50

Kammarrätten gick på nämndens version
Enligt henne själv klarade hon inte av alla arbetsuppgifter eftersom hon var sjuk. Hon följde alla regler, gjorde så gott hon kunde och ingen hade klagat på henne. Hade hon gjort så gott hon kunnat för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande? ”HÄNVISADE TILL ATT HON VAR SJUK” I sitt beslut har arbetslivsnämnden åberopat att NN avbrutit språkträningen i förtid, att hennes sjukskrivning inte kan godtas och att hon i samtal uttryckt sig svävande och inte svarat på hur hon kom till Laholm. Nämnden har också åberopat aktanteckningar från samtal med NN och med ansvarig personal på praktikplatsen. Det som har uppgetts i anteckningarna ger också stöd för att NN inte deltagit i eller fullgjort sina sysslor på ett tillfredsställande sätt. Enligt kammarrättens mening har arbetslivsnämnden därför haft fog för sitt beslut att avslå hennes ansökan om ekonomiskt bistånd för juli 2009, Kammarrätten i Göteborg 25 mars 2010, mål nr Kammarrätten gick på nämndens version Sidan 50

6. Misskötsamhet? (2) Tackade först nej till praktik/arbete men ångrade sig efter några dagar Sökanden tyckte först att det erbjudna arbetet inte var tillräckligt kvalificerat för honom och att lönen var för låg, så praktiken (som skulle lett fram till anställning) avslutades i och med att han gick hem. Sidan 51

Sökanden ångrade sig och gick tillbaka till praktiken.
Innan af bestämt om fortsättning meddelade företaget att han inte deltog i arbetet på det sätt som krävs och praktiken avbröts Sökanden hade nekats tolk och ansåg att mycket berodde på missförstånd. Arbetsgivaren hade föreslagit honom svartjobb, men det ville han inte ha Sidan 51

Kammarrätten gick på nämndens version
TACKADE FÖRST NEJ, MEN ÅNGRADE SIG SEN Oavsett vad som var den närmare anledningen till att praktiktjänstgöringen upphörde, finner kammarrätten att det i målet är visat att NN var medveten om att han blev erbjuden arbete och vilken lön han skulle få. Det är också visat att NN valde att inte omedelbart tacka ja till det erbjudna arbetet eftersom han ansåg att lönen var för låg. När NN senare återgick till praktikplatsen kvarstod inte längre erbjudandet om anställning. Kammarrätten finner att NN genom att inte anta erbjudet arbete när möjlighet fanns har avsagt sig en möjlighet att åtminstone delvis klara försörjningen för sig själv och sin familj. Han kan därmed inte anses ha gjort vad som bör krävas för att trygga sin egen försörjning. Eftersom det inte framkommit att det erbjudna arbetet skulle ha varit olämpligt för NN, hade socialnämnden fog för att vägra utge ekonomiskt bistånd till honom. Överklagandet ska således bifallas, Kammarrätten i Jönköping 2 april 2009, mål nr Sidan 51

63-årig kvinna tagit förtida pension
7. Förtida uttag 63-årig kvinna tagit förtida pension Klarar sig inte riktigt på det, ligger vanligtvis lite under norm Söker tretusen kronor till nödvändig tandvård FÖRTIDA UTTAG HINDRAR INTE JOBBSÖKANDE Kvinna som tagit ut förtida pensionsuttag var skyldig att aktivt söka jobb för att beviljas bistånd, Kammarrätten i Stockholm 19 december 2008, mål nr Får hon bistånd till tandvård av dig? Sidan 52

