Välkomna till kurserna Allmän kemi 1 & 2

En presentation över ämnet: "Välkomna till kurserna Allmän kemi 1 & 2"— Presentationens avskrift:

1 Välkomna till kurserna Allmän kemi 1 & 2
NKEA02, NKEA04, 92KE11 & 92KE17

2 Organisation Föreläsningar Lektioner med problemlösning
Laborationer (obligatoriska)

3 Genomgång av schemat Gruppindelning lektioner/laborationer:
A: KA + Kemi + fristående kurs B: TB C: KB1a D: KB1b + lärarstudenter OBS! På grund av att ni är så många så har vi behövt byta lokaler vid flera lektionstillfällen så kolla webbschemat och uppdatera schemana.

4 Kursernas föreläsare:
AK1: Helena Herbertsson (kursansvarig) – STÖKIOMETRI Lars Ojamäe – OORGANISK KEMI Patrik Lundström – OORGANISK KEMI AK2: Per-Olov Käll (kursansvarig) – KINETIK, TERMODYNAMIK, ELEKTROKEMI Helena Herbertsson – JÄMVIKTSKEMI, SYROR OCH BASER Lars Ojamäe – OORGANISK/FYSIKALISK KEMI

5 Kurslitteratur: Zumdahl & Zumdahl: Chemistry, 8th ed.
Kostnad: ca 600 kr Kompendium Allmän kemi Kostnad: ca 100 kr Boken och kompendiet kan man köpa på bokhandeln i Kårallen. OBS! Finns flera kompendier i Allmän kemi så var observant att det du köper stämmer med din kurskod! Vilka avsnitt ni ska läsa i boken framgår av föreläsnings-planen som finns i schemahäftet.

6 Ytterligare kurslitteratur rekommenderas för lärarstudenter:
Elementär kemisk laboratorieteknik av Rolf Norin Kostnad: 100 kr

7 Laborationer: Lokal: Lewis och Brønsted (B-huset, C-korri-doren mellan ingång 23 och 25)
Oorganisk syntes Spektrofotometrisk analys Titrimetrisk analys Syra-bastitrering Kinetik Elektrokemi

8 Laborationer: Laborationerna genomförs två och två. Försök hitta en labbpartner innan labbtillfället. Laborationshandledningar samt instruktioner för hur laborationsredovisningarna ska vara utform-ade finns i kompendiet. Återkommer om utformning och regler kring laborationsredovisningar senare.

9 Första labben: Samling i Lewis-Brønsted och sedan kommer ni delas upp i två grupper för säkerhetsgenomgång, laborationsgenomgång samt mer praktisk information om labora-tionsredovisningarna.

10 Ytterligare labbar och lektioner för lärarstudenter:
Verifiering av Hess’ lag Acidimetrisk titrering Syntes av POCl3 Jodjämvikter X-labbarna finns i särskilt kompendium som delas ut idag. I schemat finns även två extralektioner, en före labbkursen och en i slutet.

11 LABBROCK: Finns att köpa hos Wiktors kläder på Nygatan 29 eller via sektionen. SKYDDSGLASÖGON: Låna eller köp.

12 Säkerhetsdugga: Dugga måndag 2/9 kl. 10.30-11.00
Innan ni får börja laborera måste vi göra er med-vetna om vissa regler som gäller vid kemiskt laboratoriearbete - läs ”Ordnings- och säkerhets-föreskrifter vid kemiska laborationer” samt ”Risker och åtgärder för eliminering av risker” i kompendiet! Dugga måndag 2/9 kl

13 Genomförande säkerhets-duggan
- Alla skriver i tentasalen Terra 1. - Duggaresultatet anslås sedan på labb Lewis och Brønsted. - Omdugga: Kontakta labbassistenterna.

14 Dugga kemiska tecken, namn och joner:
I samband med laboration 3 kommer ni att få en dugga på kemiska tecken*, namn och joner: Pd = palladium Molybden = Mo SO42- = sulfatjon nitratjon = NO3- * Endast grundämnen i periodiska systemets huvudblock ingår.

15 Lektionshandledare A KA1+kemi+frist. Maria Lundqvist
B TB1 Mathias Elgland C KB1a Lars Ojamäe D KB1b+lärare Per-Olov Käll

16 Lektionernas upplägg Lämpliga uppgifter att räkna till lektionerna står i kompendiet. OBS! Alla uppgifter hinner man inte räkna på lektionstid utan även självstudier krävs om man vill räkna alla. Du som student ansvarar nu för dina studier….

17 Examination Två skriftliga tentor 4.5 hp:
Tentamen AK1 23/9 kl Tentamen AK2 21/10 kl OBS! Anmälan till tentan görs via studentportalen senast 10 dagar innan tentamensdatum. OBS! Fjolårets tentor finns i kompendiet. Laborationskurs 1.5 hp på vardera kursen: - Godkända laborationsrapporter - Godkända duggor (AK1)

18 Kursplaner: Kursplanerna för NKEA02 och NKEA04 finns i LiTH:s Studiehandbok på: I studiehandboken finns en hel del annan nyttig information om era studier och regler kring universitetsstudier. Lärarstudenternas kurser har samma ämnesinnehåll.

