RÄTTSSÄKERHET 1. LEGALITET 2. OBJEKTIVITET 3. OFFENTLIGHET

En presentation över ämnet: "RÄTTSSÄKERHET 1. LEGALITET 2. OBJEKTIVITET 3. OFFENTLIGHET"— Presentationens avskrift:

1 RÄTTSSÄKERHET 1. LEGALITET 2. OBJEKTIVITET 3. OFFENTLIGHET
Det ska finna lagrum för det vi gör. Det kan vara lagar, förordningar, domar, lagens förarbeten, föreskrifter, kommunala riktlinjer. Regeringsformen: 1 kap Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.    Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. OBJEKTIVITET Alla lika inför lagen. 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. OFFENTLIGHET Ska gälla både allmän information som gör att beslut ska vara förutsägbara och information i det enskilda fallet, så att personer som får ett beslut ska veta vad beslutet grundar sig på. Tryckfrihetsförordningen: 2 kap. Om allmänna handlingars offentlighet 1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Socialtjänstlagen: 11 kap Handläggning av ärenden 5 § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Förvaltningslagen: Parters rätt att få del av uppgifter 16 § En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434). 17 § Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.   Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Offentlighets- och sekretesslag (OSL) 10 kap Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag av sekretess Samtycke 1 § Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. Partsinsyn 3 § Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 § Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. BESLUT INOM RIMLIG TID Förvaltningslagen: Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 § Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Socialtjänstlagen: 11 kap. Handläggning av ärenden 1 § Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. ÖVERKLAGBART Socialtjänstlagen: 16 kap. Övriga bestämmelser 3 § /Träder i kraft I: / Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om- ansökan enligt 2 kap. 3 §, - bistånd enligt 4 kap. 1 §, - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5 §, - förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2 §, - medgivande enligt 6 kap. 6 §, - medgivande enligt 6 kap. 12 §, - återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13 §, - samtycke enligt 6 kap. 14 §, eller - avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap. 4-9 §§.    Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. Kommunallagen: 10 kap. Laglighetsprövning 1 § /Träder i kraft I: / Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Grunder för laglighetsprövningen 8 § Ett överklagat beslut skall upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. 3. OFFENTLIGHET 4. BESLUT INOM RIMLIG TID 5. ÖVERKLAGBART Trollhättan 15 april 2010

2 EU-MEDBORGARES RÄTT TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD I SVERIGE
Behandlas på samma sätt som infödda. Det vill säga att personer har rätt till bistånd EES-medborgare I utlänningslagen/-förordningen (kap 3a) behandlas EES- medborgare, det vill säga EU-medborgare plus personer från Norge, Island och Liechtenstein. Rörlighetsdirektivet EG 2004/38, Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet om de gör så gott de kan, det inte går att lösa på annat sätt och de har inte en skälig levnadsnivå om de inte får hjälp Trollhättan 15 april 2010

3 Fyra olika kategorier:
EES-MEDBORGARE UPPEHÅLLSRÄTT Fyra olika kategorier: arbetstagare eller egna företagare arbetssökande Utlänningslagen kap 3:a Uppehållsrätt 3 § En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. --- 10 § En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader skall registrera sig hos Migrationsverket.    En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har uppehållsrätt skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige.    Det som sägs i första och andra styckena gäller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Det gäller inte heller för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Det som sägs i första stycket skall inte heller gälla EES-medborgare som är arbetssökande. studerande de som har tillräckliga tillgångar + familjemedlemmar Ska registrera sig på Migrationsverket DOCK EJ DE ARBETSSÖKANDE! Trollhättan 15 april 2010

4 Bistånd en månad är inte evigt bistånd
EES-MEDBORGARE BRA ATT KOMMA IHÅG Bistånd en månad är inte evigt bistånd Barnperspektiv Socialstyrelsen har gett ut boken EG-rätten och socialtjänsten – en vägledning. Den finns på socialstyrelsens hemsida och innehåller bland annat en kort presentation av EG-rätten och ett antal exempel hur EG-rätten ska tolkas i olika situationer. Bistånd beviljas månad för månad. Viktigt att tala om för sökande hur dennes chans till jobb, det vill säga rätt till bistånd, bedöms. Exempelvis: Det kanske är möjligt för dig att få jobb här, men har du inte fått klart med något arbete inom den närmaste månaden (närmaste månaderna?) så är det inte troligt att du kommer att få ett jobb här och du kommer då inte att få mer bistånd till uppehälle här. Viktigt att ta hänsyn till barnperspektivet vid bedömning av rätt till bistånd. Uppehållsrätt innebär inte alltid rätt till försörjningsstöd, däremot likabehandling, enligt ovan. De som saknar uppehållsrätt och uppehållstillstånd torde inte vara berättigad till bistånd till uppehälle. Däremot kan det vara ett akut nödläge och sökande behöver hjälp med hemresa. Grundtanken med den fria rörligheten är att underlätta för oss att fritt röra oss i och mellan medlemsländerna, utan att vi ska bli diskriminerade för att vi kommer från ett annat medlemsland! Trollhättan 15 april 2010

5 EES-MEDBORGARE SEKRETESS Vi ska på begäran från polisen eller Migrationsverket lämna ut uppgifter om det är fråga om avvisning. Däremot får vi i princip inte lämna ut uppgifter utan den sökandes godkännande. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET I VISSA FALL Utlänningslagen kap 17 1 § Socialnämnden skall lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden, om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. TROLIGTVIS INTE EES-MEDBORGARE I vissa fall har vi anmälningsplikt till polisen vad gäller utländska medborgare, se JO:s ämbetsberättelse 1993/94 sidan 308. Lite oklart hur detta ska tolkas vad gäller EES-medborgare som vi tror saknar uppehållsrätt. Utlänningsförordningen kap 7 1 § En underrättelse om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet skall lämnas till polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen är bosatt eller huvudsakligen vistas. En sådan underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd.    Underrättelse enligt första stycket lämnas av 1. Skatteverket, … 2. arbetsförmedlingskontor … 3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen, 4. styrelsen för utbildningen, ….    Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller arbetstillstånd.    Polismyndigheten skall med anledning av en underrättelse se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till. Inte sekretess när exempelvis polis frågar efter uppgifter när det gäller fråga om uppehållstillstånd eller utvisning Anmälningsskyldighet i vissa fall Troligtvis inte EES-medborgare Trollhättan 15 april 2010

6 VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING
EES-MEDBORGARE VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Sex månaders praktik med aktivitetsstöd grund för uppehållsrätt, oktober 2009 Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning att en tysk kvinna hade uppehållsrätt som arbetssökande med en verklig möjlighet att få anställning. Det överklagade beslutet gällde bistånd för juni Hon var folkbokförd i Sverige sedan 1 december 2008 och hon hade fått sex månaders praktik med rätt till aktivitetsstöd med start 6 juli Nämnden gav avslag med motiveringen att hon inte hade verklig möjlighet att få arbete och därför saknade uppehållsrätt. Så tyckte alltså inte läns- och kammarrätten utan målet återvisades till nämnden för ny prövning. I Tyskland hade kvinna till följd av psykiska besvär erhållit pengar till sin försörjning från Tyska myndigheter. Denna rätt upphörde i och med att hon flyttade till Sverige. Kammarrätten i Göteborg 15 oktober 2009, mål nr Min kommentar: Det framkommer inte av domen om ”Behovet kan tillgodoses på annat sätt, genom att hon flyttar tillbaka till Tyskland”, varit ett godtagbart avslagsbeslut. Socialstyrelsen hänvisar på sidan 108 i sin handbok om Ekonomiskt bistånd till två regeringsrättsdomar och säger ”att den som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder av något slag anses stå till arbetsmarknadens förfogande i den mening begreppet har vid tillämpning av socialtjänstlagen”. Beviljas de som har en ”verklig möjlighet till en anställning” arbetsmarknadsåtgärd, eller är det de som inte har denna möjlighet som erbjuds en åtgärd för att få ”en verklig möjlighet till en anställning”. Praktik med aktivitetsstöd ansågs styrka ”verklig möjlighet att få anställning” Trollhättan 15 april 2010

