Förbundsfullmäktige Pajala

En presentation över ämnet: "Förbundsfullmäktige Pajala"— Presentationens avskrift:

1 Förbundsfullmäktige 2013-04-25 Pajala

2 Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället
Kommuner och landsting står för 70 – 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Självservice – låt medborgarna/företagen göra jobbet Sättas i centrum

3 SKL har beslutat om Strategi för eSamhället
Strategins övergipande mål: Enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Flertalet av länets kommuner har antagit strategin

4 Regional samverkan en nyckel
Regional samordning för drift, upphandling och utveckling. Händer mycket nu: CeSam Skåne, CeSam Blekinge, CeSam Värmland, eVästerbotten, e-nämnd Norrbotten..?

5 Digitala klyftor – mellan kommuner och mellan människor

6 Arbetsgång Kommunförbundets styrelse gav under 2012 uppdraget till en arbetsgrupp (AG IT) att utreda möjligheten till samverkan i länet kopplat till strategin för eSamhället Kommunförbundets styrelse beslutade att rekommendera länets kommuner att bilda en gemensam nämnd med Luleå som värdkommun KF i Luleå kommun beslöt att inrätta en gemensam e-nämnd och bjuda in övriga kommuner i Norrbotten

7 Nuläge Samtliga kommuner har fått inbjudan att delta
Sju kommuner har hittills behandlat frågan och har beslutat att delta i samverkan Rekrytering av e-samordnare påbörjas inom kort (rekryteringsgrupp Älvsbyn, Boden, Luleå) Målet är att uppstart sker i augusti

8 Varför gemensam nämnd? Ger laglighet
Är förenlig med kommunallagen och LOU Ingår i värdkommunens organisation – det blir en gemensam juridisk person vilket förenklar t ex vid upphandlingar och uppfyller kraven enligt lokaliseringsprincipen Varje samverkande kommun behåller huvudmannaskapet Kommunerna är likvärdiga partners i nämnden Nämnden blir en del av det kommunala verksamhetsuppdraget Ger möjlighet till förenklad samverkan och därmed effektivare verksamhetsutveckling Är en myndighet vilket är viktigt i samband med exempelvis PUL och myndighetsnära verksamhetsutveckling Erforderlig teknik- och verksamhetskompetens samt verksamhetsnära IT-utveckling finns redan via de medverkande kommunerna

9 Möjliga samverkansområden
Regionnav - kvalitetssäkring av befolkningsuppgifter Verksamhetsutveckling mot eService Gemensam utveckling av e-tjänster Gemensam support och service av e-tjänster samt 24/7 beredskap e-arkiv GIS Öppna data eHälsa - en nära samverkan med utvecklingsarbetet inom eHälsa som pågår i länets kommuner för att dra nytta av varandras utvecklingsarbeten

10 Principer för finansiering
Grundbelopp (finansiering av nämndens baskostnader) Nämndsadministration, sekreterarskap, utskick etc eSamordnare inkl. omkostnader Fördelas jämnt mellan deltagande kommuner Behovet av samordning är beroende av antalet parter inte av storleken på respektive kommun De mindre kommunerna har mest att vinna på denna samverkan

11 Principer för finansiering (2)
Projektbelopp: Specifika projektkostnader Fördelas med invånarantal som fördelningsnyckel mellan de medverkande parterna Alla behöver inte vara med i alla samarbetsprojekt – minskar risken för svårigheter att genomföra och/eller finansiera enskilda projekt Det ska också ges möjlighet för kommuner som i efterhand vill ansluta sig till lösningen att köpa in sig enligt samma principer

