Klara, färdiga, gå – Idrott och skatter Stockholms idrottsförbund, /27

En presentation över ämnet: "Klara, färdiga, gå – Idrott och skatter Stockholms idrottsförbund, /27"— Presentationens avskrift:

1 Klara, färdiga, gå – Idrott och skatter Stockholms idrottsförbund, 2014-11-25/27
Kontrollen av denna grupp visar på skattefel vad gäller kontrolluppgifter/arbetsgivaravgifter – bl.a. som en följd av oredovisade arvoden och förmåner, felaktig tillämpning av reglerna för skattefri reseersättning och skattefritt traktamente samt felaktig tillämpning av den s.k. halva prisbasbeloppsregeln, inkomstskatt och moms – bl.a. som en följd av att inkomster som inte har naturlig anknytning, och som inte heller är hävdvunna, inte tas upp till beskattning samt reklamskatt.  Gruppen använder i begränsad omfattning våra e-tjänster. Skatteverket har i överenskommelse med Riksidrottsförbundet (RF) åtagit sig att i samverkan med idrottsrörelsen informera om gällande skatteregler. Bildspelet ” Klara, färdiga, gå - Idrott och skatter ” utgör utgångspunkten för informationen. Vid presentationen bör ovan exemplifierade felkällor, och våra e-tjänster, speciellt lyftas fram. En sådan inriktning innebär – helt medvetet – att de företeelser som är mer vanliga inom elitidrotten (t.ex. sign-on bonusar, agenter, pensionslösningar, arenahyror) kommer att betonas i mindre omfattning eller inte nämnas alls. Informationen till elitidrotten får istället tillgodoses genom vår hemsida, vid Idrottens Skattedag och genom vår kontrollverksamhet etc. ! Vid informationerna bör möjligheten att ansöka om befrielse från att lämna särskild uppgift särskilt lyftas fram.

2 Innehåll Arbetsgivare Idrottsutövare Icke idrottsutövare
Domare Tränare Icke idrottsutövare Kontrolluppgifter

3 Ansvar Föreningen ansvarar själv för sina åtaganden i egenskap av juridisk person Styrelse liksom medlemmar har därför inget personligt ansvar om de fullgjort sina skyldigheter som företrädare Den som agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt utöver sina ramar eller inte fullgjort sina skyldigheter som företrädare, kan dock bli personligt ansvarig Ansvar Grundläggande är skillnaden mellan föreningens ansvar å ena sidan och de enskilda medlemmars liksom styrelsens personlig ansvar å den andra sidan. Medlemmar har inget personligt ansvar för föreningens skyldigheter. Inte heller styrelseledamöter har något personligt ansvar för föreningen, om de fullgjort sina skyldigheter som företrädare för föreningen. Om en företrädare för föreningen agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt i sin roll, kan företrädaren bli personligt ansvarig. Man talar då om att ett ”ansvarsgenombrott” skett mellan föreningen och dess företrädare. Det är därför viktigt att man som företrädare vet vilka skyldigheter man har och vad man får göra inom ramen för sitt företrädarskap i föreningen. Frågan om företrädaransvar regleras i Skatteförfarandelagen 59 kap 12 §. Den omfattar företrädare för alla juridiska personer, dvs. HB, AB, stiftelser och ideella föreningar. Företrädaransvaret innebär enbart ansvar av ekonomisk art. Det ekonomiska ansvaret är solidariskt, dvs Skatteverket kan kräva vilken företrädare som helst förutsatt att denne visat uppsåt eller grov oaktsamhet. Det måste också finnas en dom som grund för betalningsskyldigheten. Domen gäller alltså att föreningen är skyldig pengar. Vilka som i det enskilda fallet är ansvariga företrädare gäller enligt nedan: 1) Ordförande, 2) Kassör, 3) Andra (i första hand övriga styrelseledamöter) som varit med och beslutat. Härmed menas också t ex klubbdirektör (motsvarande VD) som sköter de dagliga göromålen och som beslutar vad som ska betalas och inte. Ovan nämnda företrädare blir betalningsansvariga om de uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att betala skatter och avgifter. (Enligt SFL är även avgifter skatt; Socialavgiftslagen talar om skatter och avgifter). Är alla ense om att ”vänta med” att betala in skatt/avgift är alla solidariskt ansvariga. Om någon reserverar sig på möte – och det finns protokollfört – räcker detta för att fria sig. Man kan inte begära att företrädare begär sin klubb i konkurs, men han kan avgå. Ansvarsbefrielsen gäller i så fall framför allt för kommande skulder. Grov oaktsamhet kan vara att inte vidta åtgärder för en förening i trångmål med skatter. Det behövs alltså inte mer än underlåtenhet för att oaktsamheten ska vara grov. Beträffande hur lång tid som ska ha förflutit innan oaktsamheten är grov gäller egentligen att man missat en inbetalning. I praktiken blir det snarare att föreningen försuttit två inbetalningstillfällen om det handlar om månatliga inbetalningar. Vilket ansvar har företrädare för huvudklubb i förhållande till funktionärerna i undersektionerna? Vad händer om en kassör i en sektion av den stora klubben underlåter att betala in skatter? I princip är den ansvarige den som underlåtit att betala in. Skulle det vara så att kassören i en underavdelning låtit bli att betala kan han bli ansvarig. Det innebär å andra sidan inte att företrädare för huvudklubben undgår ansvar om han vetat eller borde ha vetat att skatter inte betalts. Oftast torde det vara så att kassörer i sektionerna redovisar uppåt och själva inbetalningarna görs centralt. Annars skulle det nästan innebära att sektionerna skulle vara egna juridiska personer och ha egna organisationsnummer. Hur ska styrelsen göra för att slippa företrädaransvar? Troligen krävs ett extra årsmöte som tar ställning till hur ett obestånd ska lösas. Åtgärder kan innefatta: - Betalningsinställelse. Den kommer till genom att föreningen skriver till alla borgenärer om att betalning inte är att vänta (öppen betalningsinställelse). Eller också låter man bara bli att betala dem (tyst betalningsinställelse). - Ansökan om företagsrekonstruktion. Föreningen ansöker hos tingsrätten (TR) om rekonstruktion. TR beslutar och utser rekonstruktör (som föreningen troligen redan kontaktat). I första vändan har då föreningen tre månader på sig att komma överens med borgenärerna om betalningsvillkor, t ex i form av ackord. - Ackord kan vara offentligt ackord. Detta kan tvingas fram om en majoritet av borgenärerna är för det. TR beslutar. Det kan också vara underhandsackord, vilket gäller om parterna kommer överens. - Konkurs. Alla fordringsägare kan ansöka om konkurs. För att visa på obestånd finns två presumtionsregler. a) Skatteverket eller annan borgenär kan betalningsuppmana gäldenären. Denne har då en vecka på sig att ansöka om konkurs (2 kap 9 § konkurslagen), b) Borgenär kan även åberopa ett misslyckat utmätningsförsök av Kronofogdemyndigheten (2 kap 8 § konkurslagen). Någon/några av ovanstående åtgärder ska vidtas före förfallodagen. Med förfallodag menas den dag som skulden ursprungligen skulle ha varit betald (t ex den 12 i månaden). Förvaltningsrätten beslutar om ansvaret efter ansökan från Skatteverket. Det finns också möjlighet att träffa överenskommelse. Skatteverket kan finna att det inte kommer att få mer än ett visst belopp från en företrädare. Verket kan därmed nöja sig med detta. Det är inte så att ansvar utkrävs omedelbart. Från underlåtenhet att betala skatt till dess att ansvar utkrävs är det en lång väg med åtskilliga varningssignaler. Förloppet är ungefär det att det efter betalningsförsummelse går ut en påminnelse till föreningen. Efter ytterligare försummad inbetalning kan det gå ut skrivelse till företrädaren att företrädaransvar kan komma i fråga. Företrädaren bereds då möjlighet att gå i svaromål och kan också få reda på om det finns möjlighet till överenskommelse. Om inte företrädaren visar att han är oskyldig eller fel person i sammanhanget kan Skatteverket ansöka om betalningsansvar. Skatteverket skriver ansökan och skickar den till Förvaltningsrätten. Rätten skickar den i sin tur till företrädaren för kommunikation varefter denne kan förklara sig eller invända i den därmed påbörjade rättsprocessen. Innan förloppet har kommit till förhandling i Förvaltningsrätten har det gått en tid sedan själva betalningsförsummelsen. Har föreningen under tiden hunnit betala skulden är hela saken utagerad. Ansvaret för företrädaren är ju gemensamt med föreningens och betalar den blir det inget kvar att förhandla om. Företrädaren blir heller inte skyldig Skatteverket något för rättegångskostnader. Straffansvar. Frågan om brott i mål mot juridiska personer är mer knutet till person, dvs. till vem som begått brottet. Det kan då vara fråga om vem som undertecknat deklaration eller reklamskatteredovisning. Märk att underlåtenhet att betala inte nödvändigtvis innebär ett brott. Att underteckna en deklaration som inte stämmer med verkligheten kan däremot vara en annan sak.

