Introduktion till nationalekonomi

En presentation över ämnet: "Introduktion till nationalekonomi"— Presentationens avskrift:

1 Introduktion till nationalekonomi

2 Maslows behovstrappa Behoven är drivkraften som får oss att utföra olika saker – grunden i ekonomin Upphovet till ekonomi: våra drivkrafter!

3 Vad säger citaten? ”Allt har ett pris” ”Någon måste alltid betala”
”Det finns inga gratisluncher” ”Kostnaden för något är vad man tvingas avstå från för att få det”

4 Vad är ekonomi? Att hushålla med begränsade resurser i syfte att tillgodose olika mänskliga behov och önskemål. Handlar om modeller för att förklara verkligheten.

5 Resurser Krävs för produktion Produktionsfaktorer Råvaror Arbetskraft
Fysiskt Know-how Realkapital

6 Nationalekonomins tre grundläggande frågor
Vad ska produceras och hur mycket? Hur ska produktionen gå till? För vem sker produktionen? Svaret på frågorna beskriver olika typer av ekonomiska system.

7 Ekonomiska ideologier och system
Liberalism Marknadsekonomi Socialliberalism Tradition Socialism Blandekonomi Självhushållning Läs text om planekonomi! För – och nackdelar med de olika systemen: Planekonomi: +/- gemensamt ägande + rättvis fördelning av överskott Funkade aldrig med fördelning bristande info leder till köer och svart marknad Marknadsekonomi: + tron på individens kapacitet + konkurrens + informationen genom marknadens behov Miljöns pris (extern effekt) fria val gynnar de upplysta (alla är inte det) problem med kollektiva varor Planekonomi Jägarsamhället Jordbrukssamhället Industrisamhället Dagens samhälle

8 Ideologierna Adam Smith Karl Marx ”Wealth of nations” 1776
Industrialismen krävde förändring Laissez-faire, statens uppgift att försvara fri konkurrens Konkurrensen motorn Karl Marx Det kommunistiska manifestet, 1848 Reaktion på liberalismen och arbetarnas dåliga villkor.

9 För- och nackdelar med plan- och marknadsekonomi
Planekonomi + Tron på individens kapacitet + Konkurrens Fria val gynnar bara de upplysta Problem med kollektiva varor +/- Externa effekter Positiva - utbildning Negativa - miljön + Rättvis fördelning av överskott -/+ gemensamt ägande Brist i information Köer och svart marknad Lösning?: Blandekonomi

10 Blandekonomi ”En ren marknadsekonomi har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas. Den intressanta frågan är snarare vilken grad av marknadsstyrning respektive reglering som är önskvärd.” Klas Eklund Skäl till regleringar: Fördelningspolitik Krav på full sysselsättning Mål: att förhindra arbetslöshet och lindra dess effekter

11 Ekonomins dilemma Begränsade resurser - obegränsade önskemål
Verktyg: budgeten - central i ekonomin Ur DN : ”Pensionärerna har fått det bättre det senaste decenniet, ungdomarna klart sämre. Ändå är det de äldre som nu utlovas flest reformmiljarder. Skälet, menar statsvetare Peter Esaiasson, är att seniorernas lobbyorganisation vunnit kampen om politikerna.”

12 Marknads- eller planekonomi? Kan vi kategorisera stater på detta sätt?
USA Ryssland EU Kina Nordkorea Marknadsekonomi Planekonomi

13 Ekonomins aktörer och marknader
Nationalekonomi kan liknas vid ett spel, där spelarna, aktörerna, möts på planen, marknaden, för att spela, dvs. göra affärer. Varumarknad Tjänstemarknad Arbetsmarknad Kreditmarknad

14 Det ekonomiska kretsloppet
Om det är dåliga tider för företag i Sverige som för Ericsson, Volvo eller Electrolux märks det också i hela ekonomin. Vi vet att företagens, statens och vår egen ekonomi hänger ihop. För att enklare förstå hur ekonomin hänger ihop kan man tänka att samhällets ekonomi fungerar som i ett kretslopp.

