Väderbriefing Tolka sondering Prognoser på nätet En bra dag

En presentation över ämnet: "Väderbriefing Tolka sondering Prognoser på nätet En bra dag"— Presentationens avskrift:

1 Väderbriefing Tolka sondering Prognoser på nätet En bra dag
Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

2 Vad vill segelflygaren veta
Blir det termik? När startar termiken? Får vi cumulus? Vilken molnbas? Hur kommer dagen att utvecklas? Tolkning av sonderingar ger svaren!

3 Temp, sounding, sondering
En Temp eller Sounding är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Väderballong/radiosond skickas upp 2 gånger per dygn (00 och 12 UTC) från cirka 750 platser på jorden. De används för att få fram hur temperatur och luftfuktighet varierar med höjden. Vidare brukar man följa ballongen med radar och man kan då också få fram hur vinden varierar med höjden. Ballongerna brukar nå km höjd

4 Temp från Corowa Uppmätt på plats samt presenterad vid briefing

5 Prognos från datormodell

6 Temp En Temp eller Sounding är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Temperaturen återges på x-axeln T (C) -10° 0° 10° 20°

7 Temp Höjd (m) En Temp eller Sounding är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Höjden återges på y-axeln 1000 500 T (C) -10° 0° 10° 20°

8 Temperaturkurva I diagrammet ritas Temperaturen på olika höjder in.
Höjd (m) I diagrammet ritas Temperaturen på olika höjder in. 1000 500 T (C) -10° 0° 10° 20°

9 Temp Lufttryck (hPa) Höjd (m) En alternativ höjdangivelse kan vara att ange lufttrycket i Hektopascal (hPa) 800 1000 1000 900 500 500 T (C) T (C) -10° -10° 0° 0° 10° 10° 20° 20°

10 Daggpunkt Vidare anges ytterligare en temperatur Daggpunkten
Höjd (m) 500 1000 0° 10° 20° T (C) -10° Vidare anges ytterligare en temperatur Daggpunkten Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar att kondensera.

11 Daggpunkt Vidare anges ytterligare en temperatur Daggpunkten
500 1000 0° 10° 20° T (C) -10° Höjd (m) Vidare anges ytterligare en temperatur Daggpunkten Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar att kondensera. Denna Luft med 19 °C Diese Luft mit 19°C

12 Daggpunkt Vidare anges ytterligare en temperatur Daggpunkten
Höjd (m) 500 1000 0° 10° 20° T (C) -10° Vidare anges ytterligare en temperatur Daggpunkten Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar att kondensera. kondenserar vid ca 11 °C Denna Luft med 19 °C

13 Daggpunkt Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen.
Höjd (m) 500 1000 0° 10° 20° T (C) -10° Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen. Ju större Differens mellan Lufttemperatur och Daggpunkt, desto torrare Luft.

14 Spridning Spridning Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen.
Höjd (m) 500 1000 0° 10° 20° T (C) -10° Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen. Ju större Skillnad mellan Lufttemperatur och Daggpunkt, desto torrare Luft. Denna differens kallas Spridning Spridning

15 Markinversion Här stiger temperaturen med höjden (Inversion) Varför?
-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Här stiger temperaturen med höjden (Inversion) Varför?

16 Markinversion Orsak: Marken har kylt luften under natten -15,0 -10,0
-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Orsak: Marken har kylt luften under natten

17 Inversion Här stiger temperaturen med höjden (Inversion) Varför? -15,0
-10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Här stiger temperaturen med höjden (Inversion) Varför?

18 Inversion Varmluft i höjden: - Varmluftadvektion eller - Subsidens
-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Varmluft i höjden: - Varmluftadvektion eller - Subsidens

19 Här är luften relativt fuktig
Luftfuktighet -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Här är luften relativt fuktig (liten spridning)

20 Här är luften ganska torr
Luftfuktighet -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Här är luften ganska torr (stor spridning)

21 Hävning -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Om ett luftpaket är varmare relativt omgivande luft, så kommer det att stiga Därvid avkyls det med 1° per 100 m Luftpaketet stiger så länge det är varmare än den omgivande luften Luft med 15° på 200 m höjd

22 Hävning -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Detta temperaturavtagande med 1° per 100m kallar man det torradiabatiska temperaturavtagandet. Luft med 12° på 500m höjd

23 Torradiabat -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 En hjälplinje läggs in i diagrammet med en lutning motsvarande torradiabatens Torradiabat Torradiabat

24 Bashöjd -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Med hjälp av torradiabaten kan vi för en given temperatur på marken identifiera en bashöjd som termiken kan stiga till Torradiabat Marken