4 Arbetsgivare Arbetsgivare Skatte- och avgiftsanmälan
Anmäl att ni är arbetsgivare Föreningen ska som arbetsgivare göra avdrag för preliminär skatt redovisa arbetsgivaravgifter lämna kontrolluppgift Arbetsgivaravgifter 2013

5 Skatte- och avgiftsanmälan
När föreningen första gången ska betala ut ersättning för arbete ska en anmälan göras till Skatteverket så att föreningen blir registrerad i arbetsgivarregistret. Anmälan görs på blankett ”Skatte- och avgiftsanmälan” (SKV 4620) Skatte- och avgiftsanmälan När föreningen första gången ska betala ut ersättning för arbete ska en anmälan till Skatteverket göras så att föreningen blir registrerad i arbetsgivarregistret. Anmälan ska göras i god tid genom att fylla i blanketten Skatte- och avgiftsanmälan (SKV 4620). Obs! Anmäl kan inte göras elektroniskt. Föreningar som bara betalar ut idrottsersättningar under halvt prisbasbelopp behöver inte registrera sig som arbetsgivare

6 Anmäl att ni är arbetsgivare
sid. 1 x IF Idrott Idrottsvägen Sportsviken Anmäl att ni är arbetsgivare Bilden visar Skatte- och avgiftsanmälan – vad ansökan avser samt Avsnitt F. Uppgifter för registrering, Arbetsgivare Om föreningen ska registrera sig som arbetsgivare ska blanketten Skatte- och avgiftsanmälan lämnas in till Skatteverket. När ansökan är inskickad och registreringen gjord får föreningen en skattedeklaration, denna måste skickas in även om inte något ersättning utbetalts (nollad och underskriven), annars riskerar föreningen förseningsavgift och skönsbeskattning. Upplysningsvis, föreningen kan säsongsregistera sig som arbetsgivare. Då får föreningen två skattedeklarationer. Skattedeklarationen lämnas till Skatteverket när föreningen betalar ut lön, vid max två tillfällen under året. OBS påpeka att det är det viktigt att avregistrera sig som arbetsgivare om föreningen inte har anställda längre. sid. 2 20XX

7 Föreningen som arbetsgivare
Anmäl arbetsgivarregistrering till Skatteverket senast 14 dagar innan utbetalning Vid utbetalningar en eller ett par gånger per år kan föreningen med fördel anmäla sig som säsongsarbetsgivare. Arbetsgivardeklaration lämnas då bara de gånger utbetalning skett Lämna arbetsgivardeklaration senast den 12 i månaden efter utbetalning Betala arbetsgivaravgifter och avdragen skatt senast den 12 i månaden efter utbetalning Föreningen som arbetsgivare När ni första gången ska betala ut ersättning för arbete gör ni en anmälan till Skatteverket, så att Brf blir registrerad i arbetsgivarregistret. Anmälan gör ni med e-legitimation via verksamt.se eller genom att fylla i skatte- och avgiftsanmälan, SKV När Brf är registrerad som arbetsgivare får ni automatiskt de arbetsgivardeklarationer och den information som ni behöver för redovisning samt betalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. När ni är registrerade hos oss som arbetsgivare ska ni redovisa och betala skatteavdrag och arbetsgivaravgifter senast den 12 i månaden efter utbetalningen. (I januari och augusti är det den 17 som gäller). Synpunkter från Västervik: OBS! Fr.o.m kan även de som lämnar momsredovisning i momsdeklaration vara registrerad som säsongsarbetsgivare. Vi rekommenderar att BRF med enbart utbetalning av styrelsearvoden några gånger per år registrerar sig som säsongsarbetsgivare. När de är registrerade som ”vanliga arbetsgivare” glömmer de ofta att redovisa de månader utbetalning ej gjorts. Fördelarna blir då många att vara säsongsregistrerad. Arbetsgivardeklaration skall även för säsongsarbetsgivare lämnas månaden efter att utbetalning gjorts. Detta missförstår dock många och lämnar dels per utbetalning och dels en samlad arbetsgivardeklaration vid årsslutet. Om de lämnar elektroniskt kan detta ofta undvikas eftersom de då ser vad de redovisat under året. Nolldeklarationerna för arbetsgivaravgifter glöms ofta bort eftersom föreningen inte har något att redovisa. Vanligt problem hos större förvaltare. Verkar ha svårt att hålla reda på vilka som är säsongsregistrerade som arbetsgivare och vilka föreningar som ska redovisa varje månad. När föreningen inte lämnar arbetsgivardeklaration ger det Skatteverket mycket extra arbete med påminnelser och förseningsavgifter, som i slutändan leder till att arbetsgivardeklarationen fylls i med 0 kronor. Lätt att det blir missförstånd när det gäller vilken period och redovisningsmånad som ska skapas vid beställning av arbetsgivardeklaration. Om flera perioder skapas måste alla skickas in oavsett om det finns något att redovisa eller inte. Leder till extra arbete med förseningsavgifter och skönsbeskattning.

8 E-tjänsten Skattedeklaration (moms- och arbetsgivardeklaration)
Fördelar: behöver inte vänta på utskick av pappersblankett hjälp med uträkning summeringskontroll kvittens se uppgifter från tidigare perioder E-tjänst Skattedeklaration Arbetsgivardeklarationen lämnar ni med fördel elektroniskt – det är det snabbaste, säkraste och enklaste sättet att redovisa skatteavdrag och arbetsgivaravgifter till oss. Fördelarna är att: - Ni behöver inte vänta på att få hem blanketten, utan ni kan deklarera tidigare och egentligen vilken tid på dygnet som helst. - Ni får hjälp med uträkning och summering, så att deklarationen blir rätt från början. - Ni får direkt en kvittens på att skattedeklarationen kommit in. Om ni lämnar skattedeklarationen elektroniskt får ni även åtkomst till föreningens skattekonto vi Internet, där ni kan hålla koll på att inbetalningar m.m. kommer in ordentligt. Tänk på att ni alltid måste lämna arbetsgivar- och momsdeklaration om ni är registrerade för det – även om ingen löneutbetalning eller momstransaktion har gjorts! Vi vill ha in nollorna också! Är föreningen registrerad som säsongsarbetsgivare behövs inte detta. Den som ska lämna arbetsgivardeklarationen elektroniskt behöver ni dels en e-legitimation (liksom för alla våra e-tjänster) dels behöver ni anmäla det till oss så att vi kan koppla ihop er med föreningen i våra system. Prata gärna med oss om du har frågor om våra elektroniska tjänster.