7 VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING
EES-MEDBORGARE Varit arbetslös mer än sex månader, september 2009 En 43-årig tysk medborgare hade rätt till bistånd till uppehälle, hyra och el för februari 2009 eftersom rätten, till skillnad mot kommunens arbetsmarknadsenhet, ansåg att han hade en verklig möjlighet att få anställning i landet. Mannen hade kommit till Sverige 1 juni 2008 var utbildad skeppsbyggare med arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, hade skrivit in sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och olika bemanningsföretag, sökt flera arbeten, anmält sig till SFI, eget boende, var folkbokförd i Sverige och det fanns inte skäl att tvivla på hans uppgifter att han har brutit banden med Tyskland och att han har för avsikt att stanna i Sverige. Länsrätten skriver att ”Han har därmed uppehållit sig i Sverige under längre tid än sex månader. Han kan dock ha uppehållsrätt som arbetstagare om han uppfyller kriterierna som arbetssökande, dvs om han verkligen söker arbete och om det finns en verklig möjlighet att få en anställning.” De anger inget lagrum för detta. Kammarrätten i Göteborg 23 september 2009, mål nr Min kommentar: Det verkar lite konstigt. En person som haft arbete har under vissa omständigheter kvar sin status som arbetstagare i sex månader även om han blir arbetslös. Men att de som har uppehållsrätt som arbetssökande enligt Utlänningslagen kap  3 a,  3 § punkt 2 (se ovan) skulle få status som arbetstagare efter sex månader verkar lite besynnerligt. Deras status har betydelse så till vida att arbetstagare ska registrera sig på Migrationsverket, vilket inte är fallet för de som har uppehållsrätt som arbetssökande, Utlänningslagen 3 a kap 10 § (se ovan). Socialtjänsten kan alltså kräva att arbetstagare, men inte arbetssökande, registrerar sig på Migrationsverket. Utlänningsförordningen kap 3 a 1 § En medborgare i en EES-stat som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 § 1 utlänningslagen (2005:716), behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. Detsamma gäller om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen.    En sådan arbetstagare som avses i första stycket, som haft en tidsbegränsad anställning på mindre än ett år, behåller sin uppehållsrätt i sex månader efter det att han eller hon fullgjort sin anställning om han eller hon är ofrivilligt arbetslös och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan arbetstagare som avses i första stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen.    En sådan arbetstagare eller egen företagare som avses i första stycket som inleder en yrkesutbildning behåller sin uppehållsrätt. Om personen inte är ofrivilligt arbetslös ska han eller hon anses som arbetstagare eller egen företagare endast om yrkesutbildningen har samband med den tidigare sysselsättningen. Förordning (2007:929). VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Arbetslös mer än sex månader, ändrad status Trollhättan 15 april 2010

8 VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING
EES-MEDBORGARE VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Vistats fyra månader, chans att få arbete, september 2007 Det var fel av nämnden att avslå ansökan om försörjningsstöd med motivering att den sökande inte hade uppehållsrätt. Mannen kom till Sverige i november 2006 och fick avslag på ansökan för mars Arbetssökande EES-medborgare har, enligt utlänningslagen kapitel 3 a, 3 § punkt 2, uppehållsrätt om de har en verklig möjlighet att få en anställning. I detta fall ansåg både länsrätt och kammarrätt att den sökande uppfyllde kraven för att ha uppehållsrätt och det var fel av nämnden att avslå ansökan med den motiveringen. Rätten upphävde beslutet och återförvisade ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Denna dom säger alltså inget om den sökande (som läste på SFI, hade en teknisk utbildning och haft arbete i Polen) genom att stanna i Sverige gjorde vad han kunde för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande, Kammarrätten i Jönköping 27 september 2007, mål nr Vistats fyra månader, fortfarande verklig chans till anställning Trollhättan 15 april 2010

9 FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND
EES-MEDBORGARE FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND Familjemedlemmar har också uppehållsrätt, även om de kommer från tredjeland och inte kan försörja sig Familjemedlem från tredjeland har uppehållsrätt, juli 2008 En ansökan från en tredjelandsmedborgare som har uppehållsrätt som familjemedlem till EES-medborgare, kan inte avslås med motivering att sökanden inte har uppehållstillstånd. Nämnden hade beviljat EES-medborgaren bistånd, men avslagit ansökan från makan och barnen med motivering att de som hade uppehållskort inte hade rätt till försörjningsstöd utan skulle kunna försörja sig på annat sätt. Kammarrätten instämde i länsrättens dom att upphäva beslutet och återförvisa ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, Kammarrätten i Stockholm 2 juli 2008, mål nr Trollhättan 15 april 2010

10 TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsrätt? 2. Genomtänkt plan?
EES-MEDBORGARE TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsrätt? 2. Genomtänkt plan? 1. Har personen uppehållsrätt? Kolla legitimation och med Migrationsverket. Tänk på sekretess (samtycke krävs). Arbetssökande registrerar sig inte på Migrationsverket. 2. Har den en genomtänkt plan hur den ska klara sin försörjning? ”Ska gå på SFI, lära sig svenska och sedan söka arbete.” Kammarrätterna i Stockholm (3 oktober 2008, mål nr ) och Göteborg (28 december 2009, mål nr  ) ansåg att sökande, som nyss kommit till Sverige, inte hade tillräcklig planering för att vara berättigad till bistånd. Detta gällde nyanlända tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i Sverige. 3. Hur stor chans att få jobb? Specialkunskaper? Kontakter? Språkkunskaper? Kolla med arbetsförmedlingen vilka jobba som finns. 4. Har personen större möjlighet att få jobb i sitt hemland? Länsrätten i Värmland tyckte inte att detta ingick i vår bedömning. Kammarrätten ännu inte avgjort om detta faller under likabehandlingsprincipen. 3. Hur stor chans få jobb/egenförsörjning? 4. Hur stor chans få jobb/egenförsörjning i hemlandet? Trollhättan 15 april 2010

11 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE
Bakgrund 41-årig man från Östersund sökte ekonomiskt bistånd för september och oktober 2005. Mångårigt missbruk NN ”har ett mångårigt alkoholmissbruk och har erhållit socialbidrag till sin försörjning sedan 1992” (13 år). Nämnden skriver angående hyran att NN:s lägenhet har blivit ett tillhåll för Östersunds kända missbrukare vilket bidragit till att hans missbruk, som redan är aktivt, har förvärrats och detta bedöms inte som skälig levnadsnivå”. Har ett mångårigt alkoholmissbruk och på grund av detta inte kunnat stå till arbetsmarknad och även blivit utskriven ur behandlingsprogram, avslutat kontaktpersonkontakt eftersom han ofta hade ringt och avbokat planerade träffar, skulle lämnat alkoholutandningsprov, men uteblivit från flera provtagningar. Håller inte med NN yrkar att han har rätt till bistånd för hyra för september och oktober samt för avgift för medlemskap i fackförbund för september. Han skriver att nämnden ”har använt biståndet som en form av utpressning för att tvinga fram ett nyktrare leverne hos honom”. Han förnekar att lägenheten varit ett ”tillhåll” och att missbruket är av den omfattning som socialnämnden påstår. Han skriver vidare att ”Ett bifall till socialnämndens talan innebär i förlängningen att nämnden efter eget skön kan bestämma när en missbrukare ska beviljas bistånd och tvinga missbrukare till insatser utan att förutsättningarna för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, är för handen.” NN anför att han varit öppen för olika behandlingsinsatser, att han själv inte vill missbruka, att han tycker att resonemanget att neka bidrag för att inte medverka till missbruk inte är rimligt och att det finns andra sätt att reagera på att en behandlingsplanering inte följs. Erbjuden insatser Av handlingarna i målet framgår att mannen ”inte följt det behandlingsprogram som han tillsammans med socialnämnden kommit överens om rörande hans alkoholmissbruk. Det uppgavs att han inte kommit till möten som varit utsatta för kontroll av att han avhållit sig från alkoholmissbruk”. NN har ”blivit erbjuden att flytta till Boendebasen, som är ett boende i nykter- och drogfri miljö, där han kan få stöd i att komma tillrätta med sitt missbruk. Behovet av boende har således kunnat tillgodoses på annat sätt. Han har dock vid flera överenskomna tillfällen för inflyttning inte dykt upp. Avslag NN står ej till arbetsmarknadens förfogande och är ej heller sjukskriven av läkare. Han medverkar ej till att förändra sin situation genom att ta emot erbjuden hjälp för sitt missbruk, vilket är det som bedöms utgöra hindret för att bli självförsörjande. Han fick avslag för september för att han ”inte följer uppgjord planering”. För oktober beviljades han ”reducerat normbelopp för livsmedel och hygien med sammanlagt 1 740 kronor uppdelat vid två betalningstillfällen”. Mannen hade enligt nämnden ”inte fullgjort sin plikt att bidra till sin försörjning vilket förutsätts enligt socialtjänstlagen”. Mångårigt missbruk Håller inte med Erbjuden insatser Avslag Trollhättan 15 april 2010