19 Återkoppling Allmän kemi 1
Föreläsningar: Föreläsningarna var genomgående OK. Tempot var bra men föreläsningsstilen skiftade mellan olika föreläsare. Lektioner: Fungerade bra men var beroende av vilken lektionshandledare man hade. En del grupper vill ha mer tid att räkna själv och mindre genomgång vid tavlan. Kommentarer från vissa grupper att det finns för många tal uppsatta per lektion. Prata med er lektionsassistent om hur just ni vill ha det och ni väljer vilka tal ni vill räkna. Laborationer: Laborationerna har fungerat bra. Laboratoriehandledarna var kunniga och hjälpsamma. Labbredogörelserna/-rapporterna kräver mycket arbete. Reglerna kring skrivande av labbredogörelser/-rapporter, inlämning och rättning har skärpts – se kompendiet. Vi har även gjort en mall för redovisning av den första laborationen för att underlätta för er. Mer information kommer….. Kurslitteraturen: Boken uppfattades som bra men en aning ”babblig”. Kompendiet var välstrukturerat. Sovra – använd föreläsningsanteckningarna som stomme – vi tar upp det viktigaste. Examinationen: Tentan kändes relevant och täckte kursinnehållet väl. Diskriminering och genusperspektiv: - Arbetsbelastning: Arbetsbelastningen var bra i förhållande till antalet poäng men totalt sett ganska tung i kombination med matten som de flesta läser parallellt. Studiemiljö: Överlag bra men kallt i vissa salar. Kursens relevans: Grundläggande för fortsatta studier. Viss repetition från gymnasiet vilket var positivt. Informationsspridning: Fungerade bra, mestadels via mail.

20 Återkoppling Allmän kemi 2
Föreläsningar: Föreläsningarna var bra och innehållsrika men nivå och kvalitet skiljde mellan föreläsarna. Lektioner: Samma kommentar som på AK1: Genomgång kontra tid att räkna själv + många tal uppsatta per lektionstillfälle. Sovra själv - vi tror det bästa sättet att lära sig det här stoffet är genom att lösa uppgifter. Laborationer: Laborationerna var bra och relevanta. Lite lång tid att få rapporterna rättade. Stort jobb att ge alla tydliga kommentarer. Kurslitteraturen: Helt OK Examinationen: Relevant och hölls på vettig nivå Diskriminering och genusperspektiv: - Arbetsbelastning: Lite tung i kombination med matten Kursens relevans: Viktig grund inför kommande kurser Informationsspridning: Inga problem

21 Möjliga irritationsmoment
Vi är medvetna om att schemat inte är optimalt, varken för er eller för oss lärare. Varför? - Vi lärare har andra åtaganden och kurser parallellt - Under just första delen av höstterminen är det många som behöver de stora salarna Kvällslabbar eller 17-21 Ibland laboration innan teorin gåtts igenom på föreläsning

22 Varför ser kurserna ut som de gör?
FOKUS: KEMISK REAKTION Att kunna räkna på resultat av en kemisk reaktion = STÖKIOMETRI Förutsätter kunskap om ämnenas uppbyggnad och kemisk bindning = OORGANISK KEMI Hastigheten för en kemisk reaktion = KINETIK Drivkraften för en kemisk reaktion = TERMODYNAMIK Vanliga reaktionstyper med lite speciella egenskaper Kännedom om vissa ämnens speciella egenskaper

23 Varför inleds alla våra utbildningar med kemistudier?
Kemi är en central vetenskap som gränsar till biologi, fysik, medicin, teknik, nanovetenskap och nya upptäckter görs ofta i gränsområdet mellan dessa discipliner.

24 Kemikunskaper är viktiga för:
- utveckling av läkemedel och medicinska diagnosverktyg  botar sjukdom, lindrar smärta och ger korrekta diagnoser - livsmedel  hantering och hållbarhet samt kontroll av tillsatsämnen och utveckling av hälsoprofilerade produkter - jordbruk – konstgödsel och medel mot skadeinsekter  större skördar och minskad svält - material – allt från kläder och rengöringsprodukter till elektronik - hållbar produktion  utnyttjande av förnybara råvaror samt minimerande av mängden avfall och förbättrade återvinningsprocesser - miljöproblematik, ekologiskt hållbar utveckling och tillgång till rent vatten - energiproblematik – effektivisering, förnybara energikällor och utveckling av nya bränslen - ………

25 Svenskt näringsliv som har behov av kemikunskap
Läkemedelsindustrin Livsmedelsindustrin Gruvindustrin – prospekteringen har ökat de senaste åren Järn- och stålindustrin Skogsnäringen – trä- och pappersprodukter men även mer specialiserade produkter som t ex kompositmaterial Fordons- och verkstadsindustrin – polymera material och gummi, smörjmedel och skärvätskor och i förlängningen nya bränslen Elektronikbranschen Förpackningsindustrin Riskbedömningar och analysverksamhet inom t ex miljöområdet Alltså är en mycket stor del av Sveriges BNP beroende av kemikunskaper!!!!