När personalen är medicinen

En presentation över ämnet: "När personalen är medicinen"— Presentationens avskrift:

1 När personalen är medicinen
Snabb presentation. Gunilla / Vi ser att med hjälp av registret kan vi tydligt se att det är personalen som är medicinen, personalen som är verktygen, personalen är de som har störst betydelse för god demensvård.

2 Trelleborg Silverängen Startade år 2000 En korttidsenhet
En specialenhet 26 vårdtagare 37 undersköterskor Gunilla! / Till Silverängens boende finns kopplat demenssjuksköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, läkare. Tillsammans jobbar man mycket i team med alla yrkesgrupper representerade.

3 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens BPSD
BPSD är beteende och psykiska symtom i demenssjukdomen 90 % av alla demenssjuka drabbas någon gång av detta. Ex på BPSD; Agda står vid fönstret och undrar när maken Gösta kommer och hämtar henne. Maken är död sen 10 år tillbaka, men i Agdas värld lever han och har bara varit på jobbet. Om vi då talar om att maken är död eller att du bor ju här: är det konstigt att Agda blir förtvivlad, ledsen och frustrerad. Kanske får hon detta dödsbud 10 ggr/dag. Eller när du inte riktigt kan uttrycka vad du vill, du ber om att få gå på toaletten, men blir kanske istället serverad saft. Är det konstigt att man kan bli förbannad. Finns inte spärren, då tar man till nävarna. Andra BPSD är sömn problem, jag förstår inte att jag är trött, jag har inte tidsbegrepp och kan nu inte förstå att det är natt. Gunilla / Att läsa kroppsspråket är viktigt. Personalen säger att detta kan man inte läsa sig till. Det är ett nytt sätt att tänka. Man måste hela tiden lära av sina misstag, diskutera lösningar, våga testa och ha fantasi

4 Läkemedelsbehandling
Antipsykotiska läkemedel Biverkningar: nedsatt kognitiv förmåga, motorisk påverkan, sederande, ökad mortalitet (Läkemedelsverket, 2008) Vi kan lockas att behandla oro, ångest, ilska med läkemedel, trots att vi vet att endast 20 av 100 blir hjälpta av det. Men vi har väldig tilltro till läkemedel o vill ha snabba lösningar. Dessutom har dessa läkemedel kusliga biverkningar, patienten tänker sämre, blir slöare, stappligare, med risk för fall. Det är som om vi har ett gipsat ben och skulle gipsa det andra också. Givetvis fungerar gången då sämre. Nu har vi en sjuk hjärna, ger medel som ytterligare försämrar hjärnkapaciteten Gunilla / läkarkontakten, önskan om en speciell läkare för alla boenden Effekt hos 20 av 100 personer 1 person får stroke person avlider (Review prof. Banerjee)

5 Vad säger Socialstyrelsen om BPSD i de Nationella Riktlinjerna?
Bakomliggande orsaker till BPSD bör alltid utredas, vilket innefattar; Kartläggning av symtomen Säkerställa att de basala behoven är tillfredsställda Bedömning av miljö/bemötande Medicinsk bedömning Läkemedelsgenomgång Varför gör Anna på detta viset. Handledning diskussion i personalgruppen. Först får hon tillräckligt med mat, sömn, har hon ont, ser, hör hon illa. Är hon kroppsligt sjuk. Om hon inte vill äta, måste man ju titta i munnen, kan det vara något i miljön, hon hittar kanske inte till toaletten, rörigt, högljutt. Är det något som vi säger eller gör? Medicingenomgång, minst lika ofta behövs mediciner sättas ut, det kan vara så att mediciner krockar med varandra. Mediciner är ju testade på unga friska, ett i taget. Nu har vi en gammal människa med många olika mediciner

6 Arbetssättet i BPSD-registret
Ständiga uppföljningar genom regelbundna skattningar Analys Vi skattar patienten, får fram vad problemet är, frågar oss varför hon gör på detta viset. Tillsammans i gruppen kommer man överrens om bemötande strategier och åtgärder. Alla följer detta. Ny skattning, som visar om vi lyckats. De åtgärder som ger gott resultat skrivs in i patientens genomförandeplan. Gunilla team och genomförandeplaner