12 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE
LÄNSRÄTT Behov finns och kan inte tillgodoses på annat sätt Mannen överklagade till Länsrätten i Jämtlands län och ”yrkar att han ska beviljas sökt bistånd. Som skäl anför han att han annars mister sin bostad och måste driva runt på stan”. Behovet finns och kan inte tillgodoses på annat sätt I domskälen nämns SoL 4 kap 1 § ”… har den som inte själv kan … rätt till bistånd …”. Länsrätten: ”En missbrukande person har samma rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen som övriga personer. Var och en ska dock efter bästa förmåga bidra till sin egen försörjning. I allmänhet innebär detta att man skall stå till arbetsmarknadens förfogande. Däremot är det inte enligt uttalad praxis (se Kammarrätten …) meningen att det som ett absolut krav på missbrukare ska ställas att denne skall följa en viss behandlingsplan för att få rätt till bistånd.” ”… inte visat att sökt bistånd avser något annat än det som NN har behov av för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå i lagens mening.” Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 § /Trädde i kraft / Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.    Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). Delvis bifall ” Socialnämnden har därför enligt länsrättens mening inte haft rätt att avslå eller reducera beloppet i de ansökningar som NN har gjort enbart av den anledningen att han inte följt överenskommen vårdplan. NN:s överklagande ska därför bifallas i den del som avser hyra för september och oktober månad 2005 samt fackavgift för september månad. Länsrätten bifaller överklagan”. Min kommentar: Behov av det han sökt, men beviljas bara till hyra för september och oktober och fackavgift september? Tidigare beviljat mat och hygienartiklar i oktober. Å resten …? SoL 4 kap 1 § Delvis bifall Hyra och fackavgift Trollhättan 15 april 2010

13 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE
KAMMARRÄTT Bistånd används uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 § I överklagan till Kammarrätten i Sundsvall skriver nämnden att. En viktig princip i portalparagrafen är den enskildes eget ansvar för sitt liv …”. ”Ett krav är att den enskilde efter bästa förmåga ska bidra till sin försörjning. Socialnämnden har en skyldighet enligt socialtjänstlagen att aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Att bevilja NN:s ansökningar skulle innebära att socialnämnden medverkar och möjliggör hans fortsatta omfattande missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med ovanstående intentioner.” I domskälen nämner kammarrätten SoL 4 kap 1 och 3 §§. Bl a ”att nämnden i ett enskilt fall får beräkna kostnaderna till en lägre nivå om det finns särskilda skäl”. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet, Rätten till bistånd 3 § /Trädde i kraft I: / Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.    Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233). Kammarrätten anser att en bidragssökande som är inne i ett aktivt missbruk inte är berättigad till försörjningsstöd. De nämner att ”Kammarrätten finner att bistånd i förevarande fall skulle innebära att socialnämnden medverkar till NN:s fortsatta missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med de intentioner som ligger bakom kravet i 5 kap 9 § SoL att socialnämnden aktivt skall sörja för att den enskilde skall få den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Kammarrätten anser därmed och med beaktande av att socialnämnden erbjudit NN annat boende att nämnden haft fog för sina beslut att avslå hans ansökningar om försörjningsstöd … Med ändring av länsrättens dom fastställer kammarrätten socialnämndens beslut”. SoL 5 KAPITLET, Särskilda bestämmelser för olika grupper Missbrukare 9 § Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Inte gjort så gott han kunnat SoL 4 kap 1 § Motverkar socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 § Trollhättan 15 april 2010

14 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE
REGERINGSRÄTTEN REGERINGSRÄTTEN Bistånd används uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 § Bistånd används uppenbarligen till annat De hänvisar till lagens förarbeten (prop 1996/97:124 sidan 170) när de skriver att riksnormen kan, enligt SoL 4 kap 3 §, beviljas med ett lägre belopp exempelvis till en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. ”En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap 3 § andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen.” Inte gjort så gott den kunnat ”När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande…. Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för. Motverkar inte socialtjänstlagen Regeringsrätten tar upp SoL 5 kap 9 § och säger att den uttrycker utgångspunkten för socialtjänstens arbete. ”Socialtjänstens arbete med missbrukare ska vägledas av principerna om frivillighet och självbestämmande. Om nödvändiga hjälp- och vårdinsatser inte kan komma till stånd med samtycke kan det i vissa fall bli aktuellt med tvångsvård enligt regler om detta i LVM. Den lagen är dock förbehållen de fall när missbruket är så omfattande att allvarliga medicinska eller sociala skadeverkningar är nära förestående.” SoL 5 kap 9 § anger att ”socialtjänsten genom aktivt uppsökande arbete och motivationsarbete ska försöka få den enskilde missbrukaren att medverka frivilligt i vården i syfte att motverka och förhindra fortsatt missbruk (prop 1979/80:1 s. 208 ff. och prop. 1996/97:124 s. 138)”. Regeringsrätten går alltså emot kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9 §. Regeringsrätten anser att kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9 § inte är riktig. Den bestämmelsen ”syftar till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren.” Regeringsrätten fann att nämnden inte haft fog för att avslå ansökan. Inte gjort så gott han kunnat SoL 4 kap 1 § Motverkar inte socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 § Trollhättan 15 april 2010

15 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE
REGERINGSRÄTTEN Regeringsrätten finner på grund härav att socialtjänsten inte kan vägra en missbrukare försörjningsstöd av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsaktligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket. Regeringsrätten fann att nämnden inte haft fog för att avslå ansökan. Trollhättan 15 april 2010

16 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE
KAMMARRÄTTSDOMAR Delta i utredning Delta i utredning nödvändigt för att visa att man är berättigad till bistånd Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd sidan 144 f Konsekvenserna av en ofullständig utredning kan också bli att den enskilde inte får den hjälp som han eller hon behöver. Handläggaren eller beslutsfattaren är den som avgör om underlaget är tillräckligt för att ligga till grund för ett beslut. --- Som tidigare har framgått finns det en risk att utredningen inte kan genomföras om den biståndssökande vägrar att lämna vissa uppgifter eller inte vill ge sitt medgivande till att uppgifterna hämtas in. Det är viktigt att förklara för den biståndssökande att risken är stor att ansökan inte kan beviljas, eftersom behovet av ekonomiskt bistånd då inte kan utredas. Nämnden ansåg att NN inte efter förmåga försökt bidra till sin egen försörjning genom att inte komma till planerade möten som syftade till att han skulle komma till rätta med sitt missbruk. Kammarrätten ansåg att den som begär en förmån har att visa att han är berättigad till förmånen. Även en person med missbruksproblem måste alltså medverka till socialtjänstens utredning i sådan utsträckning att det finns ett tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan om bistånd. NN hade uteblivit från bokade besök hos vuxensektionen och kammarrätten fann mot bakgrund härav och vad som i övrigt framkommit i målet att NN inte var berättigad till fullt försörjningsstöd. Kammarrätten i Stockholm 17 maj 2004, mål nr Vara nykter för att göra utredning möjlig Fråga har inte varit om att fullfölja en behandlingsplan eller om rehabiliteringsinsats utan om nödvändiga krav på nykterhet för att kunna genomföra en av NN begärd och av nämnden bedömd adekvat utredning för att kunna fastställa vilken typ av insats NN är i behov av för att på sikt kunna klara sig utan försörjningsstöd. Utredningen i målet ger inte stöd för bedömningen att NN:s missbruksproblem varit av så allvarlig art eller att hennes personliga omständigheter i övrigt varit av sådant slag att det inte har kunnat ställas krav på henne om nykterhet för att kunna genomföra aktuell utredning. Rätt att avslå ansökan. Kammarrätten i Stockholm 28 september 2007, mål nr Vara nykter på arbetspraktik Utredningen i målet ger inte stöd för att NN missbruksproblem varit så allvarligt att krav inte kunde ställas på honom att delta i arbetspraktik, vilken förutsatte att han var nykter, i syfte att han skulle bli i stånd att bidra till sin egen försörjning. Kravet på uppvisande av nykterhet innebar enligt kammarrätten inte att arbetspraktiken var att jämställa med sådana rehabiliterande insatser som socialförvaltningen enligt Regeringsrätten inte får kräva att bidragssökande deltar i för att ekonomiskt bistånd skall beviljas. Med hänsyn till att NN uteblivit från sin arbetspraktik kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på ett sådant sätt som krävs för rätt till annat ekonomiskt bistånd enligt SoL än nödbidrag. Kammarrätten i Stockholm 23 juli 2007, mål nr Men som Regeringsätten tar upp i tidigare refererade: SoL 4 kap 4 och 5 §§ är inte avsedda att användas för personer som har problem av mer personlig natur, som t.ex. allvarliga missbruksproblem. Vara nykter för att göra utredning möjlig Vara nykter på arbetspraktik Trollhättan 15 april 2010