9 Arbetsgivaravgifter Inkomståret 2014 Födelseår – 1937 0 % 1938 – 1948
10.21 % 1949 – 1987 31.42 % 1988 – 15.49 % Inkomståret 2015 Den fulla arbetsgivaravgiften kommer att vara densamma som för inkomståret 2014 (31,42 %). Inget beslut om arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år och pensionärer. Arbetsgivaravgifter 31,42 % Undantag 2013 För anställda som är födda 1937 eller tidigare betalar du varken socialavgifter eller särskild löneskatt. För anställda som är födda 1938—1947 betalar du bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. För anställda som inte har fyllt 26 år vid årets ingång (1987 -) betalar du bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av summan av övriga avgifter, dvs. 15,49 procent. Undantag 2014 För anställda som är födda 1938—1948 betalar du bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. För anställda som inte har fyllt 26 år vid årets ingång (1988 -) betalar du bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av summan av övriga avgifter, dvs. 15,49 procent. Vanliga fel i arbetsgivardeklaration 1. Vad gäller för dem som på grund av låg ålder har orsakat låga arbetsgivaravgifter (ag-avgifter) och senare klivit över åldersgräns? Detta sker ju inte under löpande år utan om åldersgränsen passerats inför nytt inkomstår. Konsekvensen blir att föreningen får betala högre ag-avgifter i efterhand, om SKV:s kontrollsystem reagerat. Omvänt gäller för den som orsakat fulla avgifter och sedermera på grund av ålder borde ha haft lägre avgifter. 2. De som är säsongsregistrerade som arbetsgivare (ag) kan också göra fel. De får ofta en arbetsgivardeklaration i början av året och fyller kanske i den på våren. Ag skickar in den och allt är bra. Vid slutet av året skickas vanligen ny ag-deklaration ut. Många föreningar uppfattar det som att de förväntas göra en sammanfattning av det som hänt under året. De skriver då i det belopp som de redan redovisat en gång. När SKV gör avstämning av KU ser det då ut som att det a) fattas en KU eftersom ag-deklarationen på det här viset har visat dubbelt så mycket i ersättning som KU:n har gjort, b) fattas ett belopp till på den KU som redan finns, c) på annat sätt uppfattas som att KU inte stämmer med ag-deklarationerna. 3. Säsongsregistrerade ag kan även göra fel på annat sätt. De får det nya årets första ag-deklaration ganska snart efter föregående års sista. På den nya står det i år 2014 (innevarande år) vilket avser 2014 års löner. Men sista ag-deklarationen för 2013 ska vara redovisad och betald per 17 januari När föreningen ser 2014 års ag-deklaration använder de den i stället för den som avser års utgåva ska ju användas tidigast i februari Därmed blir det för lite ag-avgifter registrerade på KU stämmer då oftast men det blir differens mellan KU och ag-deklaration. Antagligen blir det utredning och det hela slutar korrekt, men det tar tid och möda. 4. Kontantprincipen och ag-deklarationer. Här gäller att om Arbetsförmedlingen betalar ut bidrag till förening år 1 och samma förening med hjälp av bidraget år 2 betalar ut lön till ersättningsberättigad så ska lönen för mottagaren redovisas för år 2.

10 Idrottsutövare Idrottsutövare Vem är idrottsutövare? Ersättning
Reseersättning Vad är tjänsteställe Resor och reseersättning Fria inställelseresor Idrottsredskap Tävlingsvinster Förmåner Traktamente Stipendier

11 Vem är idrottsutövare? Aktiv deltagare i den idrottsliga verksamheten
Tränare Instruktör Lagledare Domare/linjemän Materialförvaltare Tävlingsfunktionär Vem är idrottsutövare? Till idrottsutövare räknas aktiva idrottare, tränare, instruktörer, materialförvaltare, lagledare, domare, linjemän och tävlingsfunktionärer. Kanslipersonal, vaktmästare, ordningsvakter, kökspersonal, styrelseledamöter eller försäljningspersonal räknas vanligtvis inte som idrottsutövare. Idrottsutövare är de personer som behövs för att genomföra match eller tävling

12 Ersättning till idrottsutövare
Arbetsgivaravgifter ska inte betalas och skatt inte innehållas om skattepliktig ersättning till idrottsutövaren understiger ett halvt prisbasbelopp ( kr, 2014) ( kr, 2015) per kalenderår Om ersättningen uppgår till eller överstiger ett halvt prisbasbelopp ska alltid arbetsgivaravgift betalas och skatt innehållas från första kronan Ersättning till idrottsutövare När en idrottsförening har betalat ut ersättning eller lämnat en förmån, som sammanlagt för helt år inte uppgår till ett halvt prisbasbelopp kronor, 2013 alt kr, 2014 behöver föreningen inte: betala arbetsgivaravgifter på utbetald ersättning göra skatteavdrag Pensionsgrundande inkomst Idrottsersättning under halva prisbasbeloppet är inte pensionsgrundande för mottagaren. Reglerna om pensionsgrundande inkomst följer skyldigheten att betala arbetsgivaravgift. Till informatören: Förklara att inkomsten därmed inte automatiskt är skattefri bara för att föreningen inte är skyldig att göra skatteavdrag. Om ersättningen däremot överstiger ett halvt prisbasbelopp ska arbetsgivaravgifter betalas och skatteavdrag göras.

13 Ersättningar till idrottsutövare
Kontant lön och liknande ersättningar Reseersättning Idrottsredskap m.m. Tävlingsvinster Förmån av fri bil, kläder m.m. Schablonmässiga kostnadsersättningar Traktamente vid tjänsteresa Stipendier Ersättningar till idrottsutövare Som skattepliktig inkomst räknas normalt all kontant ersättning som erhålls till följd av den idrottsliga verksamheten, t.ex. Kontant lön och liknande ersättningar. lön, arvode, prispengar, segerpremier, träningsersättningar, fickpengar övergångssumma till spelare för att ansluta denne till föreningen, ersättning för förlorad arbetsinkomst, bidrag för inköp av personlig egendom som bostad och möbler, sponsorbidrag från företag i utbyte mot reklam, bidrag för resor mellan bostad och tjänsteställe, traktamente för tjänsteresa utan övernattning, och traktamente för arbete vid tjänstestället eller i övrigt inom den vanliga verksamhetsorten, SKV M 2011:26 Pensionsgrundande inkomst Idrottsersättning under halva prisbasbeloppet är inte pensionsgrundande för mottagaren. Reglerna om pensionsgrundande inkomst följer skyldigheten att betala arbetsgivaravgift. Till informatören. I följande bilder kommer vi att gå igenom varje ovanstående punkter separat.

14 Reseersättning Ersättning för resa från hemmet till tjänstestället är en skattepliktig ersättning (lön) Ersättning för resa i tjänsten är skattefri förutsatt att ersättningen inte överstiger fastställt schablonbelopp eller faktisk kostnad Ersättning med egen bil 18:50 kronor/mil Reseersättning För tjänsteresa med tåg etc. till tävling eller träningsläger på annan plats än tjänstestället kan utlägg för biljett ersättas utan beskattning. Vid resa med egen bil kan schablonbelopp betalas ut med 18:50 kr per mil skattefritt. x-markering ska då göras i kontrolluppgiften. För tjänsteresa med förmånsbil kan, för den som själv har betalat samtliga drivmedelskostnader för resorna, milersättning utbetalas med 6:50 kr för diesel och med 9:50 kr för bensin och övriga drivmedel. Överskjutande belopp behandlas som lön.

15 Vad är tjänstestället? En idrottsutövare (ej domare/linjemän) har sitt tjänsteställe på hemmaplan/-arenan Domare/linjemän har sitt tjänsteställe på den plats där han/hon dömer detta gäller dock inte domare anställda av riks- eller distriktsförbund Vad är tjänsteställe? En idrottsutövare (ej domare/linjemän) har sitt tjänsteställe på hemmaplan/-arenan. Särskilt beträffande idrottsdomare En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening eller annan arrangör har normalt sitt tjänsteställe på respektive plats där matchen eller tävlingen äger rum. Eftersom idrottsdomaren då arbetar inom den vanliga verksamhetsorten kan avdrag för ökade levnadskostnader inte medges och arbetsgivaren kan inte betala ut skattefritt traktamente. Om arbetsgivaren betalar ut traktamente ska det beskattas som vanlig lön. Skatteverkets ställningstagande , dnr

