EU-kunskap Skolambassadörer för EU Stockholm, 13 oktober 2010 Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU)

En presentation över ämnet: "EU-kunskap Skolambassadörer för EU Stockholm, 13 oktober 2010 Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU)"— Presentationens avskrift:

1 www.gu.se EU-kunskap Skolambassadörer för EU Stockholm, 13 oktober 2010 Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) Linda.Berg@pol.gu.se www.cergu.gu.se

2 www.gu.se Om Linda Berg… Doktor i statsvetenskap, forskare och lärare vid Centrum för Europaforskning (CERGU), www.cergu.gu.se www.cergu.gu.se Forskning: kommuner, regioner & EU, Medborgares flernivåidentifikation & politiska attityder, särskilt välfärd. Undervisar om Europa och EU i flera olika kurser på GU + KY EU-projektsamordnare, delkurs 1: EU och svensk förvaltning ur ett flernivåperspektiv

3 www.gu.se Undervisning om EU Klassiskt upplägg: Europeisk integrationshistoria EU:s institutioner Beslutsfattande och demokrati Policy…

4 www.gu.se Förslag: tvärtom! Börja med policyfrågor! Dagsaktuella frågor eller teman som anknyter till elevers/studenters intresse & inriktning Tidigt själva leta efter information ( + presentera för andra) Exempel från KY: - Övning 1: Kontakta en EU-projektsamordnare, intervju (om yrkesroll, informationskällor + nätverkande) - Övning 2: Projektarbete om ett av EU:s policyområden (varför? Kännetecken? Hur fattas beslut? Projektmöjligheter? Aktuell sakfråga) http://www.blg.edu.stockholm.se/2010/05/26/bilder-fran-eu-massan-2010-2/ Flickr. Copyright All rights reserved by Blackebergs Gymnasium

5 www.gu.se Varför är EU relevant för gymnasielärare? EU-policyområde: Allmän och yrkesinriktad utbildning – Ungdom: http://europa.eu/pol/educ/index_sv.htm http://europa.eu/pol/educ/index_sv.htm –Projektstöd, utbyten –Praktik och utbildning över gränser –Jämförbara kvalifikationer Ska undervisa om EU (åtminstone samhällskunskap), svårt förstå vårt samhälle annars EU påverkar mycket mer än vad vi tror! (även relevant för undervisning i språk, religion, historia, biologi, ekonomi…)

6 www.gu.se Varför är EU relevant för min kommun? kommunanställda tjänstemän & politiker: liten effekt av EU (ca 20-25%). Protokoll? MEN: SKL & internationell forskning => ca 60-70% av en kommuns ärenden berörs av EU Vad kan denna skillnad bero på?

7 www.gu.se Skillnad i uppfattning kan bero på: Olika sätt att definiera och mäta (direkt vs. indirekt effekt) Även bristande förståelse för EU som ett politiskt flernivåsystem under utveckling => process!

8 www.gu.se

9

10 Multi-level governance Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer (vertikalt och horisontellt) Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll: –Uppåt – till överstatliga organ (EU) –Nedåt – till regionala (och ibland lokala) politiska nivåer –Utåt – till marknadskrafter och civila samhället Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem  Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU

11 www.gu.se Tre huvudsakliga motiv till varf ö r kommuner och regioner vill vara europeiskt aktiva: Ekonomiska motiv t.ex. EU-projekt, nya marknader, ny teknik, investeringar… Kulturella motiv t.ex. skydd för minoritetsspråk, kultur Politiska motiv t.ex. påverka beslut, stärkt politisk legitimitet

12 www.gu.se För att kunna påverka krävs kanaler till EU – vilka är dessa? 1.Eget regionalt/lokalt representationskontor i Bryssel (t.ex. Region Skåne, West Sweden) 2.Nationellt organ för lokala/regionala intressen (t.ex. SKL) 3.Regionkommittén (särskilt om ”egen” ledamot) 4.Internationell intresseorganisation för lokala/regionala frågor (t.ex. AEBR) 5.Regeringen – Ministerrådet Mer info: Berg & Lindahl (2007) Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel. Stockholm: Sieps

13 www.gu.se OBS! När kommuner och regioner går från EU- projekt till påverkan på EU-beslut ökar behovet av politisk förankring hos medborgarna!  Demokrati  Legitimitet  Ansvarsutkrävande Kanske dags att åter titta på beslutsfattandet i EU…?

14 www.gu.se EU-beslut: två kedjor för representation och legitimitet Kommissionen Ministerrådet Regering Riksdag Partiorganisation (länk) Folket (röstar, 4e år) Mellanstatlig kedja Europaparlamentet EP-delegation – EP-gruppen (svenska partier – politiska grupper i EP) Partiorganisation (länk) Folket (röstar vart 5e år ) Överstatlig kedja Men var kommer kommuner och regioner in? Borde inte en aktiv EU-påverkan märkas i valrörelsen?