17 Ska en ansökan som görs på telefon leda fram till beslut?
Ja. SoL 11 kap 1 §, inleda utredning … genom ansökan eller på annat sätt … De som vill söka får söka om vad de vill och rätt att få ett beslut. Är beslutet överklagningsbart har de även rätt att få reda på hur det överklagas. Ska vara möjligt att fråga om råd och regler utan att behöva söka/bli registrerad. Rådgivning är inte ansökan. För att kunna göra en tillförlitlig utredning och rättssäker handläggning kräver vi som regel en underskriven ansökan. Men en skriftlig, underskriven ansökan är inte ett lagstadgat krav. Socialtjänstlagen 11 kapitlet Handläggning av ärenden 1 § Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.    Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. Ja Viktigt klargöra om det är förfrågan/rådgivning eller ansökan. Trollhättan 15 april 2010

18 Ansökan för december lämnas in den 29 december?
Kan ansökan om fördyrad boendekostnad avslås med motivering att sökande har flyttat till ett dyrare boende utan att först ha rådgjort med socialtjänsten? Nej, RÅ 2008 ref 21. Äldre par som flyttat från en etta till en trea. Kan vara svårt att utreda behovet, om sökande gjort så gott den kunnat och om behovet hade kunnat tillgodoses på annat sätt. Nej Kan vara svårt att utreda. Sökanden tar en risk att vi inte delar uppfattningen att det är en skälig kostnad. Ansökan för december lämnas in den 29 december? Trollhättan 15 april 2010

19 Ansökan för december lämnas in den 29 december?
Ekonomiskt bistånd ska som regel sökas innan behovet upphört eller tillgodosetts. Retroaktiva ansökningar. Kammarrätten i Stockholm 3 november 2009, mål nr Sökanden ringt den 12 december sökte för november december. Ansökan lämnades in den 29 december. Tid efter den 12 december ansågs inte vara retroaktiv tid. ”Vad härefter gäller frågan om möjlighet att erhålla retroaktiv ersättning gör kammarrätten följande bedömning. Enligt praxis (se RÅ 1989 not 348) ska ekonomiskt bistånd sökas innan behovet av bistånd upphört eller tillgodosetts, dvs. bistånd ska inte utgå retroaktivt. Endast vid speciella omständigheter finns anledning att göra undantag härifrån.” RÅ 1989 ref. 90: ”En naturlig utgångspunkt när det gäller tidpunkten för inträdandet av socialtjänstens ansvar för insatserna i ett individuellt ärende är därför den tidpunkt när ansökan om bistånd görs eller när nämnden på annat sätt får kännedom om att en enskild kan antas vara i behov av hjälp från nämnden.” Andra undantag kan vara om sökanden tidigare fått lämna in sent och inte fått information om att rutinerna ändrats och en faktisk chans att lämna in ansökan i tid. Undantag finns, exempelvis tiden mellan att kontakt tagits med soc och ansökan inlämnats Lokala traditioner ”Har alltid varit ok att lämna in sent?” Skulder? Trollhättan 15 april 2010

20 Om det är nödvändigt för att uppnå en skälig levnadsnivå
BISTÅND TILL SKULDER? Om det är nödvändigt för att uppnå en skälig levnadsnivå Bistånd till skulder Socialstyrelsen skriver på sidan 14 i sina Allmänna råd om ekonomiskt bistånd ”Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till betalning av skulder, endast om det är enda möjligheten för den enskilde att uppnå en skälig levnadsnivå. Nämnden bör ge bistånd till skulder efter en individuell prövning och när det enligt nämndens bedömning skulle få allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde om skulden inte betalas. Det kan t.ex. gälla skulder för boendekostnader eller hushållsel. Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd även till en skuld som uppstått under sådan tid då den enskilde inte har haft bistånd till kostnaden, men hade fått bistånd om han eller hon hade ansökt om detta.” På sidan 75 i handboken Ekonomiskt bistånd utvecklar socialstyrelsen detta ”Det rör sig t.ex. om fall då den biståndssökande väntat in i det längsta innan han eller hon kontaktar socialtjänsten. Om man räknar bakåt kan man se att den biståndssökande faktiskt inte har haft möjlighet att betala räkningarna i fråga. Detta bör påverka beslutet i ärendet, även om den biståndssökande i mellantiden lånat till kostnaden.” Kammarrätten i Göteborg går på samma linje när det gäller en sökande som lånat pengar för att betala räkningar i avvaktan på att socialbidraget betalts ut. Kammarrätten ansåg det fel att räkna med lån som inkomst, men inte ta hänsyn till att de betalts tillbaka när socialbidraget betalts ut, 10 december 2009 mål nr  Åsså hänvisar de till RÅ 1992 ref 16 ”Bistånd enligt 6 § SoL (numera 4 kap. 1 §, SoS anm.) i form av skuldsanering har inte medgivits när utredningen inte givit vid handen att de betalningskrav som fordringsägarna kunde komma att ställa skulle ha den verkan att de skulle förhindra den hjälpsökande från att i framtiden kunna uppehålla en skälig levnadsnivå.” Få allvarliga sociala konsekvenser, el- och hyresskulder Trollhättan 15 april 2010

21 Är en elräkning som bifogas med ansökan att betrakta som ansökan om bistånd till elkostnad även om inte detta finns ifyllt på ansökningsblanketten? Utredningsskyldighet, SoL 11 kap 1 §. JO:s ämbetsberättelse 2000/01 sidan 292, vi ska kolla vad sökande menat. Nja Vi kan inte utgå ifrån att den inte gör det Utredningsskyldighet Trollhättan 15 april 2010

22 Måste vi skriva in en anonym anmälan i journal?
Anonym eller inte spelar ingen roll Socialstyrelsens bok ”Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten” innehåller mycket bra fakta och förklaringar. Finns på Socialstyrelsens hemsida under ”Ekonomiskt bistånd”, fliken ”Metoder”. Beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse ska dokumenteras. Va nu dä ä? Trollhättan 15 april 2010

23 Socialtjänstlagen 11 kap 5 och 6 §§
JOURNALSKRIVANDE Socialtjänstlagen 11 kap 5 och 6 §§ SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 KAP HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN 5 § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.    Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 § Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. Beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse Utformas med respekt för den enskildes integritet Den enskilde ska hållas underrättad Avvikande uppfattning ska antecknas Trollhättan 15 april 2010

24 JOURNALSKRIVANDE Förvaltningslagen 15 §
Anteckning av uppgifter 15 § Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Muntliga uppgifter av betydelse skall antecknas Trollhättan 15 april 2010