16 Resor till och från arbetet
Tjänsteresa Resor och reseersättningar Hemmaplan: Resor mellan bostaden och den ordinarie träningsplatsen är arbetsresor. Om föreningen betalar ut ersättning för sådana resor ska ersättningen beskattas som lön. Du medges avdrag för resorna enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor). Bortaplan: Resor mellan bostaden och annan plats för tävling än hemmaplan är tjänsteresor, detta gäller även resor mellan hemmaplan och bortaplan. För sådana resor kan du få avdrag med egen bil med 18:50 kronor/mil. Om föreningen betalar ut ersättning för resorna ska den del av ersättningen som överstiger 18:50 kronor/mil beskattas som lön. Det innebär att föreningen "skattefritt" kan betala ut 18:50 kronor/mil. Föreningen redovisar sådan "skattefri" ersättning med kryss på kontrolluppgiften. Det innebär att du inte behöver redovisa ersättningen i inkomstdeklarationen och att du inte heller får något avdrag. Om föreningen håller med t.ex. spelarbuss kan du inte få något avdrag för resorna, eftersom du inte har haft någon kostnad. Särskilt beträffande idrottsdomare En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening eller annan arrangör har normalt sitt tjänsteställe på platsen för den match/tävling där han dömer. Resor mellan bostaden och den plats där match/tävling sker räknas därför som resa mellan bostad och arbetsplats. Om föreningen betalar ut ersättning för dessa resor ska ersättningen beskattas som lön. Idrottsdomaren medges avdrag enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor). En idrottsdomare som är anlitad av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma matcher eller tävlingar har normalt sitt tjänsteställe i bostaden och inte på platser där idrottstävlingen äger rum. Detta gäller även om den lokala arrangören betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning. Eftersom domaren har sitt tjänsteställe i bostaden betraktas resorna från bostaden till de olika matcherna och tävlingarna som tjänsteresor. Avdrag för ökade levnadskostnader för tjänsteresa kan därmed medges om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Hemmaplan (tjänsteställe) Bostaden Bortaplan Tjänsteresa

17 Undantag inställelseresor
Reseersättning mellan bostaden och tjänstestället är skattefri under förutsättning att annat arvode eller förmån inte betalts ut och att reseersättningen inte överstiger fastställd schablon eller faktisk kostnad Undantag inställelseresor Om en idrottsutövare eller en tillfälligt anlitad tävlingsdomare, inte får något arvode eller någon förmån i övrigt i samband med ett uppdrag, kan skattefri reseersättning betalas ut för dennes resor till och från tävlingsarenan Även kostnadsersättningar för sådana resor är skattefria förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, eller när det gäller resa med egen bil, 18:50 kronor/mil. Föreningen behöver inte lämna någon kontrolluppgift om man endast betalat ut sådan här ersättning. En motsvarande regel om skattefri reseersättning finns även för arbetsresor till tjänstestället, t.ex. till en spelare eller tränare. Reglerna innebär att en förening kan välja att ersätta t.ex. en spelare eller domare med uteslutande sådan skattefri reseersättning för inställelse- eller arbetsresor som alternativ till andra skattepliktiga ersättningar i form av arvode, förmåner och traktamente etc. Ersättningen får dock inte överstiga utgifterna för resorna eller schablonbelopp för milersättning. Till informatören En idrottsutövare får av hemmaklubben ersättning för arbetsresor till och från hemmaarenan - sitt tjänsteställe - samt resor till och från bortaarenor (tjänsteresor). Eftersom han även får annan skattepliktig ersättning från klubben än ersättning för inställelseresor och arbetsresor, är reseersättningen till hemmaarenan inte skattefri enligt 11 kap. 26 a § IL. Detta gäller således även om det är fråga är om en sådan schablonmässig kostnadsersättning som kryssmarkeras, dvs. som inte behöver redovisas i deklarationen. En idrottsdomare får reseersättning från den egna klubben för sitt dömande vid hemmamatcher och från andra klubbar vid dömande på resp. bortaplan. Varje matcharena är ett nytt tjänsteställe (se skrivelse om idrottsdomare ). Om ingen annan ersättning än resorna utgår från resp. klubb är ersättningarna från de olika klubbarna för inställelseresor och arbetsresor skattefria enligt 11 kap. 26 a § IL. Föreningen behöver inte lämna kontrolluppgift om den endast betalat ut ersättning enligt ovan

18 Idrottsredskap och dylikt
Idrottsredskap som idrottsutövare får eller får låna från t.ex. förening för att användas i den idrottsliga verksamheten bör normalt inte föranleda beskattning Begränsat privat nyttjande Idrottsredskap och dylikt Idrottsredskap som en idrottsutövare får eller får låna från t.ex. förening eller fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten bör normalt inte föranleda beskattning. Förutsättningarna är då att redskapet ska användas vid träning och tävling och att det inte får avyttras av idrottsutövaren. Eftersom utövaren då har begränsad privat nytta av redskapet bör det inte ses som någon skattepliktig inkomst eller förmån enligt 11 kap. 1 § IL. Som idrottsredskap anses här dock inte egendom som kan anses innebära en värdeöverföring till idrottsutövaren eller som kan användas för privata ändamål, t.ex. segelbåt eller ridhäst. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2008:31) anges följande. "Idrottsredskap som idrottsutövare får eller får låna från t.ex. förening eller fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten bör inte föranleda beskattning."

19 Tävlingsvinster Tävlingsvinster i kontanter (el. liknande) är skattepliktiga Tävlingsvinster i form av bruksföremål är inte skattepliktiga om värdet uppgår till max kr per tävling Medaljer, plaketter, pokaler och liknande minnesföremål är skattefria Tävlingsvinster En tävlingsvinst är skattefri om den - inte hänför sig till anställning eller uppdrag, - inte består av kontanter eller liknande, t.ex. värdepapper, och - avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger 3 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor (1 300 kr), se 8 kap. 4 § IL. Tävlingsvinst i form av bruksföremål, presentkort (som inte kan lösas in mot kontanter) eller resa etc. är skattefri upp till angivet belopp (1 300 kr). Beloppsgränsen bedöms vid varje vinsttillfälle för sig. Pris i form av minnesföremål som medalj, plakett eller pokal etc. är skattefritt oavsett värde. Vinster från utlottning är skattefria.

20 Förmåner Skattepliktiga oavsett om förmånen erhålls av
föreningen, tävlingsarrangör eller sponsor Marknadsvärdet säsongskort för familjemedlemmar Schablonregler bil bostad kost Förmåner Förmåner är all form av "ersättning för arbete" som man som anställd kan få i annat än kontanter. En förmån uppkommer i princip så snart arbetsgivaren bekostar en privat levnadskostnad åt en anställd. Huvudregeln är att en förmån är skattepliktig om det inte särskilt reglerats att den är skattefri. Den värderas normalt till sitt marknadsvärde. I vissa fall görs värderingen schablonmässigt. Om man som anställd betalar för en skattepliktig förmån ska förmånsvärdet minskas med det belopp man betalat. Ersättning i annat än pengar är i regel skattepliktig inkomst, t.ex. i form av bostad, bil, förbruknings- eller kapitalvaror som erhålls eller får disponeras liksom tjänster av olika slag. Detta gäller oavsett om förmånen erhålls av föreningen, tävlingsarrangör eller sponsor etc. Sådana förmåner värderas normalt till marknadsvärdet (61 kap. 2 § IL). Vissa förmåner som t.ex. bil- och kostförmån värderas enligt schablonregler. Skatteplikt för idrottsutövaren gäller för förmån av rabatterade säsongskort och liknande som denne får köpa men som kan nyttjas av närstående eller andra. Skatteverket lämnar årligen allmänna råd och meddelanden för värdering av bilförmån liksom för vissa andra förmåner, bl.a. arbetskläder, gåvor, kost, bostad, semesterbostad och penninglån. Förmån av uniform och andra arbetskläder är skattefri om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat (11 kap. 9 § IL). I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2008:31) anges följande. "Kläder som har enhetlig prägel och som ska användas i den idrottsliga verksamheten, t.ex. i samband med större idrottsevenemang som världsmästerskap och europamästerskap, bör jämställas med uniform. Sådan förmån bör därför inte föranleda beskattning.” Se även broschyren Traktamente och andra kostnadsersättningar (SKV 354)

