CENTRAL VENKATETER.

En presentation över ämnet: "CENTRAL VENKATETER."— Presentationens avskrift:

1 CENTRAL VENKATETER

2 Central venkateter anläggs hos patienter som är:
I behov av intravenös tillförsel under längre tid I behov av att få kärlretande läkemedel eller stora vätskemängder Svårstuckna I behov av mätning av centrala ventryck Hemodialys Centrala infarter Linda Jakobsson

3 Centrala infarter Linda Jakobsson
Varför är det viktigt att hantera den centrala infarten med god hygien? För att minimera risken för infektion. Centrala infarter Linda Jakobsson

4 Centrala infarter Linda Jakobsson
Vilka faktorer påverkar infektionsrisken vid hantering av central venkateter? Handhavandet Patientens grundsjukdom (dåligt immunförsvar, intensiv vård, TPN behandling, brännskada). Antalet trevägskranar/ kopplingar på katetern Antalet hanteringstillfällen. Plats där katetern läggs tex ljumske. Centrala infarter Linda Jakobsson

5 Centrala infarter Linda Jakobsson
Hur kan förväxling av venkatetrar, epidurala katetrar och matningssonder förhindras? Märk den centrala venkatetern med etikett central venkateter – ej färgade. Hela namnet utskrivet, ej förkortning. Centrala infarter Linda Jakobsson

6 Centrala infarter Linda Jakobsson
Hur uförs en korrekt handdesinfektion? Vad ska alltid användas vid all hantering av central venkateter? 2-4 ml handsprit (visa hur man gör). Handskar, höggradigt rena eller sterila. Centrala infarter Linda Jakobsson

7 Centrala infarter Linda Jakobsson
Hur ska patienten ligga när läkemedel ges eller vid omläggning av central venkateter och varför? Vid hantering av central venkateter bör planläge eftersträvas för att undvika luftembolisering. Viktigast är att systemet är slutet och vätskefyllt. Centrala infarter Linda Jakobsson

8 Centrala infarter Linda Jakobsson
Vilken är den viktigaste åtgärden för att förhindra stopp i katetern och hur utförs denna åtgärd ? Den viktigaste åtgärden för att förhindra stopp i katetern är att spola med 10 ml NaCl 9 mg/ml minst fyra gånger efter varje infusion/injektion samt efter blodprovstagning. All spolning sker med mekanisk teknik dvs starta och stoppa (2 ml åt gången och pausa osv) Då bildas turbulens i slangen och rengörningen blir som mest effektiv. Spola de sista 4-5 ml långsamt för att undvika att blod backar upp igen.  Centrala infarter Linda Jakobsson

9 Centrala infarter Linda Jakobsson
Hur länge ska huden torka när du tvättat med klorhexidinsprit/ Dermapreop innan du kan sätta på nytt förband? Hur länge ska du vänta innan du kan använda injektionsmembran efter att du desinficerat den? Låt huden lufttorka innan nytt förband sätts på. Gnugga ordentligt på membranet. Vänta 30 sekunder innan du använder det. Centrala infarter Linda Jakobsson

10 Centrala infarter Linda Jakobsson
Hur ofta ska en central venkateter läggas om och hur ofta ska trevägskran eller injektionsmembran bytas? Var tredje dag i slutenvård och var 7:e dag i öppen vård. Centrala infarter Linda Jakobsson

11 Hur kontrolleras backflödet i en central venkateter och hur ofta?
Genom att kontrollera backflöde märks att katetern har behållit sitt intravasala läge Detta görs dagligen när det pågår kontinuerlig infusion, förslagsvis då infusion byts. Om osäkerhet om kateterns läge finns eller före injektioner, kontrolleras alltid backflöde. Spola med några ml NaCl 9 mg/ml och aspirera försiktigt tills det kommer blod i slangen men inte ända upp i sprutan Spola därefter med minst 10 ml NaCl 9 mg/ml x 4 med mekanisk teknik. Centrala infarter Linda Jakobsson

12 Centrala infarter Linda Jakobsson
Hur ser du att en centralvenös infart är infekterad? Hur kan du misstänka att patienten har en KRI- kateterrelaterad infektion och hur tar du blododlingen? De flesta infektioner lokaliserar sig runt centrala kateterns insticksställe och ger upphov till rodnad, svullnad och varbildning. Meddela ansvarig läkare. Även septiska symtom (feber, tacycardi, tacypne, leukocytos etc.) kan förekomma.  För att diagnosen kateterrelaterad infektion (KRI) ska kunna ställas måste septiska symtom föreligga helst tillsammans med positiv blododling. Denna ska vara tagen både perifert och från CVK. Det måste vara växt av samma mikroorganismer i blododling perifert och från central venkateter. Skriv klockslag och fråga efter tillväxttid. Odlingarna ska helst tas samtidigt eller max tas inom 15 minuter.  Centrala infarter Linda Jakobsson

13 Hur märker du att en patient fått en luftemboli? Vad gör du?
Symtom på luftemboli kan vara t ex andfåddhet, hållsmärta, blodiga upphostningar , yrsel och feber. Stäng centrala venkatetern, lägg helst patienten i vänster sidoläge, sänk huvudändan och ge 15 l syrgas på traumamask. Kontakta narkosläkare omedelbart. I hemmiljö ring 112. Centrala infarter Linda Jakobsson

14 Hur märker du att det är stopp i den centrala venkatetern? Vad gör du?
Går ej att infundera eller aspirera. Kontrollera kopplingar. Prova att spola igenom med NaCl 9 mg/ml flera gånger. Använd inte mindre än 10 ml spruta. Forcera inte om motstånd.  Uppmana patienten att röra på armen, ändra till sidoläge, vrida på huvudet, sträcka på halsen, sitta eller ligga, hosta, djupandas, krysta eller sänka huvudändan.  Vid utebliven effekt tas kontakt med narkosläkare för ev Actilyse behandling. Centrala infarter Linda Jakobsson

15 Centrala infarter Linda Jakobsson
Vad ska du göra dagligen hos patienter som har en central venkateter och varför? Utvärdera behovet! Infektionsrisken ökar med antalet kateterdygn! Inspektera instickstället, förbandet, kateter , flödet och märkning. Dokumentera på checklista. Centrala infarter Linda Jakobsson