Leg. Sjukgymnast och projektledare Målfokuserad Funktionell Träning

En presentation över ämnet: "Leg. Sjukgymnast och projektledare Målfokuserad Funktionell Träning"— Presentationens avskrift:

1 Leg. Sjukgymnast och projektledare Målfokuserad Funktionell Träning
Cerebral Pares Ammi Bexelius Leg. Sjukgymnast och projektledare Målfokuserad Funktionell Träning

2 Cerebral Pares Följden av en tidig skada/utvecklingstörning i den omogna hjärnan. Skadan är stationär men dess yttringar förändras över tid.

3 Cerebral Pares En ”Beskrivande diagnos” INTE en diagnos
som säger något om anledningen till symptomen. Ex bihåleinflammation, blåskatarr

4 Utbildningsblock i Cerebral pares
Orsaker/Riskfaktorer Klassifikation Diagnosgrupper Neurologiska tilläggshandikapp Andra vanliga problem

5 Cerebral Pares forts 2,5/1000 födda barn, 50% i Sverige är för
tidigt födda. Vanligaste motoriska funktionshindret hos barn i västvärlden. Alltid ett problem med motorik och hållning/balans, ofta tilläggshandikapp Definitionen har ändrats vilket vi kommer till senare

6 Orsaker/Riskfaktorer
Prenatala infektioner genetiska cirkulatoriska intrauterin tillväxthämning prematuritet Prenatala skador fram till födelsen är vanligast. Graviditetens 3 första månader är en känslig period för fostret. Mamman kan få havandeskapsförgiftning, röda hund, herpes, CMV (cytomegalivirus) men även andra inf. Kan medföra att barnet får en skada. Andra orsaker kan vara högt blodtryck, diabetes, kronisk njursjukdom, flerbörd. Tillväxthämning De flesta barn som föds efter v. 27 överlever.

7 Perinatala syrebristtillstånd hjärnblödning nyföddhetsgulsot
infektioner Från förlossningsstart – till ca 7 dagar efter under20% av barnen har skadats vid förlossningen Sjd hos mamman som kan medföra risker för barnet är högt blodtryck, diabetes, kronisk njursjukdom. Andra riskfaktorer är rökning, missbruk, tvillingfödsel. Den vanligaste orsaken till barn inte överlever eller blir funktionshindrade är underburenhet dvs att barnet är fött före v.37 eller har en födelsevikt under 2500 gram.

8 Postnatala syrebristtillstånd skallskada CNS infektion
Från ca 7 dagars ålder till 2 år Drunkning, trauman, infektioner ex meningit

9 Skadegrad När Svårighetsgraden Hur länge
Hur kraftigt och hur länge det pågick, det finns tillförlitliga undersökningar som kan ge svar på var/när skadan skedde MR, DT

10 Här sker nervcellsnybildning i cortex-hjärnbarken
Befruktning veckor veckor veckor veckor/förlossning nervcellerna i hjärnan organiseras och får olika funktioner nervcellstillväxt och förflyttning myeliniseringen startar Hälften av alla barn med CP är födda för tidigt, ofta PVL. Underburna barn vikt under gram vanl orsak till cp Myeliniseringen är klar vid ca 2 år 15% av alla barn med cp som uppfyller kriterierna för cp har ingen märkbar förändring på hjärnan MR, DT missbildningar skador i periventrikulära hjärnbarken + vita substansen grå substans i

11 Symptom som påverkar motoriken
Spasticitet Dystoni/Dyskinesi Kvarvarande nyföddhetsreflexer Perceptionssvårig-heter Muskelsvaghet-pareser Dyskoordination Felställningar i muskler/leder/skelett (sekundära symptom) Spasticitet=ökat motstånd som är hastighetsberoende när man försöker böja eller sträcka ut en arm ex. Dystoni=växlingar i muskelspänningen, dyskinesi=förmycket rörelser, ataxi=skakande rörelser, bristande samordning. Dyskoordination=svårighet att samordna rörelser

12 Tidigare indelning efter lokalisation
Hemiplegi, spastisk, 40% av alla CP Diplegi, spastisk, 40% Tetraplegi, spastisk, 6%

13 Dyston cerebral pares Fullgångna tillväxthämmade barn
Förlossningskomplikationer Dystona, stela rörelser, kvarstående nyföddhetsreflexer som påverkar den motoriska utvecklingen Rullstolsbundna Psyk.utv.störn 60%, Ep 30%, talstörning 75% hörselnedsättn. 20% Dyston växlingar i muskelspänning