12 Gemensamt utvecklingsarbete för eHälsa pågår

13 Rätt information till rätt person i rätt tid!
Syfte med eHälsa vision Tillgänglighet Rätt information till rätt person i rätt tid! Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Ansöka om vård Medborgaren Medarbetaren Tidsbokning Nationell eHälsa handlar om hur vi med gemensamma ansträngningar nu arbetar för att reformera och förbättra informationshanteringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till gagn för individen, personalen och beslutsfattarna. Förenklat kan man säga att begreppet eHälsa omfattar all användning av informations- och kommunikationsteknologi inom vård och omsorg. Exempel är elektroniska patientjournaler, elektroniska recept och webbportaler med hälsoinformation riktad till invånarna. Verksamhetsansvariga Individuellt utvecklad teknik i hemmet Säkerhet

14 eHälsa 2006 gav SKL ut den första strategin, Nationella IT-strategin för vård och omsorg 2010 ny strategi, Nationella strategin för eHälsa 2012 bytte programområdet namn till Kommunal eHälsa

15 Överenskommelsen 14 december 2012 enades staten och SKL om ett fortsatt stöd till en evidensbaserad praktik i syfte att höja kvalitén inom socialtjänsten. Ett av utvecklingsområden är eHälsa. Nytt för 2013 är att beslutet gäller socialtjänstens alla områden. Insatserna ska skapa nytta för invånare, medarbetare och beslutsfattare genom att använda relevant kunskap med hjälp och stöd av IT och ny teknik.

16 Kommunal eHälsa 20 mnkr - går oavkortat till regionala samordnare → kr 70 mnkr – varav tkr för Norrbotten - ska användas för att genomföra följande aktiviteter: Införande av e-tjänster inom socialtjänsten Ge alla berörda medarbetare inom socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation Införa mobil dokumentation i hemtjänsten och hemsjukvård Säkerställa att trygghetslarm som kommunerna erbjuder övergår från analog till digital teknik Införa och använda NPÖ Regionala avtal och krav på egen finansiering

17 Villkor för stimulansbidrag
Regional genomförandeplan för som är antaget av den regionala politiska nämnden. Den ska innehålla ”nuläget”, mål 2013 och målbild för 2015. Tydlig beskrivning av den regionala organisationen. Ska innehålla åtagandet av samverkan med SKLs program ”Kommunal eHälsa” samt ha en utpekad, ansvarig, regional samordnare med ett dokumenterat mandat från organisationen. Uppföljningar av målen kommer att genomföras av SKL 3-4 ggr/år. Staten kommer att genomföra en egen uppföljning för 2013. Medfinansiering, med minst motsvarande belopp som det beviljade. (Gäller de 70 mnkr)

18 Kommunal eHälsa 2013 Politisk ledningsgrupp = socialberedning
Styrgrupp = socialchefer Kommunal eHälsa 2013 eHälsasam- ordnare Nätverk Representanter från socialtjänsten Projektledare för olika aktiviteter Lokala arbetsgrupper i kommuner Referenssgrupper i olika aktiviteter

19 Ekonomiskt bistånd För att handlägga ekonomiskt bistånd genomför socialtjänstens medarbetare idag separata slagningar emot SkV, FK, CSN och migrationsverket, samt telefonsamtal till AF och a-kassorna. Processen är tidsödande och har visat sig ge upphov till felaktiga utbetalningar uppgående till betydande belopp E-delegationen driver projektet ”Effektiv informationsförsörjning”, som syftar till att handläggarna ska kunna ställa en automatiserad ”multifråga” skapa ett generellt ramverk med vilket man kan bygga andra sammansatta tjänster utifrån olika bastjänster

20 E-tjänster Införa e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna. Det kan gälla att ta del av information som rör den egna personen eller någon anhörig, välja utförare eller att ha kontakt med sin eller sin anhörigas utförare. Inom hemtjänsten kan e-tjänster exempelvis vara bildtelefoni i teven för att underlätta kommunikation, såväl med anhöriga som med hemtjänstpersonal. E-tjänsterna ska vara utformade så att alla vårdgivare, oavsett driftsform, har möjlighet att ansluta sig. De ska tas fram i samverkan med brukar-, pensionärs- och anhörigorganisationer och i samråd med landstinget. Insatserna ska utgå från ett invånarperspektiv och inte ett organisationsperspektiv.