Tidsvärdets utveckling över tiden

En presentation över ämnet: "Tidsvärdets utveckling över tiden"— Presentationens avskrift:

1 Tidsvärdets utveckling över tiden
Maria Börjesson Centre for Transport Studies Royal Institute of Technology

2 Problem Utvärderingar av transporinvesteringar är alltid långsiktiga.
Vi måste prognosera värderingar och beteende för framtida år. Hur utvecklas tidsvärdet över tid? Hur ska vi ta hänsyn till detta i prognosmodell och värdering? Varför förändras tidsvärdet?

3 Syfte och metod Syfte: Hur ökar tidsvärdet över tiden. Skiljer sig inkomstelasticiteten över tid från inkomstelasticitet i tvärsnitt. Data: SC studier 1994 and Samma tid på året (okt/nov), design, samplingsmetod, intervjumetod, fältfirma, misstag… och korrektioner… 605 fullständiga intervjuer 1994 514 fullständiga intervjuer 2007 Svarsfrekvens: 65 % 1994; 55 % Varje intervju inkluderade 8 SC val. Bara privata resor

4 Resultat och insikter Standardantagandet är att det finns en enda inkomstelasticitet. Men den genomsnittliga inkomstelasticiteten är ca 0.5 i 1994 år material och 0.9 i 2007 års data. Idé: inkomstelasticiteten ökar när inkomsterna ökar. Detta skulle kunna förklara varför det finns så stora skillnader i litteraturen.

5 Resultat Ja! Om man skattar tidsvärdet styckvis linjärt så visar det sig att i segment av personer med samma inkomst är inkomstelasticiteten konstant över tid. Om man kontrollerar för inkomst så har inget hänt med tidsvärdet. Inkomstelasticiteten för bilister med inkomster över medianen är inte signifikant skild från 1. 1994 data 2007 data Pooled data Låg inkomst 0.10 0.41 0.44 0.97 0.11 0.50 Mellaninkomst 1.14 1.49 2.34 3.16 1.64 3.33 Hög inkomst 2.15 2.03 1.68 2.72 1.70 3.38 VTT at mean 71 96 80 Estimating a flexible relationship between income and the VTT depending on how incomes are distributed in A.

6 Vad gör vi med detta? I prognoserna är det klokt att använda det samband som är skattat mellan inkomst och tidsvärde. Men i värderingen då? Kom ihåg: En personlig betalningsvilja sammanfaller inte nödvändigtvis med samhällets betalningsvilja. Snarare kanske: Givet en summa pengar – hur skapas största möjliga nytta?

7 Räkna upp? En inbesparad timme för framtida generationer kommer inte generera större nytta än en inbesparad timme för oss som lever nu Borde vi därför inte räkna upp tidsvärdet över tid? Ja – men:

8 Avtagande marginalnytta av inkomst är ett huvudskäl att diskontera
Enligt HEATCO (och ASEK4) ges (den långsiktiga jämvikts-) räntan av: g = tillväxttakt för real konsumtion per capita n = procentuell minskning av tillkommande nytta från varje procentuell ökning av konsumtionen (elasticitet för konsumtionens marginalnytta) z = ränta på rena tidspreferenser. För att hushållen ska vara villiga att skjuta upp sin konsumtion vill de ha kompensation, som består i att de får en ränta på sitt sparande. Kontroversiell i CBA!

9 Slutsats Vi bör räkna upp tidsvärdet över tid konsistent med antagandet om avtagande marginalnytta i diskonteringsräntan. Då får man: Nu är q olika tidpunkter istället för grupper. Vi ska använda för den betalande generationen. Om projektet belastar framtida skattebetalare bör tidsvärdet alltså vara högre än om dagens generationer betalar.