Utvecklingstrappan – en röd tråd från E - Senior

En presentation över ämnet: "Utvecklingstrappan – en röd tråd från E - Senior"— Presentationens avskrift:

1 Utvecklingstrappan – en röd tråd från E - Senior
Underlag för planering av gruppens verksamhet

2 Mål och vision 2007-2012 En av de ledande alpina klubbarna i Sverige
Visioner En av de ledande alpina klubbarna i Sverige Åkare i Världscupen Arrangör av stora tävlingar Stor bredd i verksamheten och få många att fortsätta länge med sporten Mål Minst 200 aktiva åkare år 2012 Minst en åkare i något landslag varje år från år 2012 SM-medalj varje år (USM – stora SM) Arrangör av SM inom 5 år Ekonomin i balans

3 Styrelsens mål och vision
Elit n A-jun n B – C n åkare E – D n åkare När ska åkarna börja göra resultat? Hur vår syn på resultat klubbens arbetssätt och framförallt respektive grupps arbetssätt? Hur agerar vi mellan varandra inom gruppen för att alla skall vilja hålla på? Hur kommunicerar vi ledare med åkarna på olika nivåer – är åkarnas förväntan olika?

4 Utvecklingstrappan – en röd tråd
Syfte och mål Utvecklingstrappan är tänkt att ge en vägledning till hur du som tränare skall leda dina unga skidåkare från att de kommer in i klubbverksamheten till att de lämnar den för att förhoppningsvis gå vidare till skidgymnasium. Dokumentet beskriver en skidåkares tänkta utvecklingsstadier utifrån ett mentalt, skidtekniskt och barmarksperspektiv. Det visar en åkare som börjar som E-åkare, där den största delen av träningen bygger på lek och inskolning och avslutas som Junior där vi har fullt kompetenta elitskidåkare som är redo att slussas vidare mot nya mål. Den röda tråden har sitt ursprung i ett samarbete mellan SSF och ett antal klubbar..

5 E & D - åkare Hur nå målen? -kompetens -bemanning -styrning -ekonomi Mentalt Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning Åkaren börjar få kunskaper gällande skidteknik Skidteknik Åkaren tränar på att behärska åkning med en stabil position i gynnsamma förhållanden Åkaren prövar på förmågan att åka kontrollerat i varierande terränger såsom lössnö, på is samt även kunna behålla kroppskontrollen i luftfärder Åkaren testar i lekfulla former på olika skidvaneövningar Barmark Åkaren tränar kontinuerligt någon form av fysisk träning 2 pass/vecka, helst i form av annan idrott Ingen utförsåkningsspecifik fysisk träning förväntas

6 C-åkare Mentalt Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning.
Hur nå målen? -kompetens -bemanning -styrning -ekonomi Mentalt Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning. Åkaren utvecklar kunskaper gällande skidteknik samt börjar få kunskaper i fysisk träning. Åkaren har förmågan att besikta en bana och sedan återberätta var de största svårigheterna/möjligheterna finns. Skidteknik Åkaren börjar behärska åkning med en stabil position i gynnsamma förhållanden. Åkaren tränar på förmågan att åka kontrollerat i lössnö, på is samt även kunna behålla kroppskontrollen i luftfärder samt med korrekt rytm utföra stavisättning. Åkaren tränar för att på ett riktigt sätt kunna utföra grundläggande skidvaneövningar. Barmark Åkaren tränar kontinuerligt någon form av fysisk träning 2 pass/vecka. Helst i form av andra idrotter. Åkaren börjar lära sig att träna utförsåkningsspecifika barmarksmoment.

7 B-åkare Mentalt Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning.
Hur nå målen? -kompetens -bemanning -styrning -ekonomi Mentalt Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning. Åkaren utvecklar kunskaper gällande skidteknik samt fysisk träning. Åkaren förstår tränarens instruktioner i skidbacken. Åkaren börjar bli medveten om sin egen skidåkning och hur de själva kan påverka utvecklingen. Åkaren reflekterar på åkningen och är delaktig i feedback på sin egen prestation samt resonerar kring den fortsatta utvecklingen. Åkaren har förmågan att besikta en bana och sedan återberätta var de största möjligheterna/svårigheterna finns. Skidteknik Åkaren börjar behärska åkning med en stabil position i gynnsamma förhållanden. Åkaren tränar på förmågan att åka kontrollerat i lössnö, på is samt även kunna behålla kroppskontrollen i luftfärder. Åkaren tränar för att på ett riktigt sätt kunna utföra grundläggande skidvaneövningar. samt med korrekt rytm utföra stavisättning. Barmark Åkaren tränar kontinuerligt någon form av fysisk träning minst 2 pass/vecka. Åkaren tränar på att uppnå tillräcklig rörlighet för att kunna utföra en korrekt benböj med kvastskaft på raka armar. (denna pkt drivs av många som förberedande för senare styrketräning med vikter) Utrustning Åkaren skall börja valla sina skidor själv och ha grundläggande kunskap om hur man slipar kanterna. Friåkningsskidor bör åkaren själv ansvara för att underhålla