25 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
JOURNALSKRIVANDE Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Några definitioner SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD (SOSFS 2006:5) OM DOKUMENTATION VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN OCH GENOMFÖRANDE AV INSATSER ENLIGT SOL, LVU, LVM OCH LSS (Ändrad: SOSFS 2008:3 ) 2 kap. Begreppsförklaringar 1 § Journal: den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning Kommentar: Journalen skall inte förväxlas med den patientjournal som skall föras enligt patientjournallagen (1985:562). Handläggning: förfarande som börjar med att ett ärende väcks och efter utredning utmynnar i ett beslut. Genomförande: verkställighet av en beslutad insats Ytterligare definitioner Beslutsunderlag (skriftlig sammanställning av de uppgifter som bedöms ha betydelse för ett beslut), genomförandeplan (plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt skall genomföras), handling (framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Kommentar: En journalanteckning är att anse som en handling), insats (individuellt behovsprövat stöd eller individuellt behovsprövad vård och behandling enligt SoL, LVU och LVM samt insatser enligt 9 § LSS), personakt (akt som innehåller handlingar om en eller flera personer som är eller har varit aktuella för utredning eller insats inom socialtjänsten Kommentar: Personakten kan vara elektronisk eller fysisk eller både och. Den kan innehålla handlingar som har kommit in till eller upprättats inom socialtjänsten.) Journal: anteckningar av betydelse, kontinuerligt och i kronologisk ordning Handläggning: börjar med att ärende väcks avslutas med beslut Genomförande: verkställighet av en beslutad insats Trollhättan 15 april 2010

26 Innehåll och utformning
JOURNALSKRIVANDE, SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Innehåll och utformning Vara väl strukturerade och tydligt utformade Tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter 4 kap. Gemensamma bestämmelser om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser Innehåll och utformning 1 § Handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter, och vara väl strukturerade och tydligt utformade. 2 § Av en handling som upprättas inom socialtjänsten och som rör en enskild ska det framgå varifrån uppgifterna i handlingen kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och namn och befattning eller titel på den person som har upprättat handlingen samt när (år, månad, dag) det gjordes. Respekt för den enskildes integritet 3 § I 11 kap. 6 § SoL och 21 b § LSS finns bl.a. bestämmelser om att dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. 4 § Handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär.  Varifrån uppgifterna kommer Faktiska omständigheter eller bedömningar Datum och författare Trollhättan 15 april 2010

27 Innehåll och utformning
JOURNALSKRIVANDE, SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Innehåll och utformning Av journalen bör det bl.a. framgå 5 KAP 1 § Personakt och journal 1 § Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras fortlöpande.  Allmänna råd Av journalen bör det bl.a. framgå vad ärendet gäller,  när och hur ärendet har uppkommit, när en handling har kommit in eller upprättats, när och på vilket sätt kontakter har förekommit med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om ett barn berörs av ärendet och i så fall hur barnperspektivet har beaktats, när och hur kommunicering enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223) har fullgjorts samt vad som har kommunicerats, när ärendet har avgjorts genom ett beslut av nämnden, när och på vilket sätt den enskilde har underrättats om beslutet, om beslutet har överklagats samt när förvaltningsdomstol har avgjort målet, om beslutet har rättats eller omprövats, när och på vilket sätt beslutet har verkställts, när och på vilket sätt en förvaltningsdomstols avgörande har verkställts, om det finns skäl, och i så fall vilka, som har medfört att ett beslut av nämnden eller förvaltningsdomstols avgörande inte har verkställts, om den enskilde berörs av ett individuellt tillsynsärende eller en anmälan enligt 14 kap. 2 § SoL eller 24 a § LSS, och om den enskilde berörs av ett ärende som gäller utlämnande av en handling eller en uppgift ur en handling enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105). Om följande uppgifter inte dokumenteras på annat sätt i personakten, bör det av journalen bl.a. framgå om ställföreträdare, ombud eller biträde har medverkat, om stödperson har varit med på t.ex. ett möte eller ett nämndsammanträde, om tolk har anlitats, om systematiska bedömningsinstrument har använts och i så fall vilka, om det har upprättats någon form av plan för insatser till den enskilde, vad som har kommit fram vid kontakter med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig, vad som har förts fram i samband med kommunicering enligt 17 § förvaltningslagen, och när och hur den enskilde enligt 21 § förvaltningslagen har informerats om möjligheten att överklaga nämndens beslut. 5 KAP 2 § Den planering som görs tillsammans med den enskilde och som har betydelse för nämndens beslut om insatser ska dokumenteras.  Av dokumentationen bör det framgå vilka mål som gäller för respektive insats, på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planerade och beslutade insatser, och hur nämnden eventuellt har samverkat med t.ex. andra myndigheter, organisationer eller föreningar och vad det har resulterat i. (3 § Beslutsunderlag) Dokumentation av beslut 4 § Dokumentationen av ett beslut ska innehålla uppgifter om vem eller vilka personer beslutet avser, vad som har beslutats, när (år, månad, dag) beslutet har fattats, och den nämnd som har fattat beslutet. Om det gäller ett slutligt beslut, ska det av dokumentationen också framgå vilket lagrum som ligger till grund för beslutet. Om beslutet har fattats på delegation av nämnden, ska dokumentationen dessutom innehålla uppgifter om namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet.  Vad ärendet gäller När och hur ärendet uppkommit När en handling kommit in eller upprättats När och på vilket sätt kontakter har förekommit med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet plus trettio saker till … Trollhättan 15 april 2010

28 Personal med lämplig utbildning och erfarenhet.
JOURNALSKRIVANDE Personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Socialtjänstlagen 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten m.m. 3 § Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet.    För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.    Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlagens kvalitetsparagraf 3 kap 3 § Trollhättan 15 april 2010

29 Inte bara för att lagen säger det
JOURNALSKRIVANDE Inte bara för att lagen säger det RÄTTSSÄKERHET Det ska klart framgå vad ansökan gäller, vilka bedömningar som gjorts, vad som beslutats och vilket lagrum vi har för besluten. Socialtjänstlagen 11 kap 5 och 6 §§. Förvaltningslagen 15, 16 och 17 §§. Förvaltningslagen: Anteckning av uppgifter 15 § Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. HANDLÄGGARBYTE Det kan ibland vara stressigt att i samband med sjukdom eller semester få nya ärenden och så är det viktigt att det lätt går att hitta vad som har betydelse för ärendet, någon sorts sammanfattning. UTVÄRDERING, KVALITETSSÄKRING SoL 3 kap 3 § Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Detta kan göras olika i olika kommuner – kan vara fokus på särskilda grupper, arbetssätt, åtgärder eller annat. Ledningen beslutar och utifrån detta styrs vad som är viktigt att dokumentera. TILLSYN Såväl extern som intern. Rättssäkerheten står i centrum. Rättssäkerhet Handläggarbyte Utvärdering, kvalitetssäkring Tillsyn Trollhättan 15 april 2010

30 Viktiga saker att få med
JOURNALSKRIVANDE Viktiga saker att få med Beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse ska dokumenteras. VAD ANSÖKAN AVSER, BEDÖMNING, BESLUT OCH MOTIVERING Går inte att kompromissa bort. INSAMLAT UTREDNINGSMATERIAL, MED KÄLLHÄNVISNING Förvaltningslagen 15 §. LÄMNAD INFORMATION Vad vi talat om angående regelverket, exempelvis om krav och rättigheter. Om vi fått tillåtelse att bryta sekretessen genom att exempelvis kontakta anhöriga eller andra myndigheter. LOKALA PRIORITERINGAR Ledningen eller arbetsgrupp bestämmer att det ska göras särskilda satsningar, exempelvis på handlingsplaner. Vad ansökan avser, bedömning, beslut och motivering Insamlat utredningsmaterial, med källhänvisning Lämnad information Lokala prioriteringar Trollhättan 15 april 2010

31 Viktiga saker att få med ur handläggarsynpunkt
JOURNALSKRIVANDE Viktiga saker att få med ur handläggarsynpunkt Vilka av sakerna i socialstyrelsens Allmänna råd tycker du måste med i journalen? Markera med en 3:a det som måste med Markera med en 2:a det som i vissa fall ska vara med Markera med en 1:a det som oftast kan utelämnas Markera med ett streck de du nu inte har nån åsikt om! Trollhättan 15 april 2010

