Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2009 Medicinska sektorsråd Ordförandekonferens 10 juni 2010 Marianne Förars, Anna Kjellström,

En presentation över ämnet: "Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2009 Medicinska sektorsråd Ordförandekonferens 10 juni 2010 Marianne Förars, Anna Kjellström,"— Presentationens avskrift:

1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys Medicinska sektorsråd Ordförandekonferens 10 juni Marianne Förars, Anna Kjellström, Staffan Björck, Jarl Torgerson

2 Samlad årlig uppföljning av hälso- och sjukvården
Sjätte rapporten Skall ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen Jämförelser mellan områden och över tid Befintliga data Komplement till årsredovisning och annan uppföljning Samverkan mellan flera enheter Nytt care need index, akutmottagning, sjuklighet i hjärt- kärlsjukdomar, mer undvikbar slutenvård Kommentar ur genusperspektiv i kort om rutor Webprofiler

3 Information och beslut
26 maj HSU information 1 juni RS 3 juni sjukvårdsgrupp 10 juni sektorsråd ordförandekonferens 14 juni Regionala fackliga gruppen 23 juni HSU åtgärder med anledning av VA 2010 + Inbokade av flera nämnder

4 Innehåll Regionens befolkning – Care Need Index
Perspektiv på resurser och resursförbrukning Patientströmmar och VGPV Sjukhusens akutmottagningar Tillgänglighet Konsumtion av hälso- och sjukvård och av särskilda planerade operationer, mer undvikbar slutenvård, sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar Kvalitetsuppföljning Befolkningens uppfattning Läkemedel Tandvård Kostnader Hälso- och sjukvårdspersonal Basala uppgifter + Tabellbilaga

5 Regionens befolkning Demografi Socioekonomi Folkhälsa Ålder
Befolkningsprognos 2015 Socioekonomi Care need index (CNI) Folkhälsa Allmänt Öppna Jämförelser Folkhälsa 2009 Psykisk ohälsa

6 BEFOLKNING - ålder Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta, år 2009. VG-snitt: 17,7% Antal kommuner/ sdn där andelen 65+ är över 21 procent 2009 27 2008 20 2007 12 % Källa: Statistiska centralbyrån och Göteborgs stad

7 BEFOLKNING - prognos Figur A-5. Prognostiserad förändring av folkmängden (antal) i Västra Götaland mellan år 2008 och 2015, fördelat på sex åldersklasser. Källa: VGR Statistikdatabasen, Regional utveckling

8 BEFOLKNING - CNI 0,94 Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI-värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, Källa SCB. 1,04 1,00 0,81 1,02 0,83 0,85 1,00 Care need index – beskriver behovet av primärvård De ingående variablerna (och deras vikter): • Ålder över 65 år och ensamstående (6,15) • Personer födda i Syd- och Östeuropa (ej EU), Asien, Afrika eller Latinamerika (5,72) • Arbetslösa eller i åtgärd (5,13) • Ensamstående förälder med barn < 17 år (4,19) • Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området senaste året (4,19) • Lågutbildade år (3,97) • Ålder yngre än 5 år (3,23) 0,91 0,96 1,18 1,51 Källa: Statistiska centralbyrån

9 Åldersstandardiserade värden.
BEFOLKNING – ÖJ folkhälsa Figur A-8. Relativ ranking av kommuner avseende 15 indikatorer i Öppna jämförelser folkhälsa. 21 indikatorer i Öppna Jämförelser Folkhälsa 2009 LEVNADSVILLKOR Socialt deltagande Socialt stöd – tillit till andra Trygg miljö Behörighet till gymnasieskolan* LEVNADSVANOR Fysisk aktivitet* Matvanor – frukt och grönt* Rökvanor* Rökande blivande mammor* Riskabla alkoholvanor* HÄLSOEFFEKTER Självskattat allmänt hälsotillstånd* Psykiskt välbefinnande* Medellivslängd Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Hjärtinfarkt* Lungcancer* Skador bland barn Fallskador bland personer 65 år och äldre* Tonårsaborter* Klamydia år Fetma* Tandhälsa* * Redovisas på kommunnivå i rapporten Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna jämförelser Folkhälsa. Sveriges kommuner och landsting 2009.