8 A-åkare Mentalt Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning.
Hur nå målen? -kompetens -bemanning -styrning -ekonomi Mentalt Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning. Åkaren är kapabel att agera ”sin egen tränare”, dvs. utifrån feedback själv arbeta med övningar, träna rörelser, analysera utfall och förbättrings- områden. Åkaren skall veta vad som krävs av honom/henne i tränings- mängd för att gå ”hela vägen”. Åkaren utvecklar/börjar få kunskaper gällande material, skidteknik samt fysisk träning och kost. Åkaren och tränaren kan diskutera tekniska detaljer och gemensamt börja komma fram till bra beslut. Åkaren har förmågan att besikta en bana och sedan återberätta var de största möjligheterna/svårigheterna finns. Utrustning Åkaren skall kunna sköta sina tävlingsskidor själv och genomföra en stor del av det löpande underhållet Skidteknik Åkaren behärskar åkning med en stabil position i de flesta förhållanden. Åkaren skall träna på förmågan att vara taktisk i sin skidåkning. Alltså, besikta en bana och sedan utföra den åkning som krävs för att klara av banan. Åkaren har förmågan att åka kontrollerat i lössnö, på is samt även kunna behålla kroppskontrollen i luftfärder samt med korrekt rytm utföra stavisättning. Åkaren kan på ett riktigt sätt utföra grundläggande skidvaneövningar. Barmark Åkaren kör kontinuerlig konditionsträning minst 2 pass/vecka. Åkaren kör kontinuerlig kontrollerad styrketräning minst 2 pass/vecka. Åkaren tränar på att uppnå tillräcklig rörlighet för att kunna utföra en korrekt benböj med skivstång/kvastskaft på raka armar.

9 Junior/senior Mentalt
Hur nå målen? -kompetens -bemanning -styrning -ekonomi Mentalt Åkaren tycker att det är jätteroligt med skidåkning. Åkaren skall veta vad som krävs av honom/henne i träningsmängd för att gå ”hela vägen”. Åkaren har kunskaper gällande material, skidteknik samt fysisk träning och kost. Åkaren och tränaren kan diskutera tekniska detaljer och gemensamt komma fram till bra beslut. Åkaren tar initiativ till utvecklande dialog med tränare. Granskar kritiskt utvecklande både egen åkning och tränarens feedback. Åkaren behärskar att besikta en bana och sedan återberätta hur banan kommer att upplevas. Utrustning Åkaren tar ansvar för sin utrustning Skidteknik Åkaren behärskar åkning med en stabil position i varierande terräng och lutning samt olika sorters banor. Åkaren behärskar att vara taktisk i sin skidåkning. Alltså, besikta en bana och sedan utföra den åkning som krävs för att klara av banan. Åkaren åker kontrollerat i lössnö, på is och kan behålla kroppskontrollen i luftfärder samt med korrekt rytm utföra stavisättning. Åkaren kan på ett riktigt sätt utföra grundläggande skidvaneövningar. Barmark Åkaren har uppnått tillräcklig rörlighet för att kunna utföra en korrekt benböj med skivstången på raka armar. Åkaren kör kontinuerlig konditionsträning minst 3 pass/vecka. Åkaren kör kontinuerlig kontrollerad styrketräning minst 3 pass/vecka

10 Ledarbehov per grupp? Rollbehov? Gruppansvarig Träningsansvarig
Tränare Föräldrasamordnare Tränarstöd (ex.förälder) Lagledare ? Mot målbild Viktning av kompetens inom respektive grupp Kompetensbehov? Pedagogik Ledarskap Utbildning (SATU 1, SATU 2 osv.) Analys Bansättning Skidåkning