19 november 2014 Karin.lindstrom@skl.se Varför SIP ? 19 november 2014 Karin.lindstrom@skl.se 2014-11-16 karin.lindstrom@skl.se.

En presentation över ämnet: "19 november 2014 Karin.lindstrom@skl.se Varför SIP ? 19 november 2014 Karin.lindstrom@skl.se 2014-11-16 karin.lindstrom@skl.se."— Presentationens avskrift:

1 19 november 2014 Karin.lindstrom@skl.se
Varför SIP ? 19 november 2014

2 Ca 2 miljoner barn under 18 år i Sverige –
De flesta barn i Sverige växer upp under goda och trygga förhållanden, de lever i en tillräckligt stabil familj, har en tillräckligt bra och stabil förskola/skola MEN det är också många barn och unga som lever i en utsatt situation. Ca 3-7 % behöver stöd av omfattande insatser 20-30 % behöver särskilt stöd av socialtjänst, hälso- och sjukvård och eller skola Drygt 1 % utgör andelen heldygnsvårdsplacerade barn och unga enl SoL eller LVU Antal b o u som vårdas med stöd av LVU, dvs med tvång, minskar över tid varvid de barn och unga som vårdas med stöd av SoL Under vård med stöd av SoL , ca fick vård med stöd LVU Heldygnsinsats – avser insats med placering. Vård med placering enligt SoL, omedelbart omhändertagande enligt LVU eller vård med placering enligt LVU. Under 2012 – vårdades ca (1 858) patienter inom BUP.s psykiatriska heldygnsvård, sammanlagt vårddagar vårdtillfällen

3 Rapporter Riksrevisionen, BO, BRIS, SoS, cirkulär från kunglig majestät 1959 om att kommunerna måste samarbeta för att förbättra samordningen för barn och unga Samarbete brister, föräldrarna oftare sjukskrivna än andra föräldrar Så här kan det se ut! Exempel på hur många kontakter en familj kan ha när de har ett barn som har insatser från olika aktörer Har de olika aktörerna koll på vad de andra gör? När insatser behöver samordnas – vem ansvarar för det? föräldrarna? Flera olika verksamheter – ställer höga krav på samverkan Tidigt skapa samordnade insatser innan problemen är så stora Gör vi inte detta idag ? – jo men kanske inte tillräckligt mycket så därför behövs en lagstiftning. Vi vet att patienter som har många kontakter med vården löper högre risk att drabbas av skador. Dit hör till exempel multisjuka äldre, kroniskt sjuka och patienter inom psykiatrin.

4 TYDLIGHET LUGNAR! Av planen framgår
VEM som ger insats, verksamhet, namn och tfn-nummer ev. mailadress till ”hjälparen” VILKA/VILKET MÅL som insatserna strävar mot VAD insatserna består av VEM som är huvudansvarig dvs VEM man kan kontakta om man har frågor som berör planen DATUM för uppföljning TYDLIGHET LUGNAR!

5 Några knäckfrågor

6 Kan en verksamhet besluta om insatser som en annan verksamhet ska ge?
Kan man tvinga en verksamhet att komma till ett möte där en SIP ska upprättas? Vad gör man om en aktör uteblir? Måste familjen/närstående vara med ? Vilken plan ska jag använda? Finns en hierarki? Individens behov av insatser avgör Lagstiftning med ett tydligt individperspektiv