10 Kort om regionens befolkning
Demografi Den äldsta befolkningen i Västra Götaland finns i Dalsland och Norra Bohuslän och även Skaraborg fler i åldrarna år, år 2015 Socioekonomi Care need index (CNI) beskriver behov av primärvård utifrån sju sociodemografiska variabler. Måttet används som en del i regionens ersättningssystem till godkända primärvårdsenheter i vårdvalet. Stora skillnader mellan HSN och kommuner/stadsdelar Folkhälsa Öppna jämförelser folkhälsa 21 indikatorer – VG’s resultat likt riket Stora skillnader mellan kommuner. Gbgs stadsdelar ej redovisade. Psykisk ohälsa Unga kvinnor har fortfarande en mycket högre andel med självrapporterad nedsatt psykiskt välbefinnande och vårdtillfällen för självtillfogad skada än övriga.

11 Kort om regionens befolkning
Demografi Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder; behovet/kostnaderna ökar brant från 65 års ålder. Den äldsta befolkningen i Västra Götaland finns i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) och även Skaraborg (HSN 9, 10) Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Västra Götaland att öka med 4 procent fram till år 2015, men det finns inomregionala skillnader. Andelen över 65 år kommer att öka från 17 procent år 2008 till 19 procent år Andelen över 80 år kommer däremot vara stabil. År 2015 förväntas Dalsland och Norra Bohuslän ha 28 respektive 27 procent av befolkningen som är 65 år eller äldre, Göteborg cirka 16 procent. Socioekonomi Care need index (CNI) beskriver behov av primärvård utifrån sjuk sociodemografiska variabler. Måttet används som en del i regionens ersättningssyster till godkända primärvårdsenheter i vårdvalet. Det är omöjligt att beskriva behovet av primärvård exakt, men måttet indikerar ändå att det finns stora skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kommuner/stadsdelar i behov. Folkhälsa Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa publicerades för första gången hösten Syftet är att öka insyn och öppenhet om vad kommuner och landsting åstadkommer samt stimulera till förbättringsarbete. Rapportens 21 indikatorer är viktiga faktorer för folkhälsa och är på olika sätt påverkbara. Hälsoläget i Sverige och Västra Götaland är överlag mycket gott. Resultatet för Västra Götaland som helhet är i många fall en spegling av resultatet för riket och de flesta variabler visar gult för Västra Götaland. På kommunnivå ses däremot större skillnader. Könsskillnader finns. Kvinnor äter mer frukt och grönt än män. Män drabbas i högre grad av hjärtinfarkt, lungcancer, alkoholrelaterade sjukdomar. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa bland unga, mätt med självrapporterad data och registerdata, har ökat dramatiskt sedan slutet av 1980-talet, men tenderar att ha avstannat under senare delen av 2000-talet. Men fortfarande har unga kvinnor en mycket högre andel med självrapporterad nedsatt psykiskt välbefinnande och vårdtillfällen för självtillfogad skada än övriga.

12 Vårdkonsumtion Kontaktgrad Öppenvård Slutenvård Undvikbar slutenvård
Hjärt- och kärlsjukdomar Inklusive dödlighet utanför sjukhus

13 Drygt 17 000 personer i VG år 2009 Antal
KONSUMTION – undvb sv Figur F-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. ”om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra ”onödiga” inläggningar på sjukhus.” Drygt personer i VG år 2009 Antal Källa: Vårddatabasen Vega

14 Drygt 17 000 personer i VG år 2009 Antal
KONSUMTION – undvb sv Figur F-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. ”om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra ”onödiga” inläggningar på sjukhus.” Drygt personer i VG år 2009 VG samma nivå som riket Inomregionala skillnader: Högre än länssnittet: - NÖ Göteborg (HSN12) Ö Skaraborg (HSN10) Lägre än länssnittet M-älvsborg (HSN6) Göteborg CV (HSN5) Antal Källa: Vårddatabasen Vega

15 Kärlkramp och diabetes står för minsk-ningen
KONSUMTION – undvb sv Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Kärlkramp och diabetes står för minsk-ningen Hjärtsvikt minskar inte Källa: Vårddatabasen Vega

16 Åldersstandardiserade värden.
KONSUMTION – undvb sv Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden , och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. 95 % konfidensintervall. Åldersstandardiserade värden. Källa: Vårddatabasen Vega

17 Åldersstandardiserade värden.
KONSUMTION – undvb sv Figur F-15, F-16. Undvikbar slutenvård i Nordöstra Göteborg (HSN 12) och Ö Skaraborg (HSN 10). Procentuell avvikelse från Västra Götalandsvärde i antal personer med undvikbara vårdtillfällen, fördelat på sjukdomsgrupperna. Medelvärde för perioden Gråmarkerad ruta avser statistiskt signifikant skiljt från Västra Götaland. % % Samtliga nämndsprofiler finns i tabellbilagan och på sikt på weben Åldersstandardiserade värden. Källa: Vårddatabasen Vega

18 Åldersstandardiserade värden.
KONSUMTION – undvb sv Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. 95 % konfidensintervall. 4,5% av bef Har i högre utsträckning än övriga HSN slutenvårdats för diabetes Åldersstandardiserade värden. Källa: Vårddatabasen Vega och behovskartläggningar HSK

19 Åldersstandardiserade värden.
KONSUMTION – undvb sv Figur F-17. Andel diabetiker (diagnos i öppen eller slutenvård 2008 eller 2009) som slutenvårdats med diabetesdiagnos (enligt undvikbar slutenvårdsdefinition, medel för år ), fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Åldersstandardiserade värden. Källa: Vårddatabasen Vega

20 Kort om undvikbar slutenvård
KONSUMTION – undvb sv Kort om undvikbar slutenvård Undvikbar slutenvård har minskat under perioden , i alla nämndsområden, framförallt i åldrarna år. Det beror på att antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes har minskat. Hjärtsvikt har däremot inte minskat. Undvikbar slutenvård är högst i Nordöstra Göteborg (HSN 12) och Östra Skaraborg (HSN 10) under perioden , liksom vid tidigare mätningar. Östra Skaraborg är även det område som har den högsta totala slutenvårdskonsumtionen och den lägsta konsumtionen av läkarbesök per invånare. Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården och förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet

21 Kort om undvikbar slutenvård
KONSUMTION – undvb sv Kort om undvikbar slutenvård Indikatorn undvikbar slutenvård baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra ”onödiga” inläggningar på sjukhus. I detta avsnitt har givits en översikt av begreppet som visar att indikatorn kan ge betydelsefull information men tolkningen är komplex och en rad faktorer utöver de man önskar mäta kan påverka utfallet. Undvikbar slutenvård är vanligare bland män än bland kvinnor, i alla åldrar, till följd av valet av diagnoser. Undvikbar slutenvård har minskat under perioden , både i Sverige och i Västra Götaland, i alla nämndsområden, och framförallt i åldrarna år. Det beror på att antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes har minskat. Hjärtsvikt har däremot inte minskat. Undvikbar slutenvård är högst i Nordöstra Göteborg (HSN 12) och Östra Skaraborg (HSN 10) under perioden , liksom vid tidigare mätningar. Östra Skaraborg är även det område som har den lägsta konsumtionen av läkarbesök per invånare. I Nordöstra Göteborg är det den högre andelen personer som vårdats för framförallt KOL och hjärtsvikt, följt av diabetes som gör att området har ett högre värde för undvikbar slutenvård jämfört med övriga länet. I Östra Skaraborg (HSN 10) är det den högre andelen personer som vårdats för framförallt hjärtsvikt och diabetes, men även diarré som gör att området har ett högre värde för undvikbar slutenvård jämfört med övriga länet. Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården. En fördjupad analys av de viktigaste diagnosgrupperna skulle kunna ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektiv

22 Vårdkonsumtion Kontaktgrad Öppenvård Slutenvård Undvikbar slutenvård
Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärtinfarkt Stroke Inklusive dödlighet utanför sjukhus

23 Hjärtinfarkt

24 Åldersstandardiserade värden.
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden Åldersstandardiserade värden. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser, hjärtinfarktstatistik

25 Åldersstandardiserade värden.
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Figur F-22. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde % konfidensintervall. Samma mönster för: år - huvuddiagnos Åldersstandardiserade värden. Källa: Vårddatabasen Vega

26 Åldersstandardiserade värden.
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. 95% konfidensintervall. Hjärtinfarkter SV Åldersstandardiserade värden. Källa: Vårddatabasen Vega

27 Åldersstandardiserade värden.
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Figur F-25. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, % konfidensintervall. Åldersstandardiserade värden. Källa: Vårddatabasen Vega

28 HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Tabell F-5. Antal västragötalänningar med akut hjärtinfarkt (I21, I22) år 2007. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Vårddatabasen Vega

29 Åldersstandardiserade värden.
KONSUMTION – undvb sv Figur F-30. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde % konfidensintervall. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

30 Åldersstandardiserade värden.
KONSUMTION – undvb sv Figur F-31. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde för perioderna , , % konfidensintervall. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

31 Stroke

32 Åldersstandardiserade värden.
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Figur F-34. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, % konfidensintervall. Samma mönster för: år - huvuddiagnos Åldersstandardiserade värden. Källa: Vårddatabasen Vega

33 Åldersstandardiserade värden.
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Figur F-37. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som avlidit med stroke (I61, I63, I64) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde för perioden % konfidensintervall. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

34 Kort om hjärt- och kärlsjukdomar
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Kort om hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt både bland kvinnor och män, Hjärtinfarkt och stroke är vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldrar. Hjärtinfarkt Göteborg, centrum väster har en lägre hjärtinfarktsjuklighet jämfört med övriga länet. Nordöstra Göteborg har en klart högre åtgärdbar ischemisk hjärtdödlighet i åldrarna under 80 år jämfört med övriga länet. Andelen personer som har slutenvårdats eller avlidit för akut hjärtinfarkt har minskat i regionen men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden. Stroke Andelen personer som har slutenvårdats för stroke har minskat i regionen under perioden men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden. Andelen personer som har avlidit av stroke har minskat i regionen under perioden

35 Kort om hjärt- och kärlsjukdomar
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Kort om hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt både bland kvinnor och män, och det är den vikigaste anledningen till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Orsaken är både minskning av riskfaktornivåer och förbättrade behandlingar. Hjärtinfarkt och stroke är vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldrar. Hjärtinfarkt Det finns inomregionala skillnader i hjärtinfarkt­förekomst, samt hjärtinfarktdödlighet. Göteborg, centrum väster har en lägre hjärtinfarktsjuklighet jämfört med övriga länet. Nordöstra Göteborg har en klart högre åtgärdbar ischemisk hjärtdödlighet i åldrarna under 80 år jämfört med övriga länet. Andelen personer som har slutenvårdats för akut hjärtinfarkt har minskat i regionen under perioden men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden. Andelen personer som har avlidit av hjärtinfarkt respektive ischemisk hjärtsjukdom har minskat i regionen under perioden , men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden. Stroke Det finns inomregionala skillnader i strokeförekomst och strokedödlighet. Andelen personer som har slutenvårdats för stroke har minskat i regionen under perioden men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden. Andelen personer som har avlidit av stroke har minskat i regionen under perioden

36 Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården Vårdbarometern ÖJ-indikatorer - Tidstrend Ålder, kön, socioekonomi och hälsotillstånd - Inomregionala skillnader (Årsrapport 2009, maj 2010)

37 VÅRDBAROMETERN Innehåll vårdbarometern - Tidstrend Ålder, kön, socioekonomi och hälsotillstånd - Inomregionala skillnader Vårdbarometerns årsrapport 2009 Tillgång till vård Förtroende för vård, VC resp sjh Telefonframkomlighet 1177 Har ringt 1177 Var vill man söka information Behov av vård men ej sökt Resa till annat sjukhus vid vårdkö Verksamhetsanalys 2009 Tillgång till vård Förtroende för vård, VC resp sjh Telefonframkomlighet 1177 Fick förväntad hjälp Rimlig väntetid besök VC Telefonframkomlighet VC

38 Allt fler västragötalänningar är nöjda med sjukvården
VÅRDBAROMETERN Allt fler västragötalänningar är nöjda med sjukvården Rimlig väntetid VC Tillgång till vård Telefonfram-komlighet VC Förtroende VC Förtroende sjh

39 VÅRDBAROMETERN ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive sjukhus. Andel i befolkningen (%), kvartal Källa: Vårdbarometern

40 VÅRDBAROMETERN Betyg vid vårdcentralsbesöket Andel (%) bland de som besökt vårdcentral, kvartal ARBETSMATERIAL Källa: Vårdbarometern

41 Förtroende för vård och behandling vid vårdcentral Fördelat på befolkningen och de som besökt vårdcentral Andel i befolkningen (%), kvartal ARBETSMATERIAL Källa: Vårdbarometern

42 Jag har tillgång till den vård jag behöver - HSN
VÅRDBAROMETERN Jag har tillgång till den vård jag behöver - HSN Perioden : Högre än länssnittet: Sjuhärad (HSN 8) Östra Skaraborg (10) Lägre än länssnittet: Nordöstra Göteborg (12) Norra Bohuslän (1)

43 VÅRDBAROMETERN Sammanfattning Befolkningen är nöjdare med vården - andelen som anser att de har tillgång till vård och förtroende för vårdcentral ökar successivt över tid Tre av fyra anser att de har tillgång till den vård de behöver Minst tillgång i Norra Bohuslän och Nordöstra Göteborg Var femte har varit i behov av sjukvård men ej sökt Äldre mest nöjda med vården Personer som mår bra mest nöjda med vården Personer födda utomlands är mindre nöjda med vården

44 VÅRDBAROMETERN

45 VÅRDBAROMETERN ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive sjukhus. Andel i befolkningen (%), kvartal Redovisas ej i verksamhetsanalysen Källa: Vårdbarometern

46 VÅRDBAROMETERN Figur I-1 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, respektive inte instämmer, Redovisas ej i verksamhetsanalysen Källa: Vårdbarometern

47 VÅRDBAROMETERN Figur I-2 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler respektive husläkare Frågan ställd på nytt sätt från år 2005. Källa: Vårdbarometern

48 VÅRDBAROMETERN Figur I-3 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid sjukhus, Frågan ny från år 2005. Källa: Vårdbarometern

49 VÅRDBAROMETERN Figur I-4 Andel (%) som helt eller delvis ansåg att man fick den hjälp man förväntade sig vid besöket vid vårdcentral, sjukhus, akut eller privat vårdgivare Källa: Vårdbarometern

50 VÅRDBAROMETERN Figur I-5 Andel (%) som anser att väntetiden var rimlig vid besök på vårdcentral (motsvarande) bland de som ej fick tid samma dag, Källa: Vårdbarometern

51 VÅRDBAROMETERN Figur I-6 Andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt respektive svårt eller mycket svårt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande) bland dem som besökt vårdcentral ( ) respektive i befolkningen ( ). Källa: Vårdbarometern

52 VÅRDBAROMETERN Figur I-7 Andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt respektive svårt eller mycket svårt att komma fram per telefon till sjukvårdsrådgivningen Frågan ställd på nytt sätt från år 2008 Källa: Vårdbarometern

53 VÅRDBAROMETERN Figur I-8 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2009, fördelat på bakgrundsvariabler. 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

54 VÅRDBAROMETERN Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal ). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

55 VÅRDBAROMETERN Figur I-10 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (motsvarande), % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

56 VÅRDBAROMETERN Figur I-11 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus, % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

57 VÅRDBAROMETERN Figur I-12 Andel i befolkningen (%) som ringt sjukvårdsrådgivning (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon, % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

58 VÅRDBAROMETERN Figur I-13 Andel (%) i befolkningen som ringt vårdcentral som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande), % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

59 Kort om befolkningens uppfattning om vården
VÅRDBAROMETERN Kort om befolkningens uppfattning om vården Västra Götaland ligger nu på samma nivå som riket vad gäller andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver och förtroende för vården vid vårdcentral och sjukhus. Andelen positiva har successivt ökat sedan år 2002, både i riket och Västra Götaland, men något snabbare i Västra Götaland Andelen personer med positiv attityd till vårdcentraler fortsätter att öka under perioden Andelen som har stort förtroende för vård vid vårdcentral, telefonframkomlighet till vårdcentral och andelen som inte fick tid samma dag vid vårdcentralen men ändå ansåg att väntetiden var rimlig har ökat kontinuerligt. Personer över 65 år samt personer som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra är i helhet mer nöjda med vården än övriga. Personer födda utanför Europa anser i lägre utsträckning att de har tillgång till den vård de behöver. Det finns inomregionala skillnader i andel som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, som har förtroende för vård vid vårdcentral och sjukhus. Befolkningen i Östra Skaraborg och Sjuhärad anser i högst utsträckning att de har tillgång till vård. Norra Bohuslän och Nordöstra Göteborg i lägst utsträckning. Det finns även inomregional skillnader i andel som tyckte det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral respektive sjukvårdsrådgivning. Källa: Vårdbarometern

60

61