32 Måste vi ta ut på papper? Nej. Tryckfrihetsförordningen 2 kap
Tryckfrihetsförordningen 2 kapitlet om Allmänna handlingars offentlighet 3 § Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.    En upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder.    En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock inte förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person. Tryckfrihetsförordningen 2 kap 3 § Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet. Trollhättan 15 april 2010

33 Beslutet fattat när det offentliggjorts
ÄNDRA GYNNANDE BESLUT Beslutet fattat när det offentliggjorts Beslut fattat när det offentliggjorts I boken ”En introduktion till förvaltningsrätten” står på sidan 61 att ”Frågan om möjligheterna att rätta ett beslut uppkommer först sedan det blivit expedierat, d.v.s. på något sätt offentliggjort för parten (ofta att part fått hem en skriftlig kopia av beslutet). Innan dess räknar man i princip med att alla beslut kan komma att ändras. Se t.ex. RÅ 1972 ref.2”. Socialstyrelsen skriver i boken ”Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten” sidan 135: Om beslutet inte är meddelat anses i praxis myndigheten kunna rätta alla slags fel i ett beslut. Se mer text nedan under bild 35. Gynnande beslut har negativ rättskraft Har vi bestämt att någon ska få pengar så gäller som regel detta, även om vi kommer på att det var nog ett dumt beslut. Gynnande beslut har som regel negativ rättskraft, det går inte att ändra, det vill säga sökanden ska kunna lita på ett beslut från oss. Det finns tre fall då gynnande beslut kan ändras. ÅTERKALLELSEFÖRBEHÅLL Vi har i beslutet skrivit in att det kan, och på vilka grunder det kan, ändras. VILSELEDANDE UPPGIFTER Om sökanden inte lämnat korrekta uppgifter som legat till grund för beslutet. SÄKERHETSSKÄL Är inte så aktuellt för oss (kanske mer aktuellt för de som exempelvis ger bygglov). RÅ 2000 ref 16 gällde hemtjänst, men ger bra vägledning även för oss när det gäller ”negativ rättskraft”. Socialstyrelsen har i det ärende uttryckt sitt stöd för denna rättsprincip. Gynnande beslut har ”negativ rättskraft”, det vill säga kan inte ändras om inte … det finns ett återkallelseförbehåll den enskilde vilselett myndigheten av säkerhetsskäl Trollhättan 15 april 2010

34 ÄNDRA GYNNANDE BESLUT Kan vara lite annorlunda när det gäller beslut som gäller ”löpande”, exempelvis hemtjänst Återkallelseförbehållet ska stå i beslutet LITE ANNORLUNDA NÄR DET GÄLLER ”LÖPANDE” BESLUT Ett beslut om exempelvis hemtjänst kan ändras om de förhållande som legat till grund för ursprungsbeslutet, ändras. En kommuns försämrade ekonomiska situation är inget giltigt skäl att ändra ett sådant beslut. RÅ 2000 ref 16. ÅTERKALLELSEFÖRBEHÅLLET SKA STÅ I BESLUTET Gällde om bistånd kunde krävas tillbaka när sökande fått sommarjobb och fått muntlig information om att det kunde bli aktuellt med återbetalning utifall någon fick andra inkomster. Nämnden hade tagit ett ”rambeslut” för juli och augusti, men ansåg att hon skulle betala tillbaka i och med att hon fått sommarjobb. I ”rambeslutet” stod det inget om möjligt återkrav, Genom Regeringsrättens avgörande (RÅ 2000 ref 16) får numera anses fastlagt under vilka förutsättningar ett beslut angående bistånd kan ändras till nackdel för biståndstagaren. Före Regeringsrättens avgörande har det måhända funnits utrymme för att hävda att det på grund av ändrade omständigheter varit möjligt att ändra ett beslut om bistånd även om någon av de ovan nämnda generella förutsättningarna för ändring av beslut inte varit för handen. Jag vill därför inte rikta någon kritik mot nämnden i denna del. Biståndet kunde inte krävas tillbaka. JO 2003/04, dnr sid 240. PENGAR KAN INTE STOPPAS OM BESLUTET MEDDELATS Sökanden hade fått muntlig information om att biståndet beviljades under förutsättning att hon medverkade i utredningen. Ansökan handlades snabbt och pengarna skickades ut. När handläggaren fick reda på att sökanden inte medverkat i utredningen stoppades betalningen och sökandes informerades via brev om att så skett. Ett s.k. gynnande förvaltningsbeslut kan inte utan vidare ändras. Beslutet sägs ha negativ rättskraft. Enligt de principer som har utbildat sig i förvaltningsrättslig praxis vinner ett gynnande beslut normalt negativ rättskraft senast vid den tidpunkt när beslutet har expedierats eller på annat sätt tillkännagetts för adressaterna. --- Tidpunkten för när möjligheterna att ändra ett beslut om bistånd upphör torde anknyta till tidpunkten för när beslutet har blivit offentligt (se JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s. 348). Överfört på förhållandena i det nu förevarande biståndsärendet får beslutet den 28 maj 2002 att bevilja NN visst ekonomiskt bistånd för juni månad 2002 anses ha blivit offentligt i och med att det fördes in i journalanteckningarna. Härefter har nämnden endast under vissa särskilda förutsättningar kunnat ändra beslutet, JO 2005/06, dnr sid 282. BESLUT ATT BETALA UT PENGAR EFTER NÄRVAROKONTROLL? Enligt beslutet beviljades NN försörjningsstöd för mars månad 2003 med kr. Därav skulle kr utbetalas omgående, medan kr skulle utbetalas vecka 12. En utgångspunkt är att bistånd betalas ut månadsvis (se bl.a. Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd s. 116). JO har dock förståelse för nämndens strategi att – som angetts i remissvaret – hjälpa NN att ”finna en väg ut ur ett passivt bidragsberoende”. JO finner inte skäl att i detta ärende anlägga några synpunkter på att det enligt nämndens mening förelåg starka skäl att dela upp utbetalningen av biståndet. Enligt beslutet skulle utbetalningen vecka 12 göras under förutsättning att ”sökande ej haft någon ogiltig frånvaro”. Härmed avsågs det praktikarbete som NN skulle delta i. Frågan är dock hur socialförvaltningen i formellt hänseende skulle ha handlagt ärendet om NN hade uteblivit från arbetsplatsen utan att ha giltiga skäl för det och någon utbetalning således inte skulle ske. I beslutet beviljade socialnämnden NN:s ansökan i sin helhet. Någon generell regel om under vilka förutsättningar en myndighet kan ändra ett beslut av annan anledning än rena förbiseendefall finns inte. Av allmänna förvaltningsrättsliga principer följer att gynnande beslut som huvudregel inte kan ändras till nackdel för den enskilde. Det har i praxis dock gjorts undantag från denna huvudregel. Ett sådant undantag innebär att ett gynnande beslut kan återkallas med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den författning som ligger till grund för beslutet (se prop. 1985/86:80 s. 39). Det finns inte några författningsbestämmelser om hur ett sådant förbehåll skall utformas. Någon rättspraxis som klart belyser saken finns inte heller. Det aktuella beslutet kan närmast sägas ha innehållit ett villkor för själva verkställigheten av beslutet i viss del. JO vill inte utesluta att utformningen av beslutet ändå skulle ha gett nämnden möjlighet att ompröva det i denna del. Även om JO inte finner skäl att rikta någon kritik mot nämnden, anser JO att beslutet borde ha utformats på ett sådant sätt att det tydligare hade framgått att nämnden hade rätt att återta det tidigare beslutet i den aktuella delen för det fall att NN inte fullgjorde sitt praktikarbete. Härigenom skulle det inte ha rått någon oklarhet om att förordnandet rörande utbetalningen inte gällde enbart verkställigheten, utan att nämnden, med ändring av det tidigare beslutet såvitt här är i fråga, skulle ha haft att fatta ett nytt formellt biståndsbeslut. NN hade då haft möjlighet att kunna överklaga det nya beslutet till länsrätten. Eftersom NN inte hade haft möjlighet att överklaga en ”utebliven verkställighet” av det tidigare beslutet, hade det nu anvisade förfarandet självklart varit lämpligare från rättssäkerhetssynpunkt. JO 2005/06, dnr sid 287 ÄNDRAT GYNNANDE BESLUT, MÅSTE GES NYTT BESLUT MED ÖVERKLAGNINGSHÄNVISNING Pengar kan inte stoppas om beslutet meddelats Beslut att betala ut pengar efter närvarokontroll? Kan vara ok, men överklagandehänvisning får inte glömmas bort Trollhättan 15 april 2010