21 Kryssmarkering i kontrolluppgiften
Traktamente Till idrottsutövaren kan föreningen betala ut skattefritt traktamente för tjänsteresa om resan varit förenat med övernattning skett 5 mil från bostaden eller tjänstestället (hemmaplan) Traktamente Till idrottsutövaren kan föreningen betala ut skattefritt traktamente för tjänsteresa om resan: varit förenat med övernattning skett 5 mil från bostaden eller tjänstestället (hemmaplan) Är förutsättningarna inte uppfyllda blir utbetald ersättning skattepliktig lön. Gäller t ex vid s k ”endagstraktamenten”. Kryssmarkering i kontrolluppgiften

22 Traktamente – belopp Hel dag – 220 kr Halv dag – 110 kr
Logi – faktisk kostnad eller 110 kr ”nattschablon” Traktamente – belopp För tjänsteresa som medför övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, t.ex. vid tävling eller träningsläger, kan föreningen betala ut ersättning för ökade utgifter för måltider m.m. med schablonbelopp (220 kr för hel dag och 110 kr för halv dag). Beloppen ska reduceras om mottagaren även får fria måltider. Om övernattningsmöjlighet inte tillhandahålls utan idrottsutövaren själv får stå för logikostnaden kan ersättning betalas ut för faktisk logikostnad eller med schablonbelopp (110 kr). Eventuellt överskjutande belopp eller ersättning som i övrigt inte uppfyller kriterierna ska behandlas som lön. Skatteverket utfärdar allmänna råd och meddelande om avdrag för ökade levnadskostnader där bl.a. reglerna om beräkning av hel och halv dag och avdrag vid utrikes tjänsteresa redovisas. Se även broschyren Traktamenten och andra kostnadsersättningar (SKV 354).

23 Stipendier Stipendier som utbetalas från föreningen till idrottsutövaren är i normalfallet skattepliktiga Stipendier Stipendier 8 kap 5 § IL Stipendier är skattefria bl.a. om de är avsedda för mottagarens utbildning. Även om de är avsedda för andra ändamål är de skattefria om de inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalaren räkning, och inte betalas ut periodiskt (8 kap. 5 § IL). Även om en ersättning rubriceras som stipendium är den skattepliktig om den har ett direkt samband med den idrottsliga verksamheten och närmast utgör ersättning för prestationer för utbetalaren eller någon i intressegemenskap med denne. Ett stipendium som utbetalas av en förening till en idrottsutövare som är aktiv i föreningen är således som regel skattepliktigt. Ett stipendium från idrottsförbund för spel på landslagsnivå har dock ansetts skattefritt. En allsvensk fotbollsspelare som var aktiv spelare i en idrottsförening och som deltagit i av Svenska Fotbollförbundet anordnade träningstillfällen och landskamper beskattades inte för ett från förbundet erhållet stipendium (RÅ 2004 ref. 33). Med beaktande av spelarens förpliktelse att, oavsett mottaget stipendium, delta i landskamper etc. ansågs denne inte ha utfört sådant arbete för förbundets räkning som medför skatteplikt.

24 Icke idrottsutövare Icke idrottsutövare
Lön till andra än idrottsutövare Vad räknas som lön? Resor - Styrelseledamöter

25 Lön till andra än idrottsutövare
Vilka är inte idrottsutövare? Kanslipersonal Vaktmästare Ordningsvakter Kökspersonal Sjukvårdspersonal Kursledare Föredragshållare Försäljningspersonal Styrelseledamöter Lön till andra än idrottsutövare Vem är inte idrottsutövare i en förening? Kanslipersonal, vaktmästare, ordningsvakter, kökspersonal, styrelseledamöter, kursledare, föredragshållare och försäljningspersonal räknas vanligtvis inte som idrottsutövare.

26 Vad räknas som lön? Lön och annan ersättning för utfört arbete
Skattepliktiga förmåner Endagstraktamenten Kostnadsersättning över schablonbelopp Vad räknas som lön? När en idrottsförening har betalat ut ersättning eller lämnat en förmån, som sammanlagt för helt år är 1 000 kronor eller mer, till en person som inte är idrottsutövare ska idrottsföreningen göra avdrag för skatt och inbetala arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifter ska betalas och avdrag för skatt ska göras på inkomst över kr per person och år

27 Resor – styrelseledamöter
Styrelseledamöter har i normalfallet sitt tjänsteställe i hemmet Ersättning till styrelseledamöter för resor mellan bostaden och sammanträdeslokalen är tjänsteresa och därmed skattefri om ersättningen inte överstiger 18:50 kr/mil Resor – styrelseledamöter Ersättning till styrelseledamöter för resor mellan bostaden och sammanträdeslokalen är skattefri om ersättningen inte överstiger 18:50 kr/mil. Jämförelse kan även göras med bedömningar som gjorts för andra kategorier av uppdragstagare som inte heller fortlöpande utför arbetet i någon särskild lokal. Ledamöter i fackförbunds avdelningsstyrelse har inte ansetts ha sitt arbetsrättsliga tjänsteställe vid avdelningens sammanträdeslokal, utan i bostaden, Då styrelseuppdragen även inneburit andra arbetsuppgifter utöver deltagande i sammanträden. Resorna har därför skatterättsligt ansetts utgöra tjänsteresor, se RÅ 1988 ref. 11.

28 Kontrolluppgifter

29 Avstämning vid årets slut
Bokföring Arbetsgivar- deklarationer Kontroll- uppgifter Avstämning vid årets slut Det är oerhört viktigt att dessa uppgifter stämmer överens! De hör ihop! Avstämning är ett begrepp som vi använder oss av på Skatteverket, när vi kollar att uppgifterna i arbetsgivardeklarationerna stämmer överens med kontrolluppgifterna. Bilden är till för att visa vikten av att företaget stämmer av sina uppgifter. Företaget bör stämma av att de lämnade uppgifterna i e-arbetsgivardeklarationen varje period överensstämmer med bokföringen. När kontrolluppgifterna lämnas bör företaget stämma av uppgifterna mot hela årets arbetsgivardeklarationer. Om det är fel på arbetsgivardeklarationerna eller kontrolluppgifterna, så kom in så fort som möjligt med rättelse. Om uppgifterna inte stämmer kommer företaget att få en förfrågan från Skatteverket, eftersom vi automatiskt stämmer av kontrolluppgifterna mot arbetsgivardeklarationerna. Är det riktigt stora diffar, stämmer vi av genom revision och då går vi tillbaks till bokföringen. Det kostar tid och pengar för företaget. Tipsa om informationen på skatteverket.se – Företag & organisationer – För arbetsgivare – Kontrolluppgifter – Undvik att fastna i Skatteverkets kontroller. 29

30 Lämna kontrolluppgift
Redovisa via Internet, filöverföring på datamedia från dataprogram på registreringsprogram för kontrolluppgifter manuell blankett Lämna kontrolluppgift Alla arbetsgivare, även de som inte har löneredovisningsprogram på dator, kan lämna kontrolluppgifter till skatteverket elektroniskt. Detta kan göras genom att skicka en fil med kontrolluppgifter via Välj E-tjänster och därefter Filöverföring skicka en diskett, cd eller annat datamedium med kontrolluppgifter till Skatteverkets inläsningscentral I dessa fall kan föreningen lämna kontrolluppgift till inkomsttagaren på sista lönebeskedet för året eller på ett eget, valfritt utformat formulär. De flesta löneprogram har funktioner för att redovisa kontrolluppgifter elektroniskt. Tänk på att KU14 INTE kan lämnas elektroniskt.

31 Kontrolluppgiften en mycket viktig uppgift
senast den 31 januari 2015 till Skatteverket Kontrolluppgiften De inkomstuppgifter som du lämnar på kontrolluppgiften trycks på den anställdes inkomstdeklaration. Den anställde tillgodoräknas den skatt som du redovisat på kontrolluppgiften (avdragen skatt). Tänk på att blanketten Sammandrag av kontrolluppgifter (SKV 2304) alltid ska lämnas samtidigt med kontrolluppgifter som lämnas på papper. Ni arbetsgivare fyller en viktig funktion. De uppgifter ni lämnar är en förutsättning för att den anställde ska få rätt uppgifter förtryckta på sin inkomstdeklaration och få tillgodo den skatt som ni dragit av från lönen. Beloppsgräns Kontrolluppgift lämnas om värdet av det som ska redovisas är 100 kr eller mer för hela året. Privatpersoner och dödsbon har gränsen kr om ersättningen inte är en utgift i näringsverksamhet. Har de lämnat en förenklad arbetsgivardeklaration ska de inte lämna några kontrolluppgifter. Kontrolluppgift lämnas senast den 31 januari året efter inkomståret. Kontrolluppgiften ska innehålla: Skatteavdrag, bruttolön, andra ersättningar, förmåner liksom ev. förskott, enligt lönespecifikationerna. (Lönespecifikationen är det enda dokument som löntagaren har som bevis på verkställda skatteavdrag.)

32 Registreringsprogram för kontrolluppgifter
Gratis Enkelt att använda Ny version varje år Ladda ned programmet från vår webbplats Beställ ”Registreringsprogram för kontrolluppgifter” på CD (SKV 261) via servicetelefonen (direktval 6807) Registreringsprogram för kontrolluppgifter Lättast lämnar ni era kontrolluppgifter genom att använda vårt kontrolluppgiftsprogram. Det är gratis och Är enkelt att använda! Finns en ny version varje år Ni laddar enklast ned programmet från vår webbplats skatteverket.se. Det brukar bli klart och läggas ut på webben i slutet av november. Eller så beställer ni programmet ”Registreringsprogram för kontrolluppgifter” på CD (SKV 261) via servicetelefonen (direktval 6807). Om ni beställer nu, kommer det på brevlådan ungefär i mitten av december. Med det här programmet kan ni dels skriva ut kontrolluppgifterna på papper och ge till dem det berör (era betalningsmottagare eller medlemmar som överlåtit bostadsrätt) dels spara ner uppgifterna på fil som ni sedan kan fila över elektroniskt till oss

33 Registreringsprogram för kontrolluppgifter
Programmet är årsbundet. Detta innebär att du måste tanka hem eller beställa årets version av programmet. Du kan inte använda det program du fick förra året. Om du redan har ett löneprogram som kan skapa diskett eller annat datamedium med redovisning av kontrolluppgifter till Skatteverket – använd det programmet! • Du kan när som helst i programmet klicka på Hjälp-knappen eller trycka F1. Du kommer då till programmets hjälptexter. • Om du får några tekniska problem med programmet kan du ringa vår tekniska support, tfn Telefonen är öppen måndag–torsdag kl. 08:00–18:00 samt fredag kl. 08:00–16:00. Du kan även skicka e-post till: Programmet kan användas för registrering av kontrolluppgifter avseende lön (KU10). Samt ränteinkomst (KU20), ränteutgift (KU25), utdelning m.m. på delägarrätter KU31) och överlåtelse av bostadsrätt (KU55). Du kan utföra följande moment: • Registrera uppgiftslämnare. • Registrera kontrolluppgifter. • Skriva ut kontrolluppgifter. • Göra sammanställningar över registrerade kontrolluppgifter och skriva ut dessa. • Skapa och lägga tillbaka en säkerhetskopia av databasen. • Skapa filer för att lämna kontroll uppgifterna via Skatteverkets filöverföringstjänst på Alternativt kan du spara filerna på ett datamedium och sända till Skatteverkets inläsningscentral. Starta programmet första gången Du startar programmet genom att välja START/PROGRAM/SKATTEVERKET/KU2013. Första gången du startar programmet får du upp en dialogruta med följande utseende: Om du använde programmet förra året kan du föra över uppgifter från förra året, se avsnitt 4.1. Klicka i så fall på ”Ja”. Om du klickar på ”Avbryt” avbryts programmet och du får upp denna dialogruta nästa gång du startar programmet och kan då på nytt ta ställning till om du vill föra över uppgifter eller inte. OBS! Du har endast en chans att föra över uppgifter från förra året. Om du av någon anledning inte vill det klickar du på ”Nej”. Du kommer i så fall inte att kunna göra detta vid ett senare tillfälle. Det är inget krav på att föra över uppgifter från förra året.

34 E-tjänsten Filöverföring
OBS! Bilden är animerad. Filöverföring Här kan du som är företagare föra över filer till Skatteverket, till exempel periodisk sammanställning och bilagor till deklarationen. Det krävs att du har ett bokföringsprogram som kan skapa SRU-filer för att överföringen ska vara möjlig. I den här tjänsten kan du testa och skicka filer med periodisk sammanställning testa och skicka bilagor till inkomstdeklaration (näring, tjänst och kapital) som innehåller uppgifter för taxeringsår 2013 och senare (SRU) testa och skicka bilagor till inkomstdeklaration (näring, anstånd, tjänst och kapital) som endast innehåller uppgifter för taxeringsår 2013 (SRU) testa och skicka filer med kontrolluppgifter för inkomståret 2013 testa och skicka filer med uppdragsanmälan i samarbetet med branschorganisationer. För att använda e-tjänsten krävs att du har en e-legitimation och på nästa bild berättar vi vad en e-legitimation .

35 Kontrolluppgifter En idrottsförening som under ett år har betalt ut ersättning eller lämnat förmåner till en person med sammanlagt 100 kr eller mer ska lämna kontrolluppgift Kontrolluppgiften ska lämnas till Skatteverket senast den 31 januari året efter utbetalningsåret Kontrolluppgifter Allmänt När en idrottsförening har betalat ut ersättning eller lämnat en förmån, som sammanlagt för helt år är 100 kronor eller mer, till en person ska idrottsföreningen senast den 31 januari året därefter lämna kontrolluppgift till Skatteverket. Var på kontrolluppgiften ersättningen/förmånen ska redovisas framgår av Kontrolluppgiftsbroschyren, SKV 304. Föreningen ska inte betala arbetsgivaravgifter på utbetald ersättning om ersättningen till en idrottsutövare (se nästa rubrik) under ett kalenderår understiger ett halvt prisbasbelopp, kronor 2014, ersättningen till någon annan än idrottsutövare under ett kalenderår understiger 1 000 kronor. Kontrolluppgifter/KU-registreringsprogram kan du beställa via vår beställningstjänst. Du kan också lämna kontrolluppgifterna elektroniskt eller via vårt registreringsprogram för kontrolluppgifter. Ni arbetsgivare fyller en viktig funktion. De uppgifter ni lämnar är en förutsättning för att den anställde ska få rätt uppgifter förtryckta på sin inkomstdeklaration och få tillgodo den skatt som ni dragit av från lönen. Vanliga fel i Kontrolluppgift 10. Ersättning till idrottsutövare understigande ½ pbb (prisbasbelopp) under ett år ska redovisas i KU 10, ruta 31. Det är ändå vanligt att sådan ersättning redovisas i ruta 11 i stället. Om det då bara är KU:n som det är fel på, och det har blivit rätt under året i arbetsgivardeklarationerna, går KU:n att rätta genom att föreningen upprättar ny. Om föreningen redovisat i ruta 31 och inte betalt ag-avgifter under året, kan det också vara så att ag-avgifter skulle ha betalts. Det vill säga om ersättningstagaren t. ex. har tjänat mer än ½ pbb. Om detta visar sig i slutet av året händer det att föreningen ändå redovisar i ruta 31 av misstag och följden kan bli påförda ag-avgifter. Ibland betalar inte föreningarna ag-avgifter för idrottsutövare för de tror inte att dessa ska komma över ½ pbb under året. Om idrottsutövaren ändå gör det ska ag-deklarationerna antingen rättas bakåt eller ska extra belopp betalas in för de senare perioderna. Vissa löneprogram känner när ersättningen har gått över ½ pbb och då rättar det ag-deklarationerna automatiskt. Detta tycks dock inte fungera helt pålitligt även om programmet utger sig för att klara det.

36 Kontrolluppgifter På samtliga kontrolluppgifter ska följande uppgifter
finnas med föreningens organisationsnummer, namn och adress inkomsttagarens personnummer, namn, adress och anställningstid specifikationsnummer Kontrolluppgifter Alla föreningar som lämnar kontrolluppgift måste ha ett organisationsnummer. För att få ett sådant måste föreningen skicka en ansökan till sitt skattekontor. Det kan vara straffbart att inte lämna kontrolluppgifter om man varit skyldig att lämna sådana. Kontrolluppgift ska lämnas utan särskilt föreläggande från Skatteverket. Ansvar för att kontrolluppgifter lämnas Det är idrottsföreningens styrelse som är ansvarig för att kontrolluppgifter lämnas. Skattskyldighet för mottagaren av ersättningen Privatpersoner är skyldiga att föra anteckningar över samtliga ersättningar, arvoden och förmåner för att kunna göra deklarationen oavsett om man får kontrolluppgift eller inte. Man är alltså skattskyldig för inkomsten även om arbetsgivaren missat att skicka en kontrolluppgift. Det är föreningens styrelse som ansvarar för att kontrolluppgifter lämnas

37 Kontrolluppgift – icke idrottsutövare
1 IF Idrott IP 5 Svenninge Ove Ovén Svensgårdsgatan 5 Svenninge Kontrolluppgift – icke idrottsutövare Om föreningen betalar ut ersättning till någon som inte är idrottsutövare ska föreningen betala arbetsgivaravgifter om ersättningen uppgår till 1 000 kronor eller mer under året. För en idrottsutövare är gränsen för att betala arbetsgivaravgifter ett halvt prisbasbelopp, kronor Det halva prisbasbeloppet är inget fribelopp, om ersättningen uppgår till ett halvt prisbasbelopp eller mer ska föreningen alltså betala arbetsgivaravgifter på hela ersättningen. Föreningens skyldighet att göra skatteavdrag följer skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. Om skatteavdrag ska göras och mottagaren av ersättningen inte har sin huvudsakliga inkomst från föreningen ska skatteavdrag göras med 30 procent av ersättningen. Föreningen får göra ett högre skatteavdrag om mottagaren begär det. Lägre avdrag får endast göras efter beslut av Skatteverket. Ruta 11 Denna ruta används endast om föreningen ska betala arbetsgivaravgifter. Rutan används för vanlig lön och arvoden till kanslipersonal, vaktmästare, ordningsvakter, provisioner till lottförsäljare och styrelsearvoden. I rutan redovisas även ersättning för resor mellan bostad och arbetsplats samt reseersättningar i tjänsten som överstiger 18:50 kronor/mil. I exemplet har vi använt oss av skattetabell 32 på en månadslön på kr (3 002 kr) eftersom föreningen är huvudarbetsgivare. – 24 016

38 Kontrolluppgift – över ½ prisbasbelopp
2 IF Idrott IP 5 Svenninge Robert Robertsson Rotens väg 3 Svenninge – Kontrolluppgift – över ½ prisbasbelopp Ruta 11 Denna ruta används endast om föreningen ska betala arbetsgivaravgifter. Rutan används för vanlig lön och arvoden till kanslipersonal, vaktmästare, ordningsvakter, provisioner till lottförsäljare och styrelsearvoden. I ruta 11 redovisas även idrottsinkomst som är över ½ prisbasbelopp. I rutan redovisas även ersättning för resor mellan bostad och arbetsplats samt reseersättningar i tjänsten som överstiger 18:50 kronor/mil. Resor mellan bostaden och den ordinarie träningsplatsen (hemmaplan) är arbetsresor. Om arbetsgivaren betalar ut ersättning för dessa resor ska ersättningen beskattas som lön. Idrottsutövaren medges avdrag för resorna enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor). Resor mellan bostaden och annan plats för tävling än hemmaplan är tjänsteresor. För sådana resor medges avdrag med egen bil med 18:50 kronor/mil. Om arbetsgivaren betalar ut ersättning för dessa resor ska den del av ersättningen som överstiger 18:50 kronor/mil beskattas som lön. Det innebär att arbetsgivaren skattefritt kan betala ut 18:50 kronor/mil. Arbetsgivaren redovisar sådan skattefri ersättning med kryss på kontrolluppgiften, vilket innebär att den anställde varken ska ta upp eller göra något avdrag i deklarationen. Om föreningen håller med t.ex. spelarbuss medges idrottsutövaren inte avdrag för resorna eftersom han inte har haft någon kostnad. 7 500 25 000

39 Kontrolluppgift – under ½ prisbasbelopp ingen avdragen skatt
3 IF Idrott IP 5 Svenninge Jenny Jensen Jeansavägen 1 Svenninge – Kontrolluppgift – under ½ prisbasbelopp En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening eller annan arrangör har normalt sitt tjänsteställe på respektive plats för den match/tävling där han dömer. Eftersom idrottsdomaren då arbetar inom den vanliga verksamhetsorten (jfr ovan) kan avdrag för ökade levnadskostnader inte medges och arbetsgivaren kan inte betala ut skattefritt traktamente. Om arbetsgivaren betalar ut traktamente ska det beskattas som vanlig lön. Vad som gäller för idrottsdomare som är anlitad av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå läs nedan under Resor och reseersättning. Ruta 31 I denna ruta redovisas samtliga ersättningar, dvs. både kontant lön och förmåner, för vilka föreningen inte ska betala arbetsgivaravgifter till följd av halva prisbasbeloppsregeln. I ruta 68 anges vad den utbetalda ersättningen avser. 1 200

40 Kontrolluppgift – under ½ prisbasbelopp Idrottsutövare med andra uppdrag i föreningen
4 IF Idrott IP 5 Svenninge Anna Andersson Annan väg 3 Svenninge – Kontrolluppgift – under ½ prsbasbelopp Idrottsutövare med andra uppdrag i föreningen Ruta 11 Denna ruta används om föreningen ska betala arbetsgivaravgifter. Rutan används för vanlig lön och arvoden till kanslipersonal, vaktmästare, ordningsvakter, provisioner till lottförsäljare och styrelsearvoden. I ruta 11 redovisas även idrottsinkomst som är över ½ prisbasbelopp. I rutan redovisas även ersättning för resor mellan bostad och arbetsplats samt reseersättningar i tjänsten som överstiger 18:50 kronor/mil. Ruta 31 I denna ruta redovisas samtliga ersättningar, dvs. både kontant lön och förmåner, för vilka föreningen inte ska betala arbetsgivaravgifter till följd av halva prisbasbeloppsregeln. Till informatören I exemplet har idrottsutövaren och föreningen kommit överens om att skatteavdrag ska göras med 30 % (biinkomst) 4 500 1 500 15 000

41 Kontrolluppgift – andra ersättningar
5 IF Idrott IP 5 Svenninge Kalle Karlsson Karlsgatan 6K Svenninge – Kontrolluppgift – andra ersättningar Rutorna och Resekostnads- och traktamentsersättningar upp till avdragsgilla schablonbelopp redovisas endast med ett kryss i ruta 50‑52, t.ex. reseersättning för tjänsteresor upp till 18:50 kronor/mil. Resekostnadsersättning till domare ska inte kryssmarkeras i denna ruta då denna ersättning normalt är ersättning för resa mellan bostad och arbetsplats och ska redovisas i ruta 31. Ruta 20 Rutan är avsedd för utbetalda ersättningar för utgifter som mottagaren har rätt till avdrag för i sin inkomstdeklaration. Här redovisas andra typer av kostnadsersättningar än sådana som kryssmarkerats i rutorna 55‑56, t.ex. telefonersättning liksom ersättningar avsedda att täcka kopiering, porto eller liknande. Även ersättning avsedd att täcka inköp av idrottsutrustning/idrottsmaterial redovisas här. I ruta 66 anges vad den utbetalda ersättningen avser. 7 500 25 000 x x 1 200

42 Kontrolluppgift – idrottsutövare
15 000 6 IF Idrott IP 5 Svenninge Oskar Johansson Rotens väg 3 Svenninge Kontrolluppgift – idrottsutövare Exempel på hur det ser ut i deklarationen om föreningen redovisat tränararvode under ett halvt prisbasbelopp på kontrolluppgiften. – 4 500 15 000

43 Faktaruta – ersättning till idrottsutövare
Kontrolluppgift Arbetsgivaravgifter Skatteavdrag 100 kr – upp till ett halvt prisbasbelopp JA NEJ Ett halvt prisbasbelopp och högre Faktaruta – ersättning till idrottsutövare Kontrolluppgift ska alltid lämnas på all ersättning som betalas ut över 100 kr. Föreningen ska inte betala arbetsgivaravgifter och behöver inte göra skatteavdrag på utbetald ersättning om ersättningen till en idrottsutövare under ett kalenderår understiger ett halvt prisbasbelopp, kronor, 2014 ( kronor, 2013) . Överstiger ersättningen till en idrottsutövare ett halvt prisbasbelopp ska arbetsgivaravgifter och skatteavdrag alltid göras.