14 Hyperkinetisk cerebral pares
Prematura med neonatala komplikationer, gulsot, syrebrist Överdrivna skruvande rörelser, kvarstående nyföddhetsreflexer, blickpares uppåt Oftast normalbegåvade, EP 10%, hörselnedsättning 50 %, talstörning 65 %

15 Ataktisk cerebral pares
20 % ärftliga, oftast okänd orsak Koordinationssvårigheter, skakighet, balansproblem, låg muskelspänning Långsam motorisk utveckling sitter vid 1 år, går 2-5 år, de flesta lär sig springa Psykisk utv. störn. 65 %, Ep 20 %, talförsening 90 %, synproblem 50 %

16 Ny klassifikation 2006-7 New CP
Redan Freud påpekade att CP var mer än ett motoriskt problem Under 2007 presenterades en ny definition där tonvikt lagts även på andra neurologiska tilläggshandikapp Cerebral pares beskriver en grupp permanenta störningar av utvecklingen beträffande rörelse och hållning, förorsakande aktivitetsbegränsning, som hänförs till icke progredierande störningar, som inträffat när hjärnan utvecklades under fostertiden eller nyföddhetsperioden. Som tilläggshandikapp kan barnen ha epilepsi, sensibilitetsbortfall, kognitiv dysfunktion samt problem med kommunikation, perception och beteende.

17 Neurologiska “tilläggs handikapp”
Psykisk utvecklingstörning Inlärningssvårigheter Beteende störning Epilepsi Tal och språkstörningar Hörselnedsättning Syn och ögonproblem Urinvägsbesvär 60% av alla barn med CP har 2 eller flera tilläggshandikapp 1/3 har inte några intelektuella svårigheter. 1/3 är ”långsamma” har nedsatt koncentrationsförmåga, inlärningssvårigheter mm 1/3 är psykiskt utvecklingsstörda

18 Nya klassifikationen Unilateral form Bilateral form
GMFCS Gross Motor Function Classification System I-V MACS Manual Ability Classification System

19 nivån är densamma i stort sett. Kan göras redan före 2 års ålder.

20 MACS nivåer I Hanterar föremål lätt och med gott resultat
II Hanterar de flesta föremål men med något begränsad kvalitet och/eller snabbhet III Hanterar föremål med svårighet och behöver hjälp att förbereda och/eller anpassa aktiviteter IV Hanterar ett begränsat urval av lätthanterliga föremål i anpassade situationer V Hanterar inte föremål och har kraftigt begränsad förmåga att utföra även enkla handlingar

21 Unilateral (Spastisk Hemiplegi)
Prenatala faktorer 75 % Symptom från ca 4 mån Alla går före 3 år Nedsatt handfunktion större problem än funktion i benet, hos 50 % av barnen Psykisk utvecklingsstörning hos 20 % Epilepsi hos 30 % Tal-& språkstörningar hos 20 % Även vanligt med synfältsbortfall

22 Bilateral I-III (Spastisk Diplegi)
65 % är för tidigt födda Muskelspänningen förändras över tid Alla extremiteter drabbas men benen mer än armarna 50 % kommer ej att kunna gå utan stöd 30 % psykisk utvecklingsstörning 30 % inlärningssvårigheter 15 % epilepsi synskador vanligt, CVI Cerebellär visual impairment= CVI. Initialt har barnen oftast sträckspasticitet därefter böj. Vid ca 10 månader är spasticiteten tydlig. Man brukar säga att barnen har ett hypotont, ett dystont och ett spastiskt stadium

23 Bilateral IV-V (Spastisk Tetraplegi)
Hela kroppen påverkad, men armarna mer än benen Saknar egen förflyttning Oftast psykisk utvecklingstörning Ofta epilepsi 80 % mikrocefali 50 % funktionellt blinda 20 % saknar kommunikation Oftast fullgångna men i och med att man klarar extremt underburna barn hör 40% till den gruppen. Syrebristtillstånd, intrauterin infektion, CNS missbildningar

24 Allmän pediatriska problem
Nedsatt längd och vikt - tillväxt Uppfödningssvårigheter Tandproblem Obstipation Dregling Andningsproblem Sömnsvårigheter Smärtor