Myndighetsutövning inom kommunal tillsynsverksamhet – förvaltningsrätt för inspektörer jonas.reinholdsson@kommunlex.se.

En presentation över ämnet: "Myndighetsutövning inom kommunal tillsynsverksamhet – förvaltningsrätt för inspektörer jonas.reinholdsson@kommunlex.se."— Presentationens avskrift:

1 Myndighetsutövning inom kommunal tillsynsverksamhet – förvaltningsrätt för inspektörer

2 Dokumentation www.regionvasterbotten.se
Gå in under kurser och konferenser

3 Myndighetsutövning = Utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Befogenhet gentemot enskild fysisk eller juridisk person Hantering som mynnar ut i bindande beslut, dvs. också utredningar Befogenheten grundad på speciallag Ensidiga myndighetsbeslut

4 Tillsynsbegreppet SOU 2004:100 Tillsyn - Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn SOU 2002:14 Statlig tillsyn - Granskning på medborgarnas uppdrag

5 Exempel på regler som gäller vid myndighetsutövning
Röstplikt för politiker (4 kap. 21 § kommunallagen) Särskilda handläggnings- och dokumentationsregler (förvaltningslagen och speciallagar) Viteslagen Tjänstefel (20 kap. 1 § brottsbalken) Skadestånd (fel och försummelse, 3 kap. 2 § skadeståndslagen samt felaktiga upplysningar och råd, 3 kap. 3 § samma lag)

6 Jävsreglerna i förvaltningslagen och kommunallagen
Sakjäv Ställföreträdarjäv Ombudsjäv Tillsynsjäv Tvåinstansjäv (gäller bara för statliga myndigheter) Delikatessjäv

7 Betydelsen av dokumentation
Krävs enligt förvaltningslagen och annan lagstiftning i alla ärenden för att garantera: Beslutsunderlag Den enskildes insyn i sitt ärende Underlag för planering av tillsyn Uppföljning och omprövning av ärendet Upprätthålla kontinuiteten Verksamhetsplanering, statistik och kvalitetssäkring Tillsyn över tillsyn

8 Handläggningens olika delar
Följa de formella reglerna Ta fram fakta baserat på utredningsmetodik Göra en kunskapsbaserad bedömning Dokumentera fakta och bedömning samt motivera Kvalitetssäkra den formella hanteringen och utredningen

9 De formella reglerna Har ärendet tagits emot på lämpligt sätt?
Har sekretesslagens regler om registrering av handlingar följts? Om ärende inletts, har reglerna om anteckningar av uppgifter i tillsynsakten följts? Rätt handläggare? Är handläggare eller beslutsfattare jävig? Har förvaltningslagens och andra lagars bestämmelser om handläggning följts? Har tillsynssekretessen beaktats?

10 Tjänstemäns roll och funktion
I förvaltningsfrågor ligger enligt reglemente grundbestämmandet på respektive nämnd Kommunallagen utgår ifrån att chefer och andra tjänstemän som arbetar med exempelvis tillsyn biträder hela nämnden som kollektiv Angående politikers rätt att ta del av enskilda akter eller att gå in med aktivt handlande i ett enskilt ärende (se efterföljande beslut från JO).

11 Politikers rätt att ta del av akter hos förvaltningen (JO, dnr 1847-1993)
”En kommunal nämnds ansvar för ärenden som handläggs i nämnden medför att de förtroendevalda ledamöterna i nämnden har att utöva vissa kontrollfunktioner avseende ärendenas beredning och verkställighet. […] Av kommunallagens bestämmelser följer att ledamot i nämnd är berättigad att framställa de yrkanden som kan föranledas av exempelvis utredning och anmälan om delegationsbeslut [...]. I vad mån en ledamot är berättigad att på annat sätt än som stadgas i offentligrättslig lagstiftning skaffa sig information i ärenden, som handläggs i den nämnd han tillhör, är oreglerat. Det ligger emellertid i sakens natur att ledamoten på eget initiativ skall kunna skaffa sig den information han anser sig behöva för fullgörandet av sitt uppdrag i nämnden.