7. Förtida uttag Som regel inte skäligt att ta ut förtida uttag å sen komplettera med ekonomiskt bistånd Inte ok att ställa krav på att någon ska ta ut förtida uttag för att på så vis klara sin försörjning FÖRTIDA UTTAG EN RÄTTIGHET, MEN INTE EN SKYLDIGHET I Allmänna råd från socialstyrelsen 1985:1 s 70—72 anförs bl a följande. Man kan inte kräva av den som fyllt 60 år att rätten att göra förtida uttag på pensionen skall utnyttjas innan ekonomiskt bistånd kan komma ifråga. Förtida uttag får ses som en rättighet att kunna välja pensionsålder utan motsvarande skyldighet att utnyttja förmånen. Dessutom får den som gör förtida uttag finna sig i att uppbära lägre pension resten av livet. — Omvänt gäller då att den som valt att göra förtida uttag på pensionen i normalfallet inte skall ha rätt till kompletterande socialbidrag upp till kommunens socialbidragsnorm om pensionen är lägre än kommunens norm. Annars skulle reglerna inom socialförsäkringssystemet helt sättas ur spel om t ex samtliga personer med förtida uttag skulle ha rätt till komplettering upp till kommunens norm. Från denna huvudprincip måste dock undantag kunna göras för de fall då det varit svårt för den enskilde att få en överblick över de konsekvenser beslutet fört med sig, t ex ökade levnadsomkostnader, ändrade familjeförhållanden och förändrad lagstiftning. Vid bedömningen i detta hänseende saknas stöd i socialtjänstlagen för att utgå från den högre pensionsinkomst, som skulle ha tillkommit NN om förtida uttag inte ägt rum, i stället för den pension han faktiskt uppbär. I målet har inte framkommit att NN genom eget arbete, ianspråktagande av tillgångar eller på annat sätt skulle kunna få ytterligare medel för sin försörjning. Vid sådana förhållanden är han berättigad till socialbidrag i den omfattning han begärt, RÅ 1988 ref 129. Sidan 53

Förvaltningslagen §§ 23, 24 och 27
”Om du har tid och möjlighet får du gärna prata om avvisning av överklagan samt omprövning.” Förvaltningslagen §§ 23, 24 och 27 Socialstyrelsens bok sidan 168 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Lösblad

Rätt tid Överklagan ska ha kommit in inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet - om inte den klagande är en myndighet, exempelvis vi, för då räknas överklagningstiden från beslutsdatumet. (23 § FL) FÖRVALTNINGSLAGENS PARAGRAFER OM ÖVERKLAGANDE Ett överklagningsbart beslut kan överklagas av den det går emot (22 §). Överklagan ska göras skriftligt till den myndighet som tagit beslutet. Innehålla vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. Inkommit tre veckor från det klaganden fick del av beslutet (om inte den klagande är en myndighet, exempelvis vi, för då räknas överklagningstiden från beslutsdatumet) (23 §). Lösblad

Avvisning 24 § Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. Vi (beslutsfattande myndighet) prövar om överklagan kommit in i tid och avvisar den om den kommit in för sent – om inte förseningen beror på att vi lämnat felaktig information om överklagandet eller om överklagan lämnats till förvaltningsrätten (24 §). Om vi inte avvisar den ska vi överlämna skrivelsen och övriga handlingar till förvaltningsrätten (25 §). Lösblad

Avvisning Nämnden ska enbart pröva om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. De övriga förutsättningar som måste vara uppfyllda för att överklagandet ska kunna tas upp till prövning i sak, t.ex. om det är ett beslut som överhuvudtaget går att överklaga, prövas av den högre instansen och inte av den nämnd som har fattat beslutet. JO 1991/92 s. 316 Socialstyrelsens bok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (sidan 168) Socialstyrelsens bok (2010) HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION INOM SOCIALTJÄNSTEN, sidan 168: Nämnden ska enbart pröva om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. De övriga förutsättningar som måste vara uppfyllda för att överklagandet ska kunna tas upp till prövning i sak, t.ex. om det är ett beslut som överhuvudtaget går att överklaga, prövas av den högre instansen och inte av den nämnd som har fattat beslutet. JO 1991/92 s. 316 Lösblad

Omprövning 27 § Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet. Vi ska ändra beslutet om det är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller någon annan anledning och det kan göras snabbt, enkelt och utan nackdel för någon part. Har överklagan redan lämnats vidare till förvaltningsrätten gäller inte omprövningsskyldigheten (27 §). Om vi ändrar beslutet, så att klagande får det han söker om, så förfaller överklagan. Men om vi bara delvis bifaller klagandes önskemål, så gäller överklagandet det nya beslutet (28 §). Vårt avvisningsbeslut hanteras som ett vanligt biståndsbeslut, det vill säga med tre veckors överklagningstid. Förvaltningsrättens dom om ett avvisningsbeslut kan inte överklagas (30 §). Lösblad

Omprövning 27 § Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet. Lösblad

Hur ser Kammarrätterna på EU-medborgares rätt till bistånd

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Hur ser Kammarrätterna på EU-medborgares rätt till bistånd"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Hur ser Kammarrätterna på EU-medborgares rätt till bistånd

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Hur ser Kammarrätterna på EU-medborgares rätt till bistånd"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss