Wittgensteins Språksyn Ludwig Wittgenstein 1889-1951.

En presentation över ämnet: "Wittgensteins Språksyn Ludwig Wittgenstein 1889-1951."— Presentationens avskrift:

1 Wittgensteins Språksyn Ludwig Wittgenstein 1889-1951

2 Den tidiga Wittgenstein 1889-1929 Tractatus Logico-philosophicus 1921 Bildteori om språklig mening Språkliga satser avbildar världen Tractatus språk = idealt språk Språket består av satser (abstrakta)

3 Den senare Wittgenstein 1930-1951 Philosophische Untersuchungen 1953 (efter hans död) Språket liknas med ett spel. Språkspel Språket består av yttranden i konkreta kontexter.

4 Mening En förklaring som medför att yttrandet förstås. Klargöra konstituenter i kontexten som medför att yttrandet inte längre är förbryllande.

5 Yttrandets kontext –Språklig –Utomspråklig

6 Språklig förståelse = att förstå ett yttrande = att handla på rätt sätt = att kunna fortsätta språkspelet Missförstånd / oförståelse = att inte veta vilket det rätta sättet att handla är = att inte kunna fortsätta språkspelet

7 Om missförstånd eller förbryllelse uppstår så är det ett problem som måste lösas eller redas ut innan man kan gå vidare

8 Sändaren och mottagaren visar förståelse genom att handla i enlighet med språkets regler. Att förstå blir då att kunna fortsätta språkspelet. Att handla i enlighet med språkets regler innebär inte att man ska kunna formulera dessa.

9 Mening hos en sats? Alla möjliga yttranden som satsen kan användas i.

10 Språkregler (två versioner) Regler för språket som ett självständigt (abstrakt) system. Regler för yttranden i konkreta kontexter i samband med att man håller på med någon aktivitet eller verksamhet.

11 Språkregler kontextberoende men intersubjektiva Inlärning av språkregler genom tillämpning Utvecklig av språket genom uppfinning av nya språkspel och nya språkregler (”Making up the rules as you go along”) Att hitta på reglerna under spelets gång

12 Så länge samspelet fungerar, fungerar också språket. Språkspelets regler utstakas och modifieras genom att man prövar språkreglerna i samspelet.

13 Språkregeln för ett uttryck in en typ av kontext måste med nödvändighet förändras då språkspelet utvidgas till att omfatta fler uttryck och fler kontexter.

14 Att beskriva ett språkspel 1) språkspelets uttryck 2) kontexter i vilken uttrycken kan användas som yttranden 3) språkspelets regler

15 Fullständig beskrivning omöjlig! Möjlig – fragmentariska / partiella beskrivningar av språkspel för vissa syften.

16 Att lära sig sitt modersmål Översättningsteori om mening? Nej! Det första språkspel vi kan behärska måste vara det första språkspel vi lär oss spela med i. Inlärning innebär att vi deltar i ett samspel.

17 Det finns ingen bestämd slutpunkt eller tröskel utan det är en gradvisövergång från att inte behärska alls till att behärska lite grann till att behärska bättre och bättre. Men processen tar aldrig slut, man lär sig sitt modersmål så länge man lever.

18 Att behärska sitt modersmål innebär att förstå och kunna göra sig förstådd i den aktuella närgruppen, d v s att kunna spela med i de språkspel som spelas utan att göra sig skyldig till alltför många misstag.

19 Referenser Wittgenstein (1921) Tractatus logico- philosophicus (i översättning av Anders Wedberg) Wittgenstein (1951) Philosophische Untersuchungen (Filosofiska undersökningar i översättning av Anders Wedberg) Svensson, Gunnar (1978) Språk, spel och filosofi: Några grundteman i den senare Wittgensteins tänkande. Akademilitteratur.