15 Det ekonomiska kretsloppet
Den offentliga sektorn Företagen Kreditinstituten Hushållen Löner Bidrag Skatt Skatt Bidrag & subventioner Betalning för varor och tjänster Löner Sparande och räntor Ett hushåll består av en eller flera personer som bor tillsammans. Hushållen förser företagen med arbetskraft och den får lön som ersättning för arbetet. Hushållen får även andra inkomster från staten och kommunerna i form av t.ex. studiebidrag och barnbidrag. Från bankerna får hushållen lån eller ränta på de pengar som hushållen sparar på banken. Hushållens utgifter är först och främst betalning för varor och tjänster, men hushållen betalar även skatt till stat och kommun. En vara är något man kan ta på, något man kan konsumera nu eller lägga undan inför framtiden. En tjänst produceras och konsumeras vid samma tidpunkt, t.ex. biobesök, dagmammans tjänster eller ett besök hos frisören eller på gymmet. Ränta är priset på lån av pengar. Ränta betalas av någon som lånar pengar och fås/erhålls av någon som lånar ut pengar. När någon lånar ut pengar till en bank genom att sätta in dem på ett konto får/erhåller man inlåningsränta från banken. När någon lånar pengar av banken får denne istället betala låneränta. Ett företag kan vara allt ifrån ett litet enmansföretag till storföretag med tusentals anställda. Ett företag får sina inkomster från försäljning av varor och/eller tjänster. De utgifter företagen har är skatter, olika avgifter som arbetsgivaravgifter, löner till anställda och betalning för olika råvaror och investeringar i maskiner (realkapital). Många företag lånar pengar av bankerna och som ersättning för lånen för bankerna ränta från företagen. Den offentliga sektorn utgörs/består av statens, kommunernas och landstingens verksamhet. I den offentliga sektorn produceras framför allt tjänster, t.ex. utbildning, sjukvård och barn- och äldreomsorg. Den offentliga sektorn får huvudsakligen sina inkomster från skatter och avgifter (dagisplatsavgift) hushållen och företagen betalar. De pengar som den offentliga sektorn får in i form av skatter får sedan de som bor i landet tillbaka som till exempel barnbidrag, studiebidrag och fri sjukvård. Pengar går även till investeringar i infrastrukturen. Den offentliga sektorn har också utgifter för löner och de varor och tjänster man köper. Syftet med den offentliga sektorn är att utjämna skillnader i inkomst mellan fattig och rik men också mellan olika perioder i människans liv. Offentliga sektorn: skola och utbildning, sjukvård, polis och rättsväsende, försvaret, skatteverket, den statliga och kommunala byråkratin (länsstyrelse, socialstyrelse) Kritik mot den offentliga sektorn: för stor, för ineffektiv pga. brist på konkurrens, tar hand om saker som kan skötas privat. Fråga: Vad kan privatiseras och vad måste skötas av staten? Till kreditinstituten räknas banker, försäkringsbolag och finansbolag. Kreditinstituten fungerar som en mötesplats mellan de som behöver låna pengar och de som har pengar att låna ut. Både hushållen och företagen kan placera de pengar de inte behöver för tillfället i kreditinstituten och får då ränta på de pengarna. Hushållen och företagen kan också låna pengar från kreditinstituten för att exempelvis kunna köpa en ny maskin. Räntor och lån Sparande och räntor Räntor och lån

16 Prisbildning vid perfekt konkurrens
Utbud Efterfrågan Jämviktspris

17 ”Misstänkt byggkartell i Jämtland”
”Konkurrensverket misstänker en olaglig och hemlighållen kartell mellan byggföretag i Jämtland. En styrka på 50 personer gjorde på tisdagen en razzia mot åtta byggföretag i Östersund. Handlingar och datorer genomsöktes av Konkurrensverkets personal”. Dagens Nyheter

18 ”Spanair-konkurs kan ge lägre priser”
”På kort sikt har den lett till stora problem för många resenärer. Men på lite längre sikt kan Spanairs ansökan om konkurs medföra lägre priser för den som vill resa till och inom Spanien. Spanair var inget utpräglat lågprisbolag. Men när företaget nu hastigt försvunnit från marknaden är det främst lågprisbolagen som kommer att slåss om Spanairs marknadsandelar. Det tror Brett Weihart, flygmarknadschef för Swedavia som driver flera flygplatser i Sverige, bland annat Arlanda”. Dagens Nyheter

19 Konkurrensform: Perfekt konkurrens Monopolistisk konkurrens Oligopol Monopol Antal företag Många Ganska många Ett fåtal 1 Inträdeshinder Inga Ganska små Ganska höga Extremt höga Produkt Homogena Differentierade Likartade Inga substitut Prissättning Pristagare Prissättare Vinstmaximering Ja Inte nödvändigt Andra konkurrensmedel än priset Nej Alternativ för kunden Exempel Hötorget Tvättmedel Bensinbolagen Systembolaget

20 Diskussionsfrågor Systembolagets monopol Dagligvaruhandeln