44 Faktaruta – ersättning till övrig personal
Kontrolluppgift Arbetsgivaravgifter Skatteavdrag 100 kr – 999 kr JA NEJ 1 000 kr – och högre Faktaruta – ersättning till övrig personal Kontrolluppgift ska alltid lämnas på all ersättning som betalas ut över 100 kr. Om föreningen betalar ut ersättning till någon som inte är idrottsutövare ska föreningen betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag om ersättningen uppgår till 1 000 kronor eller mer under året.

45 A-SINK Arbetsgivaravgifter ska betalas men regeln om idrottsersättningar är tillämplig även på utländska idrottsutövare Valmöjlighet A-SINK eller enligt Inkomstskattelagen A-SINK Den som betalar ut ersättning till artister eller idrottsmän som är bosatta utanför Sverige omfattas av lagen. Skatteavdrag på 15% enligt A-SINK-lagen redovisar och betalar föreningen på samma sätt som tidigare. Arbetsgivaravgifter ska betalas på utbetalda löner och ersättningar. Den som omfattas av A-SINK-reglerna kan begära att bli beskattad enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen Föreningar som inte är registrerade som arbetsgivare måste göra detta genom att fylla i Skatte- och avgiftsanmälan (SKV 4620). När föreningen blivit registreras som arbetsgivare kommer skattedeklarationer att sändas ut. Hänvisa till broschyren (SKV 520) Utbetalning av ersättning till utomlands bosatta artister, idrottsmän m.fl . Läs mer i broschyren ”Utbetalning av ersättning till utomlands bosatta artister, idrottsmän m.fl.” (SKV 520)

46 Utbetalning till person som är bosatt i utlandet
Idrottsutövare som vistas i Sverige kortare tid än 6 månader omfattas av lagen om A-SINK och betalar 15 % i skatt Utövaren ska tilldelas ett samordningsnummer Föreningen betalar in arbetsgivaravgifter och innehåller skatt (15 %) Utbetalning till person som är bosatt i utlandet Anställer föreningen en person som är bosatt utomlands, dvs. vistas i Sverige kortare tid än 6 månader inklusive tillfälliga avbrott, så gäller Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Det finns dock en speciell lag för artister och idrottsmän som förkortas A-SINK. Den vanliga lagen förkortas SINK. A-SINKare betalar 15% skatt och föreningen betalar också in arbetsgivaravgifter. I bilaga till arbetsgivardeklarationen ska mottagarens svenska samordningsnummer anges. Samordningsnummer tilldelas personer som inte är folkbokförda här men som ändå ska omfattas av till exempel svenska skatte- eller socialförsäkringsregler. För att Skatteverket ska kunna tilldela ett samordningsnummer krävs vissa uppgifter om per sonen. Fyll i blanketten ”Underlag för tilldelning av samordningsnummer för personer som omfattas av A-SINK” (SKV 2730) som finns att ladda ner på se. Kopia på pass eller annan identitetshandling ska bifogas. Bilagan till arbetsgivardeklarationen ersätter kontrolluppgift KU14 (SKV 2303). Det är därför viktigt att fylla i bilagan noggrant. Kontrolluppgift ska inte lämnas på ersättning till utländsk idrottsutövare, utan arbetsgivaren ska istället lämna bilaga SKV 3705 (Registreringsanmälan för utomlands bosatta artister) med specificerade uppgifter om utövaren. Föreningen vänder sig till Storföretagsregionen, Ludvikakontoret för att på blankett "Underlag - Tilldelning av samordningsnummer (SKV 2730) ansöka om samordningsnummer för idrottsutövaren. Föreningen redovisar bruttolön och avdragen skatt på arbetsgivardeklarationen, samt betalar in skatt och AG till skattekontot

47 Utländsk idrottsutövare
Kontrolluppgift ska inte lämnas på ersättning till utländsk idrottsutövare Vid redovisning av A-SINK ska istället lämnas bilaga ”Registreringsanmälan för utomlands bosatta artister” (SKV 3705) med specificerade uppgifter om idrottsutövaren Utländsk idrottsutövare Den som betalar ut skattepliktig ersättning till en artist, idrottsutövare eller ett artistföre tag ska redo visa detta i en bilaga till en arbetsgivardeklaration för varje person och utbetalningsmånad. Bilagan får du genom att fylla i blanketten ”Registreringsanmälan för utomlands bosatta artister” (SKV 3705) som finns att ladda ner på verket.se. Blanketten skickar du till Skatteverket, Ludvika. Du kan även anmäla dig genom att ringa Skatteupplysningen, telefon , och ange att ditt ärende gäller A-SINK. När utländsk idrottsutövare kommer till Sverige och ska beskattas enligt A-Sink eller vanlig Sink, är det viktigt att redan från början ta in en kopia på dennes pass och att ansöka om samordningsnummer. Man gör också klokt i att ha underlag för hur socialförsäkringen ordnas; A1-intyg eller liknande. Bilagan skickas till: Skatteverket, Ludvika

48 Broschyrer Broschyrer
Dessa broschyrer kan vara bra att hänvisa till och ha med på informationerna. SKV 324 – Skatteregler för ideella föreningar SKV 456 – Klara, färdiga, gå! Idrott och skatter Ytterligare broschyrer att hänvisa till SKV 304 – Kontrolluppgifter – lön, förmåner m.m. SKV 401 – Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter SKV 418 – Företagsregistrering SKV 463 – Fakta för arbetsgivare och företag om datum, belopp och procentsatser SKV 468 – Utbetalning av ersättning till utomlands bosatta artister, idrottsmän m.fl. SKV 500 – Reklamskatt SKV 520 – Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister och idrottsmän SKV 552 – Momsbroschyren

49 Samarbete om skatter Samarbete och skatter
I samarbetet mellan Riksidrottsförbundet och Skatteverket ingår nu samtliga distriktsidrottsförbund. Genom denna samverkan får idrotts-föreningar i hela Sverige unik hjälp när det gäller frågor om skatter och avgifter. I början av 2006 tillsatte Skatteverket och idrottsrörelsen en central samrådsgrupp som sedan starten träffas flera gånger per år. Samarbetet på central nivå har bland annat lett fram till att det nu finns regionala samarbeten mellan Riksidrottsförbundets samtliga 21 distriktsidrottsförbund och Skatteverkets sju regioner. Samarbetet har resulterat i de här foldrarna. Vi vill ge alla föreningar möjligheten att göra rätt från början. Vi samverkar också för att motverka fel och missförstånd. På detta sätt vill vi tillsammans skapa ”rent spel” i redovisningen. På baksidan av denna folder finns exempel på några vanliga frågor från föreningar och idrottsutövare. Besök även Skatteverkets webbplats där det finns mer information om skatte- och avgiftsregler för idrotten. Skatteverket har tillsammans med distriktsidrottsförbunden bildat nätverk för att utveckla information och utbildning avseende skattefrågor med koppling till idrotten. Informationen kommer att publiceras i nyhetsbrev och på förbundens webbplatser. Skatteverket kommer också att finnas med vid olika arrangemang som exempelvis årsmöten.

50 Kontakt Informatör: Gunnar Högberg Tel: 010 – Mejl: Skatteupplysningen: 0771 – Storföretagsregionen, Ludvikakontoret A-SINK: 010 – Kontakt Här kan man med fördel lägga in sitt eget namn och e-postadress för åhörarna personliga kontakt. Skatteupplysningen Storföretagsregionen, Ludvikakontoret Kontoret har hela riket som verksamhetsområde — oavsett storlek på företag och företagsform, samt för fysiska personer — på bl.a följande skatter: samtliga typer av punktskatter, t.ex. skatt på alkohol, tobak, energi och reklam m.fl. särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister och idrottsmän (A-sink) Reklamskatt A-SINK

51 Tack för idag