25 Bashöjd Från den givna lufttemperaturen på marken Torradiabat 14°
-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Från den givna lufttemperaturen på marken Torradiabat 14° Marken

26 Bashöjd -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Från den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan 14° Marken

27 Bashöjd -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Från den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan Luften stiger hit Marken

28 Bashöjd -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Från den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan, och läser av höjden vid skärningspunkten Bashöjd 500m Luften stiger hit Marken

29 Knappt användbar termik
-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Här stiger basen, vid en temperaturhöjning från 8° till 16°, med 150m. Från 400 till 550m Marken

30 Utlösningstemperatur
-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Om temperaturen stiger från 16° till 17° ° så stiger basen plötsligt kraftigt (600m -> 1350m) Marken

31 Utlösningstemperatur
-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Denna temperatur, vid vilken markinversionen övervinns, kallar man Marken

32 Utlösningstemperatur
-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Denna temperatur, då markinversionen övervinns, kallar man utlösningstemperatur. Utlösningstemperatur. Marken

33 Molnbildning ? -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Segelflygare ställer sig speciellt frågan om termiken blir synlig, dvs om det blir cumulusbildning. Då måste den stigande luftens fuktighet undersökas. Marken

34 Daggpunkt vid marken -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 I detta sammanhang använder man sig av luftens daggpunkt vid marken. För ändamålet kan man använda sig av en termometer som mäter lägsta temperatur under natten Tmin = 8°C Marken

35 Mättnadslinje Markluftens daggpunkt följer en sk mättnadslinje.
-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Markluftens daggpunkt följer en sk mättnadslinje. För praktiskt bruk kan vi betrakta den som en isoterm. Verklig gradient ligger på ca -1° per 1000 m Tmin = 8°C Marken

36 Mättnadslinje Markluftens daggpunkt följer en sk mättnadslinje.
-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Markluftens daggpunkt följer en sk mättnadslinje. För praktiskt bruk kan vi betrakta den som en isoterm. Verklig gradient ligger på ca -1° per 1000 m Mättnadslinje Marken

37 Kondensationsbas -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Där mättnadslinjen skär temperaturkurvan, kan moln bildas. Dvs vi får en synbar Kondensationsbas Kondensationsbas Marken

38 Kondensationsbas I detta fall får vi en kondensationsbas på 1250m
-15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 I detta fall får vi en kondensationsbas på 1250m Då luften på denna höjd är relativt torr kan man förvänta sig 1-2 åttondelar Cu. Marken

39 20° varm luft stiger i höjden
Fuktadiabat -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Så snart fukten i luften börjar kondensera, frigörs latent värme som tillförts vid avdunstningen Kondensation 20° varm luft stiger i höjden Marken

40 Fuktadiabat -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Så snart fukten i luften börjar kondensera, frigörs latent värme som tillförts vid avdunstningen. Dvs luften kan "återupphetta" sig själv. Därmed kan luften stiga vidare med mindre temperaturförlust, med 0,5° per 100m. Marken

41 Fuktadiabat -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Denna nya temperaturgradient av ca. 0,5° per 100m kallas "fuktadiabatisk". Den tillhörande kurvan fuktadiabat. Fuktadiabat Hjälplinjer Marken

42 Moln -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Den till 1250m stigande luften bildar moln, och i molnet stiger luften vidare utmed fuktadiabaten tills den möter inversionsskiktet vid 1400 m. Vi får alltså 150m tjocka moln, som förhindras att växa i höjden vid inversionsskiktet Marken

43 Molnbildning -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Denna dag får vi en molnbildning med 1-2 åttondelar flacka Cu med en initial höjd av 1250m. Under dagens lopp (medan temperaturen ökar) kan basen stiga till 1600m. Marken

44 Cb -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Om temperaturen under dagen stiger till mer än 24°C kan något speciellt inträffa Marken

45 Cb -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Om temperaturen under dagen stiger till mer än 24°C kan något speciellt inträffa Marken

46 Energibetraktelse -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 250,0 500,0 750,0 1000,0 1250,0 1500,0 1750,0 2000,0 2250,0 2500,0 Styrkan i termiken beror på den energi som står till förfogande. Energin beror av maximaltemperaturen samt gradienten på temperaturkurvan. Ett mått på tillgänglig energi utgörs av markerad area. Energiarea Förutsedd maximal temperatur Marken

47 Prognoser på nätet Svt Tempprognos SMHI:s Hirlamprognos DMI

48 Tempprognos

49 2. Ändra till 56,13 3 1

50

51 Vind, 1000 m Temperatur, 2 m Moln, medium/höga mörkgrå, mulet ljusgrå, halvklart

52 Moln, total Nederbörd Termik torr cumulusbas styrka höjd över terräng