Tema: SJÄLVKÄNSLA Välkommen och presentation ca min

En presentation över ämnet: "Tema: SJÄLVKÄNSLA Välkommen och presentation ca min"— Presentationens avskrift:

1 Tema: SJÄLVKÄNSLA Välkommen och presentation ca 10-15 min
Börja PowerPoint-presentationen bild 1 Hälsa välkommen, presentera temat Vad betyder ordet självkänsla egentligen? Är det något viktigt som vi vuxna kan påverka? Är det något medfött som mer finns i vår personlighet? Varför används begreppet så ofta idag? Gå igenom kvällens agenda. Välj lämplig presentationsövning. Förslag finns i dokumentet Presentationsövningar som laddas ner via

2 och stödja barn till att våga vara den han eller hon är.
Så kan du träna ditt barns självkänsla! ”Kom och ta del av hur du kan uppmuntra och stödja barn till att våga vara den han eller hon är. Det är en bra investering för både dig själv, ditt barn eller i din pedagogiska yrkesroll "Något av det finaste som föräldrar vill ge sina barn går inte att köpa för pengar: en god självkänsla" Stärk din självkänsla! Så ger du ditt barn självkänsla "Det bästa med självkänsla är att den kan tränas upp! ” (Jana Söderberg) Inledning av temat bild 2 ca 5 min Ge exempel på rubriker från tidningar typ ”Så stärker du barnets självkänsla” ”Den viktiga självkänslan” På kurs för bättre självkänsla

3 Vad är självkänsla för dig?
Vad är självkänsla? bild 3 ca 10 min Låt föräldrarna samtala i mindre grupper kring frågan: Vad betyder ordet självkänsla för dig? Fråga om några föräldrar vill dela med sig i helgrupp

4 Definition av begreppet
Självkänsla handlar om VEM jag är… HUR väl jag känner mig själv… HUR jag förhåller mig till mig själv... Definition av begreppet självkänsla bild 4 ca 5-10 min Det finns flera olika sätt att beskriva och definiera begreppet självkänsla. För att avgränsa det och skapa något gemensamt att tala kring kan vi använda följande definition: Gå igenom punkterna på bild 4 i presentationen. Självkänsla handlar om VEM jag är… HUR väl jag känner mig själv… HUR jag förhåller mig till mig själv... Fråga föräldrarna om några korta tankar utifrån definitionen.

5 Dialogspelet Övning: Dialogspelet bild 5 ca 15 min
Du hittar övningen i sin helhet i dokumentet: Övning självkänsla på Dela ut en uppsättning kort och en spelplan till varje grupp. Korten läggs med textsidan nedåt. En av föräldrarna i gruppen börjar med att ta översta korten i högen. På varje kort finns ett påstående. Den förälder som drar kortet läser påstående högt och markerar sedan sitt ställningstagande till påståendet genom att lägga kortet på det fält på spelplanen som överensstämmer bäst med hur han/hon tycker samt ger en kort motivering till varför . Därefter ges föräldrarna i tur och ordning möjlighet att ta ställning till det dragna kortet genom att flytta det till annan ruta eller låta det ligga kvar samt ge en kort motivering till varför. När alla föräldrar haft möjlighet att ta ställning till kort nr 1 går turen vidare till nästa förälder som drar ett nytt kort i högen, läser upp, tar ställning till och därefter lämnar vidare till nästa förälder att ta ställning till detta kort.

6 Mia Törnblom om självkänsla
Psykologen Sara Widén pratar om självkänsla Film bild 6 ca 15 min Filmerna återger två olika personers beskrivningar av - och tankar om - självkänsla. Visa båda filmerna för föräldrarna led därefter en kort gruppdiskussion runt det som sades i filmerna. Filmerna finns på Youtube (se länkar nedan) samt inlänkade i PowerPoint-presentationen bild 6 Film 1: Mia Törnblom, vägledare i personlig utveckling Film 2: Sara Widén, psykolog Gruppdialog om: Vad tänker ni om det som sades i filmerna? Stämmer det? Stämmer det inte?

7 Vad säger forskningen? Vetenskap Utvärderad, granskad Populärpsykologi
Ej utvärderad, författaren i centrum Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet i dessa böcker stämmer dock inte alltid med de fakta om självkänsla sam grundar sig på tusentals forskningsstudier. I den populärvetenskapliga litteraturen är det oftast författarens egna erfarenheter som står i centrum och många av de metoder som förespråkas är inte utvärderade eller granskade. I den vetenskapliga litteraturen utgår man däremot från utvärderade metoder och granskad fakta. Där beskrivs självkänsla som ett mycket komplicerat fenomen och här finns heller inga enkla universallösningar.

