Fyra år med nationell äldresatsning – vad har uppnåtts?

En presentation över ämnet: "Fyra år med nationell äldresatsning – vad har uppnåtts?"— Presentationens avskrift:

1 Fyra år med nationell äldresatsning – vad har uppnåtts?
Eva Nilsson Bågenholm, Nationell äldresamordnare Socialdepartementet

2 ”Vi som är äldre och sjuka matchar
Problembild ”Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet”

3 Mål Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg

4 God vård vid demenssjukdom
Tidig diagnos Strukturerad vård och omsorg Nationella riktlinjer Svenska demensregistret BPSD registret Utbildning

5 Exempel, Silverängen, Trelleborg
Så här mådde denna man i oktober Vi konstaterar att ingen kroppslig åkomma finns, förutom värk i en axel. För detta ges Panodil och riskudde Han får tillräckligt med mat, men kanske lite sent på morgonen, han är väldigt irriterad vid morgonbestyren. Kan han vara hungrig. Man börjar med frukost på sängen. Han får regelbunden massage, detta ger en egen stund, närhet och trygghet Ni ser hur han mår i januari 2012, och då har dessutom Haldol satts ut. Här syns ju tydligt att det är personalen som är medicinen. Men nu ska vi inte tro att han stannar här alltid, han har ju sin demenssjukdom, vi nästa mätning kanske vi ser att sömnen försämras, ja då får vi ta reda på varför och sätta in åtgärder. Så någon personalminskning går ej att införa, de är verktygen Gunilla viktigt med planeringstid Frukost på sängen Massage Utevistelse Delta vid musikstund Varm riskudde/Panodil vid värk Haldol sänkt

6 Samtidigt halverades förbrukningen av neuroleptika
Samtidigt halverades förbrukningen av neuroleptika! Antalet fall hos vårdtagarna minskade Så här har vårdtyngden minskat sen vi började med registret. Samtidigt som lugnande mediciner sänktes. På köpet minskade antalet fall. Den medicin vi ökat är det smärtstillande och det är ju gott. Vi vet att demenssjuka får betydligt mindre smärtstillande än motsvarande icke demenssjuka äldre. Gunilla / Vi har fått mer tid till aktiviteter. Personalen säger att de har bra anhöriga, men det blir ju bra anhöriga där det fungerar bra. Det är du som gör skillnad.

7 God läkemedelsbehandling för äldre
Vi lever längre, fler diagnoser, fler läkemedel Begränsad kunskap om polyfarmaci Omfattande läkemedelsbehandling ger ökad risk för död, akutbesök, magtarmblödning och fallskada Antalet läkemedel är värdefull riskmarkör

8

9

10

11 God vård i livets slutskede
Ca 80% dör en sk förväntad död För alla personer, oavsett diagnos Nationella riktlinjer Nationellt vårdprogram Svenska palliativregistret

12

13 Preventivt arbetssätt
Fallolyckor Trycksår Undernäring Munhälsa Urininkontinens Kvalitetsregistret Senior Alert

14 Fallolyckor Vanligaste orsak till skada hos äldre
Träning kan minska risken med 40% Äldres fallolyckor beräknas kosta 23 miljarder/år Fler omkommer till följd av fallolyckor än i trafikolyckor och bränder Negativ inverkan på äldres känsla av trygghet Isolering i hemmet Behov av särskilt boende

15 937 602 riskbedömningar i Senior alert t om 140731

16

17 Andel trycksår kategori 3 och 4 har minskat

18 Sammanhållen vård och omsorg
Närvårdsteam Uppringning efter sjukhusvistelse Identifiera riskindivider Beslutsstöd Mottagningsteam Trygg hemgång Äldresköterska, vårdcoach Mobil hemsjukvårdsläkare Säker utskrivningsprocess

19 Nationell Äldresamordning
Blogg Twitter @mestsjukaaldre 19