35 ÄNDRA GYNNANDE BESLUT Förbiseendefel Trollhättan 15 april 2010
FÖRVALTNINGSLAGEN Rättelse av skrivfel och liknande 26 § Ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende, får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. Innan rättelse sker skall myndigheten ge den som är part tillfälle att yttra sig, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och åtgärden inte är obehövlig. Socialstyrelsens handbok ”Dokumentation och handläggning inom socialtjänsten” sidan 135 Rättelse Enligt 26 § FL får en myndighet som meddelat ett beslut rätta ett uppenbart skrivfel, räknefel eller liknade fel i beslutet. Möjligheten att rätta sådana fel gäller både fel som myndigheten har gjort och fel som någon annan har orsakat. Bestämmelsen gäller enbart felaktigheter till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseenden (s.k. förbiseendefel). Som exempel på sådana fel kan nämnas felaktiga summeringar, stavfel på namn eller att en del av texten i ett beslut har fallit bort på grund av ett tekniskt problem. Däremot ger bestämmelsen inte myndigheten rätt att ändra i ett beslut på grund av brister i en utredning eller en felaktig bedömning. Innan rättelse sker i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild ska myndigheten ge den som är part i ärendet möjlighet att yttra sig om det inte är obehövligt. För att en rättelse enligt 26 § FL ska kunna göras krävs att beslutet är meddelat, vilket innebär att det ska vara expedierat eller på annat sätt ha fått sin slutliga form. Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen som reglerar om ett beslut kan ändras före den tidpunkten. Om beslutet inte är meddelat anses i praxis myndigheten kunna rätta alla slags fel i ett beslut. Trollhättan 15 april 2010

36 Kan en socialnämnd besluta att ekonomiskt bistånd, efter en individuell bedömning, ska beviljas till ensamstående föräldrar som har barn under två år utan att ställa krav på att de ska ställa sig till arbetsmarknadens förfogande? Det ingår inte i kommunens kompetens att handha föräldraförsäkring. Kommunallagen 2 kapitlet Kommunernas och landstingens befogenheter, Allmänna befogenheter 1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Grundvuxstuderande kan försörja sig på studiemedel. Ok med generellt undantag i en kommun? Nej Kommunens befogenheter: saker som inte handhas enbart av staten Trollhättan 15 april 2010

37 FÖRETAGARE Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det Kommunallagen 2 kap Kommunernas och landstingens befogenheter, Allmänna befogenheter 8 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.    Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. STARTA EGET BIDRAG, ”STÖD TILL START AV NÄRINGSVERKSAMHET” KOMPLETTERAS MED SOCIALBIDRAG? Kommunen får inte snedvrida konkurrensen och bevilja enskild näringsidkare individuellt stöd. Marknaden sköter hur många företag det finns plats för inom branschen. Socialstyrelsen skriver i handboken Ekonomiskt bistånd sidan 97 ”Samtidigt anges i kommunallagen att kommuner i princip endast får vidta åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får bara lämnas om det finns synnerliga skäl för det. Denna begränsning av kommunernas befogenheter gör att det är oklart om det finns möjlighet för företagare att få ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen och hur den möjligheten kan motiveras.” Några regeringsrättsdomar kan ge visst stöd för att det inte är fel att bevilja bistånd till de som fått stöd till start av näringsverksamhet (starta eget bidrag). Regeringsrätten Årsbok (RÅ) 1998 ref 24 och RÅ 1998 not 254. Bistånd beviljades till sökande som deltagit i kurs för att starta eget. RÅ 2000 ref 37, avslag till företagare, men socialstyrelsen har yttrat sig och skriver att det inte finns något generellt förbud att ge bistånd till företagare. Marknaden har inte utrymme för hur många aktörer som helst Starta eget bidrag - arbetsmarknadsåtgärd Trollhättan 15 april 2010

38 Måste vi ta upp en överklagan som görs per telefon?
Nej SKA VARA SKRIFTLIG å kommit in TRE VECKOR FRÅN ”TAGIT DEL” FÖR SÖKANDE Förvaltningslagen 23 § /Träder i kraft I: / Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär.    Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. DELGIVET ELLER SÖKANDES UPPGIFT OM NÄR ”TAGIT DEL” Överklagan ska alltså ha lämnats inom tre veckor från det att den sökande har fått del av beslutet. Om vi inte tillämpar delgivning av avslagsbeslut kan det ibland vara svårt att avgöra när sökande tagit del av beslutet. Då gäller klagandes uppgift om när den fick beslutet skriftligt och överklagningstiden räknas från den dagen, JO:s ämbetsberättelse 2006/07 sidan 319, Dnr Min kommentar: Det vill säga att ”missat posten en vecka” och därför inte fick del av beslutet kan ursäkta en ”sent” inkommen överklagan. Däremot är inte sjukdom eller ”mycket att göra” godtagbar ursäkt för en ”sent” inkommen överklagan. TRE VECKOR FRÅN ”DOMDAGEN” FÖR OSS Viktigt med en snabb och säker postgång så att vi inte går miste om överklagningsdagar på grund av att en dom som går oss emot blir liggande i postrummet/reception/vaktmästeri eller kommer till fel beslutsfattare. Ska vara skriftlig Tre veckor från ”tagit del” för sökande Delgivet eller sökandes uppgift om när ”tagit del” Tre veckor från ”domdatum” för oss Trollhättan 15 april 2010