8 Vi kanske hellre bör prata om optimal självkänsla i
stället för hög och låg självkänsla? Vi har ofta fått lära oss att hög självkänsla är lika med bra (självkänsla) medan låg självkänsla är lika med dålig självkänsla. Det är dock inte ett helt rättvisande att prata på det sättet eftersom det finns olika typer av både låg och hög självkänsla; låg-stabil, låg-instabil, hög-stabil, hög-instabil. Hög självkänsla betyder alltså inte per automatik alltid något positivt. Däremot kan vi prata om optimal självkänsla; den ”bästa” självkänslan. Det är utifrån en tanke om ”optimal självkänsla” som resten fakta presenteras. För mer information om optimal självkänsla, låg-stabil, låg-instabil, hög-stabil, hög-instabil, osv se extra materialet ”Vad säger forskningen” där fakta är hämtad från boken ”Självkänsla – bortom populärpsykologi och enkla sanningar”, Magnus Lindwall

9 Optimal självkänsla Accepterar sig själv som man är med fel och brister Behöver inte känna sig överlägsen andra Behöver inte konstant bekräfta sig själv Uppfattar sig själv som värdefull och älskad En person med optimal självkänsla Accepterar sig själv som man är med fel och brister Behöver inte känna sig överlägsen andra Behöver inte konstant bekräfta sig själv Uppfattar sig själv som värdefull och älskad

10 - det viktigaste för att förutsäga självkänsla hos barn och unga.
Upplevd kompetens inom viktiga områden och social acceptans från viktiga personer - det viktigaste för att förutsäga självkänsla hos barn och unga. Vad har betydelse för barn och ungas utveckling av en optimal självkänsla? Upplevd kompetens inom viktiga områden och social acceptens från viktiga är personer det viktigaste för att förutsäga självkänsla hos barn och unga. Det handlar alltså om barnets upplevelse av sig själv – vad det kan (kompetens) och hur viktigt barnet uppfattar att kompetensen (området för kompetensen) är. För att förstå behöver vi inta barnets perspektiv – vad är viktigt för barnet? Utifrån detta blir det alltså viktigt att vi antingen hjälper barnet att skaffa sig kompetens inom de områden som han/hon anser som viktiga eller att vi hjälper till att tona ner betydelsen av området, eller båda delarna. Vi behöver vara ärlig och realistisk när det gäller barn och ungas styrkor och svagheter, hjälpa dem att identifiera vilka färdigheter och förmågor de bör förbättra, men även hjälpa dem med hur de kan förbättra dessa kompetenser Social acceptans: När personer blir accepterade och bekräftade i sin omgivning känner de sig säkra och trygga vilket gör att deras självkänsla kan stärkas från insidan via utsidan.

11 Hur kan vi hjälpa barnet?
Skapa en miljö så att barnet kan lyckas Skapa ett socialt klimat där barnet jämför sig med sig själv Hjälpa barnet att se sig som föränderligt, att man kan lyckas, förbättras mm om man anstränger sig. Vara ärliga och realistiska när det gäller styrkor och svagheter Hjälpa barnen att förbättra färdigheter Undvika att göra ditt barns självkänsla till ett projekt (För att hjälpa våra barn till en optimal självkänsla behöver vi arbeta med att stärka deras kompetens och färdigheter, skapa acceptans och trygghet. När personer blir accepterade och bekräftade i sin omgivning känner de sig säkra och trygga vilket gör att deras självkänsla kan stärkas från insidan via utsidan) Skapa en miljö så att barnet kan lyckas. Som vuxna kan vi skapa miljöer som står för social acceptans, trygghet och gör det möjligt för barnet att lyckas. Skapa ett socialt klimat där barnet jämför sig med sig själv. Vi kan även hjälpa barnet att jämföra sig och sina framgångar mer med sig själv istället för att jämföra sig med andra. Uppmuntra en korrekt självuppfattning Vi behöver vara ärlig och realistisk när det gäller barn och ungas styrkor och svagheter, hjälpa dem att identifiera vilka färdigheter och förmågor de bör förbättra, men även hjälpa dem med hur de kan förbättra dessa kompetenser Hjälpa barnet att se sig som föränderligt, att man kan lyckas, förbättras mm om man anstränger sig. Vi behöver även vara medveten om att självkänslan är föränderlig och speciellt känslig (på gott och ont) vid vissa tillfällen/tidpunkter i livet. Tonåren är exempel på en sådan tidpunkt.

12 Kan man träna självkänsla genom olika tekniker?
Film: Kan man träna självkänsla? bild 12 ca 2 min Kan man träna självkänslan genom att använda olika metoder /tekniker? Filmen finns på Youtube (se länk nedan) samt inlänkade i PowerPoint-presentationen Uppföljning av filmen bild 12 ca 5-10 min Förslag på dialogfrågor: Afirmationer, mentalträning, är det något ni använder er av när det gäller er själv eller era barn? Kan det vara användbart? Använder vi liknande metoder utan att vi tänker på vad vi gör? (ex sätter upp foton på barnen, sätter upp bilder de gjort, visar på andra sätt att vi tycker om dem är stolta över dem)

13 ”Vad du säger om mig Det du tror om mig Sådan du är mot mig
Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig Så´n blir jag” (Gunilla Niss) Dikt bild ca 5 Läs dikten för föräldrarna. Fånga kort upp reflektioner och tankar. Dikten kan med fördel visas under avslutningen av temat. Att fundera över och sammanfattning: ca 10 min Fundera enskilt: Hur kan jag bidra till att mitt barn utvecklar en optimal självkänsla? Vad gör jag idag? Vad kan jag göra mer av? I storgrupp: Finns det något särskilt att ta med sig från denna träff? Lärdomar, tankar? Utvärdering av träffen ca 5min