7 Behandlingsplan enligt 5 kap. SOSFS 2003:20
Identifierade planer inom vård och omsorgsområdet: Individuell plan enligt 3 f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL respektive 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Vårdplan enligt 16 § LPT Vårdplan enligt 10 b – 10 d §§ lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Samordnad habiliterings- eller rehabiliteringsplan enligt 3 b § HSL respektive 18 b § HSL Individuell plan enligt 10 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Genomförandeplan enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande och genomförande av insatser enligt SoL. LVU, LVM, och LSS. Planering i samband med egenvård enligt 5 kap. 1-6 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:6) Behandlingsplan enligt 5 kap. SOSFS 2003:20 Samordnad vårdplan enligt 7 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT Vårdplan enligt 11 kap. 3 § SoL för barn och unga som placeras i familjehem eller HVB Genomförandeplan enligt 11 kap. 3 § SoL för barn och unga som placeras i familjehem eller HVB Vårdplan enligt 5 kap. 1 § socialtjänstförordning (2001:937), SoF inför beslut om tvångsvård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Behandlingsplan enligt 22 § LVU Samordnad vårdplan enligt 12 a § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk tvångsvård Vårdplan enligt 11 kap. 3 § SoL för vuxna som placeras i familjehem eller HVB Vårdplanering enligt 10 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall som ska mynna ut till en vårdplan Genomförandeplan enligt 3 kap. 4 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Plan enligt 28 § LVM Genomförandeplan enl 6 kap. 1 § AR SOSFS 2006:5 – social insatsstyrkor Planer inom skolans område : Åtgärdsplan Individuell utvecklingsplan Förslag finns om en ”överföringsplan” info när barn byter skola vid fam.hemsplac SOU 2012:76 Grön = kan gälla alla dvs barn och unga under 18 år samt vuxna över 18 år Röd = endast vuxen över 18 år Blå = endast barn och unga under 18 år

8 Kan man som verksamhet kalla en aktör för att upprätta en samordnad individuell plan utan att barnet/brukaren är aktuell eller inskriven hos denna aktör?

9 Komma bort från kampen - Individens behov av insatser avgör – en lagstiftning med ett tydligt individperspektiv Varför är det så svårt ?

10 Innehållet i den statliga regleringen är inte alltid samordnad
Några svårigheter Innehållet i den statliga regleringen är inte alltid samordnad Verksamheter har olika kulturer Ovana finns att ha möten över huvudmannaskapsgränser när brukare och familjer är med Okunskap finns om sitt eget och andras ansvarsområde Tar tid initialt att planera och genomföra samordningen – initialt för patienten brukaren Kommunska/landstingska

11 Några svårigheter Rutiner och ansvarsfördelning i verksamheterna är inte alltid tydliga Samsyn finns inte alltid om problem och hur dessa ska avhjälpas Många fokuserar på ansvarsgränser Olika status finns bland aktörerna som upprättar en plan Tar lite mer tid - åtminstone initialt Samverka javisst men på mina villkor!

12 För att lyckas Tydliga och kända ansvarsfördelningar/rutiner
Ledningssystem Tydliga och kända överenskommelser Arbeta med att tydliggöra: mandat, rutiner, gråzoner Den det gäller ska vara med Sedan 1 januari 2010 finns lagstiftat i hälso- och sjukvårdslagen 8 a § HSL (öppnas i nytt fönster) och socialtjänstlagen 5 kap 8 a § SoL (Öppnas i nytt fönster) att överenskommelser om samarbete ska finnas mellan kommun och landsting när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning meddelandeblad 1/2010 Samverkan - behöver utvecklas så att det inte bygger på personliga relationer och eldsjälar Måste underhållas Utvecklas i olika takt Identifiera vilka samverkanssystem som finns på hemmaplan och hur de används Identifiera de system som behöver förbättras SIP bör användas i befintliga samverkanssystem Inte alltid beskrivet i uppdraget Tro på samarbete

13 Arbetet med SIP är i utveckling
Utvärdera och delaktighet Utveckling av kvalité på mötena Form på mötena Utveckla arbetet Utbilda personal Varför, när och vilka? Hur? Rutiner Blanketter Genom de frågor vi fått Diskussioner med områden Rapporter från temaledare/processledare Alla ligger på så olika nivå

14 Lokala utmaningar HUR implementeras ny lagstiftning?
Förankra lokala och regionala överenskommelser Hitta en plats för SIP i sina samverkansstrukturer Identifiera och informera berörda aktörer Börja prova Utbilda lokalt Prioritera tid för samverkan Skapa uppföljningssystem Hålla arbetet levande

15 Psynkens utmaningar Tolka lagens förarbete ur ett barnperspektiv
Tänka brett inte bara prestationer Nå ut med stödmaterial Svara på kluriga frågor från Er Uppföljning och utvärdering – Blir det bättre för barnet/familjen? SKOLANs deltagande

16 Fortsätt utveckla arbetet med SIP !