Local economic impact assessment of the Tapuli and Stora Sahavaara mining projects Thomas Ejdemo and Patrik Söderholm Economics Unit Luleå University of.

En presentation över ämnet: "Local economic impact assessment of the Tapuli and Stora Sahavaara mining projects Thomas Ejdemo and Patrik Söderholm Economics Unit Luleå University of."— Presentationens avskrift:

1 Local economic impact assessment of the Tapuli and Stora Sahavaara mining projects Thomas Ejdemo and Patrik Söderholm Economics Unit Luleå University of Technology

2 Disposition: Kort bakgrund kring gruvprojektet och Pajala kommun. Exempel på ekonomiska effekter av gruvinvesteringar. Beskrivning av vår studie; metod, antaganden. Sammanfattning av våra resultat. Avslutande kommentarer.

3 Gruvverksamhet i Pajala enligt tidigare PEA: Tapuli-projektet med 371 anställda vid full produktion. Stora Sahavaara-projektet med 700 anställda vid full produktion.

4 Nuläget i Pajala: Ihållande befolknings- minskning. Låga medel- inkomster. Låga skatteintäkter. Offentlig sektor dominerar den lokala ekonomin.

5 Exempel på möjliga effekter av gruvsatsningar: Arbetstillfällen, befolkningsökning, ökade inkomster, skatteintäkter. Förbättrad infrastruktur. Agglomerationseffekter (”kluster” av ftg.). Ackumulation av humankapital, socialt kapital.

6 Huvudsakliga efterfrågeeffekter: Gruvverksamhet efterfrågar varor och tjänster. Viss potential att upphandla dessa lokalt. Gruvarbetare efterfrågar varor och tjänster. Stor potential att möta efterfrågan lokalt. Potentiella kringeffekter/multiplikatoreffekter.

7 Vår studie; analys av potentiella effekter av en storskalig järnmalmsbrytning i Pajala. Fokus på: Arbetstillfällen Inkomster } Viktiga förutsättningar för tillväxt Viktiga aspekter: I dagsläget uppgår total sysselsättning i Pajala till ca 2657. Till denna arbetsmarknad tillkommer ca 1071 direkta arbetstillfällen enligt våra förutsättningar – hur hantera dessa proportioner?

8 Metod: Scenariobaserad analys med beräkningsmodellen rAps. Tidshorisont 2009-2025. Jämförelse av ”referensscenario” mot ”gruvscenario”. rAps bygger på statistiska samband och kan simulera regionalekonomisk utveckling givet antaganden om ekonomisk tillväxt etc.

9 rAps – regionalt Analys- och prognossystem

10 Vad kännetecknar scenarioanalys? Beskriver en möjlig utveckling givet vissa antaganden om framtiden. Bör ej tolkas som en renodlad prognos. Osäkerhet relaterat till antaganden om framtida utveckling. Resultat tolkas i förhållande till referensscenariot (inte faktiskt utfall)

11 Grundläggande antaganden: Referensscenario utan gruvsatsning där befolkningsutvecklingen följer den negativa trenden. Makroekonomisk utveckling enligt LU 2003/04 (Finansdepartementet).

12 Gruvscenario: Gruvscenario med direkt sysselsättning, produktion och investeringar enligt tidigare PEA. Gruvbrytningens livslängd enligt tidigare PEA (potential att förlängas betydligt). Direkt sysselsättning om 1071 personer under maxproduktion, motsvarande ca 34 % av kommunens arbetsföra befolkning i nuläget. Ökad efterfrågan av arbetskraft antas generera inflyttning. Investeringar om ca 356 MSEK i byggnader, betongstrukturer, vägar och parkeringsplatser under en fyraårsperiod. Analysen inkluderar ej investeringar i maskiner och annan utrustning, samt den infrastruktur som krävs för att frakta järnmalmsprodukter till marknaden.

13 Kan gruvinvesteringar vända befolkningsutvecklingen? I vår studie antas ett trendbrott ske — befolkningen tillåts växa så att förvärvsfrekvensen åtminstone inte sjunker. Således ett optimistiskt scenario. I praktiken kan befolkningstrenden sägas utgöra en flaskhals – lokalt expanderande sektorer begränsas av brist på arbetskraft, efterfrågeeffekten begränsas av pendlare etc. Egentlig frågeställning; vilken potential skapas lokalt av efterfrågechocken?

14 Befolkningsutveckling:

15 Vad driver befolkningsutvecklingen? Inflyttning av arbetskraft krävs för att möta efterfrågan av arbetare till gruvsatsning. Ytterligare arbetstillfällen genom multiplikatoreffekter. Osäkerhet relaterat till andelen inflyttare/långpendlare, men även veckopendlare bidrar till lokal efterfrågan.

16 Direkt/indirekt sysselsättning:

17 Vad driver sysselsättningsutvecklingen? Lokala leveranser av varor och tjänster till gruvverksamhet. Ökande befolkning, sysselsättning och inkomster bidrar till lokal efterfrågan av varor och tjänster. En viktig faktor är entreprenörskap (som dock ej modelleras).

18 Modellberäknade inkomster:

19 Sammanfattning: Gruvprojektet bidrar till att skapa förutsättningar för tillväxt. Befolkningen antas överstiga 9000 invånare under mitten av nästa årtionde. 100 direkta gruvjobb kan potentiellt ge upphov till 147 ytterligare jobb i Pajala under produktionsfasen. Ökade inkomster.

20 Alternativscenario (ingår ej i studien); Modellkörning med mer moderat inflyttning (default i rAps). Befolkningstopp kring 7300 invånare under mitten av nästa årtionde. 93 indirekta arbetstillfällen per 100 gruvjobb, med stor andel inpendlare.

21 Avslutande kommentarer: Vårt scenario utmålar ett tydligt trendbrott, men detta bör ses i ljuset av gruvprojektets storlek i förhållande till den lokala arbetsmarknaden och kommunens engagemang som respons på investeringen. Långpendling är en möjlighet, grannkommunerna är dock små, avstånden långa, och infrastrukturen begränsad. Fortsatta studier bör inkludera fler alternativa scenarier (med och utan trendbrott), samt ytterligare analys av vilka ”flaskhalsar” som kan tänkas uppstå.

22 Gruvverksamheten kan förändras – potential för en mer långsiktig brytning. Svårt att förutse agglomerationseffekter (”kluster” av ftg.) samt värdera ackumulation av humankapital och socialt kapital. Entreprenörskap och diversifiering av ekonomin är viktigt för framtiden. Avslutande kommentarer: