Vad står det i kommunallagens första kapitel första paragraf?

En presentation över ämnet: "Vad står det i kommunallagens första kapitel första paragraf?"— Presentationens avskrift:

1 Vad står det i kommunallagens första kapitel första paragraf?
Demokratin kommer först! Sverige är indelat i kommuner och landsting. Dessa sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter (SFS 2002:249) Självstyrelsen intogs första gången i 1991 års kommunallag men har reglerats genom förarbeten och praxis allt sedan 1862 års kommunalförordningar. Demokratins grund Politisk markering Demokrati för det nya seklet (Prop 2001/02:20) Den kommunala självstyrelsens konstitutionella grund Grundlagen förutsätter kommunal självstyrelse (RF 1:1) Svenska folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse Grundlagen förutsätter att den kommunala verksamheten regleras i lag (RF 8:5) Grunderna för den kommunala indelningen, organisationen, verksamhetsformen och de kommunala åliggandena samt befogenheterna skall anges i lag. Riksdagen kan dock i lag överlåta åt regeringen att utfärda förordningar (RF 8:7) Riksdagen kan medge i lag att regeringen överlåta åt kommuner att meddela bestämmelser, t.ex. Lokala ordningsstadgor (RF 8:11)

2 Hur och varför har fullmäktiges ansvar och befogenheter förändrats?
År Kommuner Valda i tusental     ? ? KDN-reformen Lagen om lokala organ (1979:408) medgav sektorsövergripande kommundelsnämnder som inte bara hade en rådgivande roll (kommundelsråd) utan också en beslutande roll (KDN) Det odelade ansvarets princip övergavs Som mest 40 kommuner med KDN 289: Nykvarn (Södertälje) 1 januari 1999 290: Knivsta (Uppsala) 1 januari 2003 Andra som startat eget under 90-talet är Trosa (Nyköping), Gnesta (Nyköping), Bollebygd (Borås) och Lekeberg (Örebro Demokratiutredningen Varför ökade antalet förtroendevalda under 80-talet? Reaktionen mot kommunblocksreformen. 1980 medger därför lokalorganslagen att lokala organ inte bara har en rådgivande roll (kommundelsråd) utan också en beslutande roll (KDN) Fler nämnder, fler ledamöter per nämnd Antalet KF-mandat 2002 1998: : dvs. minus 117

3 Hur styr fullmäktige? Genom egna beslut (KL 3:9)
Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst mål och riktlinjer för verksamheten budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor nämndernas organisation och verksamhetsformer val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar val av revisorer grunderna för ekonomiska förmåner för förtroendevalda årsredovisning och ansvarsfrihet samt folkomröstning i kommuner eller landsting Punkt 1. Beslut om verksamhetsinriktningar, d.v.s. måldokument Övriga punkter är exemplifieringar. Punkt 2. Skattesats, budget, grad av avgiftsfinansiering. (Finansmakten) I den mån fullmäktige inte beslutar om avgifter ökar nämndernas kompetens i relation härtill (90/91:KU 38 s 38). Civilrättsliga ersättningar som motsvarar självkostnaden torde kunna betraktas som förvaltning och beslutas av ansvarig nämnd Punkt 3. Fullmäktige skall ange uppgiftsfördelningen mellan nämnderna. (Kommunala instruktionsmakten) Dock ej nödvändigtvis förvaltningsorganisation (Prop. 90/91:117 s. 49). Punkt 4-6. Fullmäktige beslutar om val av nämnder och revisorer samt arvoden. Punkt 7. Fullmäktige har ansvar för uppföljning och kontroll av hela den kommunala verksamheten. - Beslut om årsredovisning saknar dock rättsverkan men markerar att behandlingen av denna klar. - Beslut om ansvarsfrihet här däremot rättsverkan. Punkt 8. Folkomröstning skall beslutas av KF på initiativ av motion, yrkande, eller om minst 5 % av de röstberättigade begär det. Ändringen innebar att beslut om folkomröstning inte får delegeras

4 Hur styr fullmäktige? Genom egna beslut (KL 3:9)
Rätten för fullmäktige att delegera ärenden som inte är av principiell betydelse eller stor vikt infördes för första gången i 1977 års kommunallag. Ärenden av principiellt intresse Oberoende av kommunstorlek. Beslut i ärenden där det ”politiska momentet, allmänt sett, är dominerande” (Prop. 73:90 s. 231) ”Beslut av mera grundläggande natur eller av mera generell räckvidd” (RF 1:7) Ärenden av större vikt ”Större vikt” – kommunens storlek avgör

5 Hur styr fullmäktige? Genom att tillsätta nämnder (KL 3:3)
Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen som behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrig

6 Nämndorganisation med hänsyn till intressekonflikter (KL 3:5)
En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen eller landstinget som part. En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver

7 Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges
Hur styr fullmäktige? Genom överlämnande av den egna beslutanderätten - delegering (KL 3:10) Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 9 § första stycket eller som enligt lag eller annan författning skall avgöras av fullmäktige får dock inte delegeras till nämnderna Ej beslut av principiell beskaffenhet/av större vikt Ej beslut som fullmäktige måste fatta enligt speciallag Får fullmäktige intervenera i delegerade ärenden? Nämnden innehar en fullmakt från fullmäktige. När huvudmannen utöver sin primära beslutanderätt förfaller fullmakten Fullmäktigedelegering innebär inte att fullmäktige avskurits från sin primär beslutanderätt (Riberdahl) Får fullmäktige intervenera i delegerade ärenden (forts.) Innebörden av fullmäktigedelegering - ”att i fullmäktiges ställe” Alternativ tolkning Fullmäktige överlämnar till nämnden att besluta i visst ärende. Fullmäktige och nämnd ses som två organ som inte samtidigt kan inneha samma kompetens Fullmäktige får inte besluta i ärende som fullmäktige delegerat. Innan fullmäktige får fatta beslut i ett ärende som fullmäktige överlämnat till en nämnd måste fullmäktige uttryckligen återta beslutanderätten i ärendet. Fullmäktige ansågs förhindrad att fatta beslut om att kommunens skulle utöva sin förköpsrätt med hänvisning till att kommunstyrelsen redan beslutat men ej verkställt ett beslut om att kommunen skulle avstå från sin förköpsrätt. (Se RÅ :24)

8 I samband med att budgeten fastställs eller anslag
Hur styr fullmäktige? Genom målstyrning i samband med budget - finansieringsbemyndiganden (KL 3:12) I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av lag (SFS 1988:134) Fullmäktige får besluta om ett anslag per nämnd Förutsättning för finansbemyndiganden Fullmäktige skall ta ställning till mätbara mål avseende: Verksamhetens kostnader, intäkter i stort Grundläggande politiska prioriteringar (Prop. 1990/91:117 s. 159, KU 87/88:23 s. 17) Ökad målstyrning medför ökat ansvar inkl revisionsansvar för nämndledamöterna

9 Nämnderna skall redovisa till fullmäktige hur de har
Hur styr fullmäktige? Genom uppföljning av nämndernas verksamhet (KL 3:15) Nämnderna skall redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 10 § första stycket och 12 §. Fullmäktige skall besluta om omfattning av redovisningen och formerna för den. KF skall besluta om hur återrapporteringen skall ske av följande ärenden Till nämnden delegerade ärenden (KL 3:10) Målstyrd verksamhet, dvs. finansbemyndiganden (KL 3:12) Inget krav på återrapportering ärende för ärende (jmf nämndernas delegeringsärenden) Mer än årliga redovisningar torde krävas! Verkställighet behöver inte återrapporteras!

10 Hur styr nämnderna? Genom att verkställa fullmäktiges beslut (KL 6:7)
Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten

11 Nämndernas styrning i övrigt förhållande till fullmäktige
Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning skall handha. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem (KL 3:13) Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs (KL 3:14) Ärenden som nämnden beslutar om utan inblandning av fullmäktige (Utöver delegeringsärenden) Förvaltningsärenden T.ex. att anställa personal Nämnderna får utan fullmäktigedelegation självständigt besluta i förvaltningsärenden Fullmäktige får inte besluta i ärende som rör förvaltning även om nämnden frivilligt lämnar över ärendet till fullmäktige Verkställighetsärenden T.ex. byggande av en anläggning enligt fullmäktiges beslut Verkställighet ger ofta mindre utrymme för nämnden att agera fritt i förhållande till fullmäktige jämfört med förvaltningsärenden. Ofta mer tidsbegränsad Ofta mer detaljstyrd Förvaltningsärenden kan dock styras av fullmäktige genom instruktioner (policys) Fullmäktige är också förhindrad att fatta beslut som avser genomförandet av verkställighetsuppdrag Myndighetsutövningsärenden Nämnderna har exklusiv beslutanderätt vid myndighetsutövning (RF 11:7), d.v.s. fullmäktige får inte ens söka påverka det enskilda beslutet. Ärenden som åligger nämnden enligt lag Ärende som ankommer på nämnd enligt lag skall nämnderna normalt handlägga utan fullmäktiges inblandning. De kan dock ofta vara ekonomiskt betungande och därmed kommunalrättligt av stor vikt. Ex: Fullmäktige, inte socialnämnden, bör besluta om nedläggning av särskilt boende för äldre om beslutet har stora ekonomiska konsekvenser. Ex: Fullmäktige, inte skolstyrelsen, bör besluta om nedläggning av en skola om beslutet har stora ekonomiska konsekvenser. (RÅ 1987 ref 26) Beredning av fullmäktigeärenden Ärenden som skall avgöras av KF skall beredas av berörd nämnd (KL 5:26)