12 Akter, fortsättning Om nämnden inte fattat beslut om delegation åt ledamoten att i nämndens ställe fatta beslut i ärendet och nämnden ej heller uppdragit åt ledamoten att företa verkställighetsåtgärder, får ledamotens initiativ dock inte gå längre än till ett rent informationsinhämtande. Härav följer att viss försiktighet måste iakttas av en nämndledamot, som söker att själv skaffa sig information [...] Iakttas ej detta föreligger eljest risk för att han kommer i konflikt med de bestämmelser som avser handläggningen på utrednings- och verkställighetsstadierna. Med befogenheten att framställa yrkanden i nämnden följer nämligen inte att en ledamot själv kan gå in i ett ärende med aktivt handlande i själva ärendet.”

13 Politikers rätt att ta del av sekretessuppgifter (JO, dnr 1847-1993)
”Liksom när det gäller sekretessen mellan de anställda vid en myndighet är sekretesslagen inte tillämplig mellan förvaltningen och den förtroendevalda nämnden eller styrelsen i dess helhet. När […]nämnden har ansvaret för och handlägger ett ärende kan följaktligen en befattningshavare vid förvaltningen inte vägra lämna erforderliga uppgifter till nämnden. I samband med att nämnden skall fatta beslut i ett ärende torde även en nämnd ledamot kunna ta del av den aktuella personakten”.

14 Sekretessuppgifter, fortsättning
[…] nämnden har ett ansvar för verksamheten inom sitt område (6 kap. 7 § kommunallagen). Detta ansvar innefattar ansvar för att verksamheten bedrivs på ett sätt som stämmer överens med de övergripande mål som fullmäktige har ställt upp samt att den bedrivs i enlighet med de föreskrifter som finns i bl.a. lagar och reglementen. Hur nämnden konkret skall se till att den får den information som behövs får nämnden bestämma själv (prop. 1990/91:117 s. 196 f.). Nämnden avgör t.ex. hur beslut som fattas efter delegation skall anmälas till nämnden (6 kap. 36 § kommunallagen). Kommunallagen ger dock inte en enskild ledamot någon motsvarande rätt/möjlighet att själv kontrollera förvaltningen eller få insyn i förvaltningens handläggning av enskilda ärenden. Ledamoten har dock möjlighet att väcka ett ärende i nämnden (4 kap. 17 § kommunallagen). Om han väcker en sådan fråga ankommer det på nämnden att ta ställning till begäran. Nämnden kan då besluta att inhämta uppgifter ur en akt på det sätt nämnden finner lämpligt.”

15 Politikers befogenhet att agera i enskilt ärende (JO:s ämbetsberättelse 1978/79 s. 164)
”I vad mån en ledamot är berättigad att på annat sätt än som stadgas i offentligrättslig lagstiftning skaffa sig information i ärenden, som handläggs i den nämnd han tillhör, är oreglerat. Det ligger emellertid i sakens natur att ledamoten på eget initiativ skall kunna skaffa sig den information han anser sig behöva för fullgörandet av sitt uppdrag i nämnden. Om nämnden inte fattat beslut om delegation åt ledamoten att i nämndens ställe fatta beslut i ärendet och nämnden ej heller uppdragit åt ledamoten att företa verkställighetsåtgärder, får ledamotens initiativ dock inte gå längre än till ett rent informationsinhämtande. Härav följer att viss försiktighet måste iakttas av en nämndledamot, som söker att själv skaffa sig information i ett […] ärende. Iakttas ej detta föreligger eljest risk för att han kommer i konflikt med de bestämmelser som avser handläggningen på utrednings- och verkställighetsstadierna. Med befogenheten att framställa yrkanden i nämnden följer nämligen inte att en ledamot själv kan gå in i ett ärende med aktivt handlande i själva ärendet.”

16 Enskilda politikers möjligheter att ta del av uppgifter och gå in med handlande i enskilt ärende
Skilj på allmänna ärenden och tillsynsärenden där sekretess råder till skydd för tillsynsobjektet I allmänna ärenden kan en enskild politiker få information men har normalt ingen rätt att gå in med aktivt handlande. I tillsynsärenden har en enskild politiker ingen rätt till insyn i akten eller dokumentationen. Någon rätt att gå in med aktivt handlande finns inte heller. Efter att ha väckt frågan i den ansvariga nämnden kan denna besluta om att få information samt besluta om lämpliga åtgärder. Delegationsbeslut kan dock normalt sett inte återkallas (OBS! teoretiskt möjligt med omprövning enligt förvaltningslagens bestämmelser). Ordförandeberedning eller motsvarande – var försiktig med rutinerna…