39 ÖVERKLAGANDEHANTERING
Rätt-tids-bedömning RÄTT-TIDS-BEDÖMNING Förvaltningslagen 24 § Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.    Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar.    Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. 25 § Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 §, skall den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. Det är inte möjligt att förlänga överklagningstiden exempelvis på grund av att sökanden haft mycket att göra eller varit sjuk. Det finns i förvaltningslagen inget utrymme för detta. Om försening däremot beror på att den klagande av oss fått felaktiga uppgifter om hur beslutet överklagas eller om överklagan har lämnats till förvaltningsrätten istället för till oss, ska överklagan inte avvisas, FL 24 §. Vill sökande ändå få sin sak prövad kan de göra ny ansökan och få nytt beslut. Ibland kan situationen vid det nya beslutet vara likartat som det var tidigare och på så vis får de möjlighet att överklaga igen. FÖR SENT: AVSLAGSBESLUT SOM KAN ÖVERKLAGAS Förvaltningslagen, Överklagande av avvisningsbeslut 30 § Har en skrivelse med överklagande avvisats på grund av att den har kommit in för sent, får avvisningsbeslutet överklagas i samma ordning som beslutet i huvudsaken. Har avvisningsbeslutet efter överklagande prövats av en högre instans, får den högre instansens beslut i frågan inte överklagas. RÄTT TID: NÅ´T NYTT SOM FÖRANLEDER ÄNDRING? Förvaltningslagen, Omprövning av beslut 27 § Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition).    Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet. JO 2002/03 sidan 364, dnr Den inledande prövningen av om förutsättningar enligt 27 § förvaltningslagen för ändring av ett överklagat beslut föreligger är sålunda att anse som ett beslut under handläggning (jfr JO 1989/90 s. 267), och myndigheten kan betro en eller flera tjänstemän att företa sådan prövning. En sådan ordning framstår som lämplig med hänsyn till det skyndsamhetskrav som enligt vad ovan sagts gäller. Om det vid en sådan prövning som nyss har nämnts kan konstateras att beslutet inte är uppenbart oriktigt, behöver detta inte komma till uttryck i något formligt beslut. Det räcker att handläggaren tar ställning till om överklagandet har kommit in i rätt tid och, om så är fallet, ser till att överklagandeskriften och övriga handlingar i ärendet snarast vidarebefordras till överinstansen. Överlämnandet bör i sådana fall normalt ske inom en vecka efter det att överklagandet kom in till myndigheten. Något krav på att myndigheten skall bifoga ett yttrande till överinstansen föreligger inte. OM INTE BESLUTET ÄNDRAS HELT: SKICKA TILL FÖRVALTNINGSRÄTTEN 28 § Ett överklagande av en myndighets beslut förfaller, om myndigheten själv ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte 24 och 25 §§.    Ändrar myndigheten beslutet på annat sätt än klaganden begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24 §. JO-utlåtande JO 2008/09 sidan 183, dnr Frågan inom vilken tidsfrist en skrivelse med ett överklagande och övriga handlingar i ärendet ska överlämnas till överinstansen är inte författningsreglerad. Det ligger emellertid i sakens natur att ett överlämnande, om ett sådant ska ske, måste ske utan dröjsmål. Den allmänna regeln i 7 § förvaltningslagen om snabb och enkel handläggning m.m. ska vara vägledande även i detta hänseende (prop. 1985/86:80 s. 77). JO har i andra sammanhang i liknande situationer framhållit att omprövningen bör ske inom en vecka från det att överklagandet/begäran om omprövning framställts (jfr bl.a. JO 1993/94 s. 347 och 1995/96 s. 314). Till följd av den utredning som anstalten genomförde tog anstaltens handläggning av A.A:s överklaganden orimligt lång tid. Kriminalvården förtjänar kritik för det inträffade. Förvaltningsmyndigheter har i enlighet med den s.k. officialprincipen ett ansvar för att deras ärenden blir så utredda som dessas beskaffenhet kräver. Jag vill framhålla att jag självklart har förståelse för att det i ärenden som det här aktuella ibland kan krävas en mer omfattande utredning. Den utredningen ska dock göras innan myndigheten fattar sitt beslut i ärendet och inte först sedan detta beslut överklagats. INGEN PRÖVNING AV FORMALIA Vi ska bara pröva om överklagan har kommit in i rätt tid. Det är förvaltningsrättens uppgift att utreda och besluta om övriga förutsättningar är uppfyllda, till exempel om det är ett beslut som över huvud taget går att överklaga, socialstyrelsens Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (2008), sidan 154, JO 1991/92 s. 316. För sent: Avslagsbeslut som kan överklagas Rätt tid: Nå´t nytt som föranleder ändring? Om inte beslutet ändras helt: skicka till förvaltningssrätten Ingen prövning av formalia Trollhättan 15 april 2010

40 Överklagandehantering
Tänkbar checklista på saker att bifoga överklagan Överklagan i original Kopia på ansökan ÖVERKLAGAN I ORIGINAL. Överklagan är ställd till förvaltningsrätten, så därför ska de ha originalet. Vi behåller kopia. KOPIA PÅ ANSÖKAN. (Om muntlig ansökan gjorts, ange när, hur och vad som ansökts om). Ansökan är ställd till oss, så därför ska vi ha originalet. BESLUTET OCH EVENTUELL ÖVRIG INFORMATION SOM KLAGANDEN FÅTT I SAMBAND MED BESLUTET. JOURNALANTECKNINGAR AV BETYDELSE FÖR BESLUTET. Precisera anledningen till avslaget. Ta exempelvis vid ogiltig frånvaro med tid och datum för frånvaron. NORMBERÄKNING KOPIOR PÅ ALLA INTYG och andra handlingar som har betydelse för beslutet, exempelvis läkarintyg och arbetsförmedlingens handlingsplan om detta har haft betydelse för beslutet. GÄRNA DIREKTNUMMER TILL HANDLÄGGARE (kan exempelvis skrivas vid signerad journalanteckning) Beslut + ev övrig infobrev som sökande fått Journalanteckningar av betydelse Oftast normberäkning Kopior på intyg av betydelse Gärna telnr till handläggare Trollhättan 15 april 2010

41 Domen gäller och ska verkställas
DOM GÅTT OSS EMOT Domen gäller och ska verkställas DOMEN GÄLLER OCH SKA VERKSTÄLLAS Som regel ska en dom som gått oss emot verkställas omedelbart, oavsett om vi ska överklaga eller inte, socialtjänstlagen 16 kap 3 §, socialstyrelsen handbok Ekonomiskt bistånd sidan 161. Det betyder att om förvaltningsrätten och vi har olika åsikter så är det förvaltningsrättens åsikt som gäller och vi ska följa domen, exempelvis utreda ytterligare eller betala ut bistånd. INHIBITION Om det finns särskilda skäl kan vi begära att kammarrätten beslutar att vi inte behöver verkställa förvaltningsrättsdomen förrän den trätt i laga kraft. Vi begär då inhibition hos kammarrätten, förvaltningsprocesslagen (FPL) 28 §, SoL 16 kap 3 §. Särskilda skäl kan vara att det rör sig om stora summor och att vi tycker att förvaltningsrättsdomen är fel. Begäran om inhibition ska göras direkt när vi får förvaltningsrättsdomen. Vi överklagar den och skickar då med alla handlingar (det bästa är om vi hinner få färdigt överklagande) som kan visa för kammarrätten att förvaltningsrättsdomen är fel. Eventuellt får vi skriva att vi kompletterar överklagan med ytterligare uppgifter senare. Måste begära inhibition om vi tycker att den inte ska verkställas Trollhättan 15 april 2010

42 (men glöm inte utvärderingslappen!)
THE END å Tack för idag! DOMEN GÄLLER OCH SKA VERKSTÄLLAS Som regel ska en dom som gått oss emot verkställas omedelbart, oavsett om vi ska överklaga eller inte, socialtjänstlagen 16 kap 3 §, socialstyrelsen handbok Ekonomiskt bistånd sidan 161. Det betyder att om förvaltningsrätten och vi har olika åsikter så är det förvaltningsrättens åsikt som gäller och vi ska följa domen, exempelvis utreda ytterligare eller betala ut bistånd. INHIBITION Om det finns särskilda skäl kan vi begära att kammarrätten beslutar att vi inte behöver verkställa förvaltningsrättsdomen förrän den trätt i laga kraft. Vi begär då inhibition hos kammarrätten, förvaltningsprocesslagen (FPL) 28 §, SoL 16 kap 3 §. Särskilda skäl kan vara att det rör sig om stora summor och att vi tycker att förvaltningsrättsdomen är fel. Begäran om inhibition ska göras direkt när vi får förvaltningsrättsdomen. Vi överklagar den och skickar då med alla handlingar (det bästa är om vi hinner få färdigt överklagande) som kan visa för kammarrätten att förvaltningsrättsdomen är fel. Eventuellt får vi skriva att vi kompletterar överklagan med ytterligare uppgifter senare. (men glöm inte utvärderingslappen!) Trollhättan 15 april 2010

43 Trollhättan 15 april 2010 Hur prioritera när vi ska sänka ribban?
Alternativ att presentera för politiker: rättssäkerheten får inte åsidosättas? Nya handlingsplaner? Gamla är dåliga/obefintliga? Finns utrymme/tid för extrasatsning? Alla, eller bara en viss grupp/några sökande? Alla, eller bara en viss grupp/några handläggare? Nya nybesöksutredningar? Varför? Vilka alternativ finns? Vad kan vi annars prioritera bort? Som regel är det fullt upp med att behandla ansökningar. Dela upp i specialområden vad gäller information/handläggning. Trollhättan 15 april 2010

44 FRÅGOR OM HANDLÄGGNINGSRUTINER
Hur prioritera när vi ska sänka ribban? Nya handlingsplaner? Hur prioritera när vi ska sänka ribban? Alternativ att presentera för politiker: rättssäkerheten får inte åsidosättas? Nya handlingsplaner? Gamla är dåliga/obefintliga? Finns utrymme/tid för extrasatsning? Alla, eller bara en viss grupp/några sökande? Alla, eller bara en viss grupp/några handläggare? Nya nybesöksutredningar? Varför? Vilka alternativ finns? Vad kan vi annars prioritera bort? Som regel är det fullt upp med att behandla ansökningar. Dela upp i specialområden vad gäller information/handläggning. Nya nybesöksrutiner? Vad kan vi prioritera bort? Trollhättan 15 april 2010