Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015.

En presentation över ämnet: "Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015."— Presentationens avskrift:

1 Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015

2 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)

3 Varför Samordningsförbund ? Organiseringen av välfärden är sektoriell Individer behöver ibland helhetslösningar Oklart ansvar Saknas gemensamma metoder Olika mål för myndigheter Brister i informationsöverföringen Avsaknad av ekonomiska incitament

4 Det saknas en helhetssyn på individens behov och helhetsinriktade insatser - jmfr stenhuggaren

5 Helhetssyn – ”individnivå” Förmåga att se individens samlade behov Förmåga att se den egna myndighetens insatser i förhållande till andras Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i förhållande till andras Förmåga att uppleva ett meningsfullt sammanhang

6 Samverkan är svårt - Varför är det så? (Forskning) Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Samverkan kostar innan den lönar sig Det är svårt att organisera och leda samverkan. Det finns många hinder för samverkan.

7 Vilka Hinder finns? (Forskning) Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden Olika lagar och regelsystem. Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk etc. Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan. Revirtänkande och revirbevakning.

8 Framgångsfaktorer Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser (”samverkanskompetens”). Kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och professionella kompetens. Ömsesidigt förtroende och respekt. Ett stödjande och altruistiskt ledarskap.

9 Vad händer i landet? Lagen kom 1 jan 2004 560 milj att fördela 2015 80 förbund i 240 kommuner av landets 290 780 aktiviteter 35 000 deltagare

10 Behovet av samverkan 300 000 individer vid lagens tillkomst Ca 5 % av den arbetsföra befolkningen Hur många är det hos er?

11 Målgrupp Målgruppen identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, även förebyggande åtgärder. Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligen 20 – 64 år). Arbetslinjen är mycket tydlig och innebörden av begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på rehabilitering. De individer som behöver samordnad rehabilitering kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov.

12 Reguljär verksamhet Centralt styrtSektorielltorganiserad Lokalt styrd Gemensamt organiserad Helhetssyn Ett gemensamt välfärdsarbete

13 Lagen om Finansiell samordning Syfte – effektivare resursanvändning. Uppnå eller förbättra förmåga till förvärvsarbete Parter – Alla fyra parter med, kommundel eller kommuner Samordningsförbund – en unik och egen juridisk person som fattar beslut i eget namn

14 Lagen om Finansiell samordning Regeringen bestämmer den totala resursnivån samt modell När resurserna är överförda ”äger ” förbundet medlen Riktiga pengar skall föras över – inte personal

15 Lagen om Finansiell samordning Ledamöter har rätt till ersättning Från fullmäktige eller anställd i Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen Väljs för fyra år Rätt till ledighet för uppdraget och andra möten Styrelsen utser ordförande och vice Finns jävsregler obs – delikatessjäv

16 Lagen om Finansiell samordning Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera sådana insatser som avses i 2 § och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna

17 Ledamöter i styrelsen De skall kunna anlägga en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. De måste ha förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen.

18 Lagen om Finansiell samordning Varje förbundsmedlem skall vara representerad i styrelsen Möjlighet till delegation till ledamot, ersättare eller tjänsteman hos förbundet (uppdragsavtal) Allt kan inte delegeras se §10 (Kl 6kap §34) Ägarsamråd

19 Organisation och Organisering Arbets- förmedlingen KommunLandsting Försäkrings- kassa Samordnings- förbund Beredningsgrupp Strukturell Förbundschef Samordnare Aktiviteter Styrgrupper Operativa

20 Samordningsförbundets verksamhet Möjliga insatser skall ligga inom myndigheternas ansvarsområde Kompletterande insatser utöver de ordinarie uppgifter som myndigheterna/parterna ansvarar för Kan beröra två eller flera parter. Det innebär alltså inte att alla fyra samverkande parter alltid måste vara berörda Villkoret är att individen har behov av samordnade insatser från flera rehabiliteringsaktörer.

21 Samordningsförbundets verksamhet Styrelsen avgör: Former för insatser kan vara strukturella eller operativa eller både och. Finansieringsformer kan vara korta eller långa Olika former av samverkan Permanent, integrerad, projekt, hela eller delar av en verksamhet

22 Kunskaper före aktivitet Vad är problemet? På vad sätt har det att göra med FINSAM? Behov eller mål

23 Operativt - strukturellt Extra personalresurser, rehabiliteringssamordnare vid försäkringskassan, arbets- terapeut vid arbetsförmedlingen eller kurator vid vårdcentralen. Arbetsträningsverksamheter för långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna genom samlokalisera personalresurser samt anställa projektledare Uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder Utveckling och implementering av metoden gemensam individuell handlingsplan. Kartläggning och analys av behov, problem och flaskhalsar i de olika systemen Utbildnings- och informationsinsatser som förbät- tra samarbetet mellan myndig- heter samt klarlägga aktörs uppdrag och ansvar.

24 Mjuka strukturer - Kunskaper - Kommunikation - Ledarskap - Bemötande - Synsätt - Värdegrund - Förtroende - Revir och makt - Lojalitet - Organisering Hårda strukturer - Lagar, regleringsbrev - Myndighetsmål - Ekonomistyrning, budget, redovisning, kontoplan - Styrmodeller – NPM, Mål - resultat - Organisation - ansvar - Resurser – tid/kompetens Strukturpåverkan

25 Projekt versus Långsiktighet Projekt Avgränsat i tid Tydlig organisation Tillfällig finansiering Underlättar testa och pröva Högre frihetsgrad Implementerings- problematik Långsiktighet Långsiktigt finansiellt åtagande Finns så länge behovet kvarstår Samverkan behöver ofta långsiktighet Ordinarie verksamhet

26 Autonomi Fusion Konsultation Informations- utbyte Samlokalisering Gemensam budget Case Management Personligt ombud Gräns- överskridande möten, team eller grupper Partnerskap Formella avtal mellan organisationer Samverkansformer enligt Runo Axelsson

27 Principer för medel Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.

28 Implementeringsalternativ Fullständig implementering Det första alternativet innebär att en aktivitet i sin helhet tas över av den ordinarie organisationen både vad gäller ansvar och finansieringen. Delad implementering Det andra innebär att hemmaorganisationerna tar över ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt finansiell samordning.

29 Implementeringsalternativ Strukturell implementering Det tredje innebär att bibehåller aktiviteten i nuvarande form och fullt ut fortsätta en gemensam finansiell samordning. Professionell implementering Det fjärde innebär att nya arbetsmetoder och förhållningssätt som är applicerbara på övrig verksamhet. I dessa fall innebär implemen- teringen att kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berörda organisationer.

30 Ordinarie verksamhet Åtgärds-DELTA Kunskaps- DELTA Implementering Arbetssätt Organisering Organisation Finansiering Förstå Kunna Vilja Subjekt och Subjekt

31 Medicieffekten skapas med hjälp av en explosion av banbrytande idéer och fantastiska innovationer. Idéer uppstår i skärningspunkten där olika kulturer, områden och discipliner möts i en enda punkt. Antingen fysiskt i en miljö och eller i vår hjärna. I skärningspunkten kopplas kulturer, områden och discipliner samman och etablerade idéer stöts och blöts mot varandra. I sinom tid kan det ge upphov till ett stort antal nya, banbrytande idéer. Denna explosion kan leda till fantastiska innovationer och det är detta fenomen som kallas för Medicieffekten.