15 Kommissionen Lägger fram förslag Europaparlamentet Yttrar sig om förslaget (s.k. första läsningen) Europaparlamentet Behandlar rådets ståndpunkt & beslutar (s.k. andra läsningen) Ministerrådet Antar ståndpunkt Ministerrådet och Europaparlamentet Fattar slutgiltigt beslut EU-nämnden Samråder m regeringen Regeringen Antar ståndpunkt Regeringen Bereder ev förändring EU-nämnden Samråder m regeringen Regeringen Driver den svenska ståndpunkten Riksdagen Beslut om fortsatt Remitterar Behandling faktapromemoria Fackutskotten Bereder förslaget Mottar faktapromemoria Riksdagen Fattar beslut Regeringen Lägger fram SkriverBereder fråga inför minister- proposition faktapromemoriarådsmöte Skillnad mellan ett normalt ärende och ett EU-ärende i Sverige

16 www.gu.se Mer än en formell politisk process… Tidigt uppmärksamma problem – kommissionens tjänstemän Kommissionens expertgrupper bereder – svenska tjänstemän medverkar => Grönböcker, vitböcker, lagförslag Nationella regeringar och parlament behandlar (EU-nämnden) EP behandlar (svenska MEP, kontakt parti på hemmaplan) Förberedelser inför Ministerrådsmöten: COREPER, ambassasörerna förhandlar (inkl. svenska) Ministerådet behandlar (svensk minister medverkar) => färdig lag, om direktiv => måste först implementeras i nationell lagstiftning innan den börjar gälla Kommissionens genomförande kommittéer ”kommittologin” svenska tjänstemän medverkar EU-domstolen, tolkar, dömer + kan ge förhandsbesked till svenska domstolar LOBBYING

17 www.gu.se Dessutom… OMC – Öppna samordningsmetoden (Open Method of coordination) Medborgarinitiativ - en miljon röster kan uppmana kommissionen att lägga fram lagförslag

18 www.gu.se EU är ett flernivåsystem! - Och det finns tecken på att medborgarna börjar uppfatta det så: Färska data från svenska EP-valsundersökningen: ”Vad avgjorde ditt val av parti i EP-valet?” (fria svar) 1.Miljö (48%) 2.Integritetsfrågor på nätet (19%) 3.Sysselsättning (14%)  Fokus på vad EU kan göra. Mer om sakfrågor än ”för och emot EU”. Ett annat sätt är att undersöka människors flernivåidentifikation =>

19 www.gu.se Kategorier av territoriell identifikation Ola Oberörd 2004: 4% EU: 2% 2009: 4% Lola Lokal 2004: 7% EU: 10% 2009: 8% Irene Inhemsk 2004: 29% EU: 34% 2009: 27% Sven Svensk 2004: 37% EU: 17% 2009: 32% Evert Europé 2004: 11% EU: 10% 2009: 13% Flora Flernivå 2004: 12% EU: 29% 2009: 16%

20 www.gu.se EU:s politiska verksamhetsområden http://europa.eu/pol/index_sv.htm Diskutera i smågrupper: vilka ämnesområden skulle era elever kunna vara intresserade av vilka områden som vore möjligt att samarbeta med andra lärare (idéer från speed-datingen?)

21 www.gu.se EU:s politiska verksamhetsområden Skillnader mot nationell politik : – Oftast lite pengar i jämförelse med den nationella politiken – Större avstånd mellan de som formulerar respektive verkställer politiken – EU är aktiv på färre politikområden än vad de nationella regeringarna är

22 www.gu.se EU:s politiska verksamhetsområden EU = exklusiv kompetens: ex. handel med varor och tjänster med omvärlden; penningspolitik, tull och fiske Kompetens delad mellan EU och medlemsländerna: ex. miljöpolitik, konsumentsskydd, utvecklingsbistånd, transport, asyl och migrationsfrågor Medlemsländerna = viktigaste aktörer (även om visst EU- engagemang, samordning): ex. utbildning, kultur, sysselsättning, forskning osv.

23 www.gu.se Tre prioriterade områden inom EU: 1.Den ekonomiska utvecklingen 2.Miljöfrågor 3.Lissabonstrategin och de europeiska medborgarna

24 www.gu.se 1. Den ekonomiska utvecklingen – bakgrund En tullunion och en gemensam handelspolitik En gemensam konkurrens-, transport, jordbruks- och fiskeripolitik En inre marknad, => fyra friheter! + euro! = begränsar MS möjlighet till egen ek. pol.

25 www.gu.se 1. Den ekonomiska utvecklingen Kris höst 2008, hårt tryck flera länder Fråga: klarar sig EMU utan skatteunion? Ekonomer: nej, måste samordna skattepol. Politiker: omöjligt Medborgare: vill att EU ska ta större ansvar, lösa krisen, fixa jobb och soc. trygghet => men inte omfördela resurser… VILKEN skatteunion? Konsekvenser? Liberalisering? Koppling Europa 2020? Kommande årsbok ”Europaperpektiv” 2011.

26 www.gu.se 2. Miljöfrågor Klimamål 20-20-20 Minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent (jmf 1990). Sänka energiförbrukningen med 20 procent. Höja andelen förnyelsebar energi till 20 procent av all energikonsumtion. Höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent. Inskrivet i Europa 2020 strategin! Ekonomi & miljö! http://ec.europa.eu/news/economy/100303_sv.htm http://ec.europa.eu/news/economy/100303_sv.htm Men: misslyckandet i Köpenhamn december 2009…Hur gå vidare? Strategi fframöver? FN?

27 www.gu.se 3. Lissabon / Europa 2020 & de europeiska medborgarna Hur ska vi klara välfärden i det framtida Europa? yttre press (globalisering, EU) inre press (demografisk kris)  finansiering? Vilken nivå? Hur lösa omsorgsbehov? Förena arbete & familj? Jobb och tillväxt (“flexicurity”)? Kommande lärobok Liber EU och välfärdens Europpa

28 www.gu.se Tack för uppmärksamheten! Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) Linda.Berg@pol.gu.se www.cergu.gu.se