12 Får nämnderna styra med mål?
”Utvecklingen mot en ökad målstyrning kan dock ge utrymme för en viss omtolkning av begreppet verkställighet. Finns det klara mål och riktlinjer för en verksamhet är det mycket som talar för att många vardagliga beslut inom förvaltningen kan betraktas som ren verkställighet även om de innefattar ett visst mått av självständigt ställningstagande och inte är rent mekaniskt verkställande av beslut. Detta gäller i särskilt hög grad beslut som rör nämndernas inre verksamhet där det inte finns något egentligt behov för kommunmedlemmarna att få besluten laglighetsprövade” (SOU 1990:24 Ny kommunallag) Förarbetena har blandat ihop frågan om målstyrning med möjligheten att betrakta fler beslut som ren verkställighet Det finns inte grund i rättspraxis och JO-uttalanden för detta resonemang. Rent verkställande beslut bör endast avse sådana där valmöjligheter mellan olika alternativ är mycket begränsade.

13 Nämnderna styr: Genom intern kontroll (KL 6:7)
Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16 § har lämnats över till någon annan Nämndernas ansvar för verksamhet som bedrivs i helägda, delägda eller i helt privata företag har förtydligats Formerna för den interna kontrollen bestämmer nämnderna själva över (Prop. 1998/99:66 s. 49) Formerna för den interna kontrollen Bestämmer nämnderna själva över (Prop 1998/99:66 s. 49): Bestämmelser om fördelning av ansvar och befogenheter Systematiska interna kontroller av organisation, redovisningssystem och administrativa rutiner. KRL:s och KL:s krav på delårsrapporter förutsätter internkontroll (SFS1997:642) Vilka olika kategorier av beslut ankommer enligt kommunalrätten på de anställda Svara för faktiskt handlande: Klippa gräsmattor Besluta om verkställighet: Bevilja semester Besluta med stöd av delegering: Anställa personal Svara för internkontrollen inklusive verksamhet som kommunen lämnat över till entreprenör eller kommunalt bolag Hur skall nämnden styra faktiskt handlande, verkställighet och delegering?

14 Nämnderna styr: Genom delegering (KL 6:34)
Vilka beslut får inte delegeras? I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. (SFS 2007:68) före 1992 fick endast rutinärenden delegeras Inskränkningar i speciallagstiftning t.ex., PBL kap 11:3 Delegat som fattat beslut får yttra sig när det egna beslutet överklagas Nämndbeslut om att överklaga går också att delegera Fullmäktigedelegation, t.ex. att nämnden bemyndigats fastställa avgifter inom vissa riktlinjer, torde oftast inte vara möjliga för nämnden att delegera vidare Beslut som hänger samman med verkställighetsuppdrag, t.ex. att bygga ett hus torde oftast vara möjliga för nämnden att delegera vidare. Delegeringsutrymmet för nämnden är generellt vidare för förvaltningsuppgifter än för uppgifter som ålagts nämnden genom fullmäktigedelegation respektive verkställighetsuppdrag

15 Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av
KS styr genom uppsikt, ledning, initiativrätt samt genom att rätt att få upplysningar (KL 6:1) Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuelle gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana företag som avses i KL 3:17-18 och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i (SFS 1997:550, 2009:48) Uppsiktsskyldighet medför inte övertagande av beslutanderätt Avser rätt och skyldighet att t.ex. utfärda råd Jämför skillnaden mellan chefskap och ledarskap