7 Exempel, Silverängen, Trelleborg
Så här mådde denna man i oktober Vi konstaterar att ingen kroppslig åkomma finns, förutom värk i en axel. För detta ges Panodil och riskudde Han får tillräckligt med mat, men kanske lite sent på morgonen, han är väldigt irriterad vid morgonbestyren. Kan han vara hungrig. Man börjar med frukost på sängen. Han får regelbunden massage, detta ger en egen stund, närhet och trygghet Ni ser hur han mår i januari 2012, och då har dessutom Haldol satts ut. Här syns ju tydligt att det är personalen som är medicinen. Men nu ska vi inte tro att han stannar här alltid, han har ju sin demenssjukdom, vi nästa mätning kanske vi ser att sömnen försämras, ja då får vi ta reda på varför och sätta in åtgärder. Så någon personalminskning går ej att införa, de är verktygen Gunilla viktigt med planeringstid Frukost på sängen Massage Utevistelse Delta vid musikstund Varm riskudde/Panodil vid värk Haldol sänkt

8 Ännu ett exempel Ytterligare ett exempel, Det är 3 månaders skillnad på skattningarna. Ni ser att det är enkla åtgärder, men strukturerat, alla gör lika. Har man tid? Ja, ge tid så vinner du tid! Gunilla/ Där man säger att man har för mycket att göra, det är just här man behöver hjälp med detta register för att kunna strukturera upp sitt arbete.

9 Samtidigt halverades förbrukningen av neuroleptika
Samtidigt halverades förbrukningen av neuroleptika! Antalet fall hos vårdtagarna minskade Så här har vårdtyngden minskat sen vi började med registret. Samtidigt som lugnande mediciner sänktes. På köpet minskade antalet fall. Den medicin vi ökat är det smärtstillande och det är ju gott. Vi vet att demenssjuka får betydligt mindre smärtstillande än motsvarande icke demenssjuka äldre. Gunilla / Vi har fått mer tid till aktiviteter. Personalen säger att de har bra anhöriga, men det blir ju bra anhöriga där det fungerar bra. Det är du som gör skillnad.

10 Exempel på vårdåtgärder
Bemötande Beröring Miljö Aktiviteter Ex bemötandestrategier: Mkt beröm, ej fråga vill du ha mat utan är du hungrig. Vänta in svar. Spela med ex färjan, väck gentlemannen genom att tappa pennan. Otrygga, beröring viktig, kan vara massage, hårvård, fotvård etc Miljö, markera toadörren, placera sängen så att du lättare hittar till toaletten, markera toalettstolen röd. Aktiviteter, utevistelse, gymnastik, prata, läsa tidningen, sång, musik, ordspråk Gunilla / Undersköterskans roll blir viktig, den blir synlig

11 Vad har varit svårt? Avsätta tid till registrering
Avsätta tid till planering där alla är med Att inte kommunens sjuksköterska var med från början Yttre faktorer Viktigt att omvårdnadsansvarig SSK är med på tåget och har samma tänk. Gunilla / Yttre faktorer som hela tiden händer, nya SSK, nytt data system, kokerskan dras in Bra gruppklimat ger lättare gott resultat

12 Framgångsfaktorer Vana att arbeta i team och mellan olika team
Engagerad ledning Stöd av demenssjuksköterska Tillåtande klimat Välutbildad personal Flexibel personal Motiverad personal Problemen synliggörs och resultaten blir tydliga Gunilla / Positivt med registret att man snabbt får se att våra åtgärder hjälper faktiskt! Personalen får bevis för att det är de som är medicinen, det är de som är verktygen. De är de viktiga i denna vård. Viktigt med en engagerad ledare, som hellre hissar segel än bygger vindskydd. Också viktigt att vi fått stöd och uppmuntran från högsta ledningen i Trelleborg

13 Tack! Gunilla.Anselmsson@Trelleborg.se
Frågor och funderingar, hör gärna av er. Här kommer våra mejl adresser