Skolsamverkansgrupp ABE Förändringar efter projektet ”Utveckla KTHs samverkanssystem”

En presentation över ämnet: "Skolsamverkansgrupp ABE Förändringar efter projektet ”Utveckla KTHs samverkanssystem”"— Presentationens avskrift:

1 Skolsamverkansgrupp ABE Förändringar efter projektet ”Utveckla KTHs samverkanssystem”

2 Genomförande – Tidsplan april-september 2009 1. Förberedelser: intervjuer och seminarier med fackliga och arbetsgivarrepresentanter 2. Internat 2010-06-01 Skepparholmen: Analys av beslutsprocesser och styrsystem, roller och ambitioner. Hur fungerar det idag? Hur vill vi att det skall fungera? Hur tar vi oss dit? 3.Uppföljning: Uppföljningsintervjuer - september 4.Utvärdering september 2009

3 Kommentarer till dåvarande läget Ordning och reda med kallelser och protokoll Mycket tid åtgår till information Personalärenden och arbetsmiljöfrågor tar stort utrymme Utvecklingsdiskussioner är få

4 Målsättning, utgångspunkter, problem, utvecklingsmöjligheter – utvecklingsprocessen genomfördes som ett gemensamt lärande Varför skall man samverka? Vad vill respektive part få ut av samverkan? Hur kan man utveckla samverkansarbetet? Hitta bättre rutiner för att få ut mer av samverkan

5 Tillsammans försökte vi att klara ut Beslutsprocesser och de omständigheter under vilka samverkan kan ske tidsmässigt Relation till andra styrsystem och beslutsorgan som till exempel ABEs ledningsgrupp och styrelse, KTH centralt Arbetsgivare- och fackliga roller Relation till lokala samverkansgrupper, APT, utvecklingssamtal mm Utveckling från detaljdiskussioner till strategiska frågor

6 Exempel på några av de identifierade problemområden Omorganisationen vid bildandet av skolor genomfördes för snabbt – arenor, roller och ansvar inte riktigt klarlagda Antalet administratörer för en skola på 550 (idag 660) är inte tillräckligt. Detta påverkar möjligheterna till att sprida information korrekt och i tid så att samverkan är möjlig Krav på snabba beslutsprocesser både uppifrån och nerifrån i organisationen kan inte koordineras Det saknas administrativ årsplanering

7 Utformning av handlingsplan Det avslutande gemensamma seminariet resulterade i en aktivitetsplan: hur skall vi hantera våra problem och utveckla våra samverkansformer (några exempel) Genomgång av riktlinjer och policy Vad innebär det att sitta i SSG, LSG Ersättning och motprestation Kartläggning hur APT fungerar och ta fram handlingsprogram för vad som behöver göras Ny rutin för hantering av personalärenden vid SSG och LSG Central utbildning för deltagare i SSG om samverkan, KTH:s fördelningssystem, ekonomisystem mm

8 Nuläge 2010 Kontinuerliga inplanerade möten som äger rum en gång per månad samordnade med skolans ledningsgrupp och styrelsen Information om strategiska och långsiktiga frågor Informationsutbyte och ett enklare beslutsförfarande Samverkan i samråd - öppenhet/förtroende i samverkansarbete Transparent organisation

9 Mycket återstår Bilda en arbetsmiljögrupp med en representant från varje institution Centralt utbildningsprogram för SSG-medlemmar, chefer och arbetsplatsombud Kartlägga hur APT fungerar och ta fram handlingsprogram Översyn av informationsplaner, informationsmottagare och funktioner